Denna uppsats behandlar förskoleklasselevers fonologiska medvetenhet och skrivförmÄga. Syftet med studien Àr att undersöka huruvida den fonologiska medvetenheten skiljer sig Ät mellan barn som gÄr i montessoriförskoleklass och barn som gÄr i kommunal förskoleklass utan nÄgon sÄ specifik pedagogisk inriktning. Syftet Àr Àven att studera sambandet mellan den fonologiska medvetenheten och barnens skrivförmÄga och om de pedagogiska metoderna inverkar pÄ dessa fÀrdigheter. Sammanlagt medverkade 51 barn i studien. FrÄn en montessoriförskoleklass deltog 21 barn.

1 januari, 2004 infördes den nya revisionsstandarden (RS) som Ă€r en översĂ€ttning av ISA, med hĂ€nsyn tagen till svensk lagstiftning. RS innebĂ€r flertalet nyheter vid genomförandet av revision. Bland annat har revisorns roll förĂ€ndrats genom att revisorn numera skall granska och uttala sig om fler förhĂ„llanden Ă€n tidigare.Syftet med denna uppsats Ă€r att redogöra för revisorers och företagares syn pĂ„ införandet av revisionsstandarden. Detta görs i form av en fallstudie med koncentration pĂ„ tre utvalda RS (RS 402, 501, 570). Öhrlings Price Water House Coopers Ă€r representant för revisionsperspektivet och Vattenfall samt E.ON Ă€r representanter för företagsperspektivet.

Uppsatsen syfte Àr att undersöka vilka konsekvenser tillÀmpningen av Lag (2008:962) om valfrihetssystem kan fÄ den kommunala hemtjÀnstens verksamhet och dess organisationskultur. I ett valfrihetssystem konkurrerar ett antal godkÀnda leverantörer med eller utan kommunen om att utföra hemtjÀnstinsatserna. DÄ kostnaden för hemtjÀnsten Àr detsamma oavsett utförare Àr det endast kvaliteten de har att konkurrera med.Uppsatsen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med enhetschefer för kommunal hemtjÀnst i kranskommuner till Göteborg. Ytterligare avgrÀnsning av kommunerna har skett med hjÀlp av summan pÄ dess stimulansbidrag.Konsekvenserna av valfrihetssystemet förutspÄs uppkomma först efter ett antal Är, dÄ fler kommer vÀlja privata utförare. Inom vissa kommuner finns det mer oro, inom andra mindre.

I alla dagens företagsformer mÄste det dÀr Àgarens ansvar Àr begrÀnsat stÀllas sÀrskilda krav över hur resultat och stÀllning redovisas utÄt för företaget. Företagets olika intressenter mÄste inneha ett förtroende för den information som företaget lÀmnat om sin ekonomiska situation samt Àven pÄ förvaltningen. Ansvaret för detta ligger hos styrelse och VD pÄ företaget. Revisorns roll Àr dÀrmed att kvalitetssÀkra den information som företaget lÀmnat. Det finns lagregler för revision och hur den skall utföras, dessa regler Àr olika för olika företagsformers förvaltning, redovisning och bestÀmmelser, om vilket typ av information som skall lÀmnas om den ekonomiska situationen.

Det svenska vÀlfÀrdssystemet har pÄ senare tid fÄtt kritik för att inte vara anpassat till det allt mer komplexa samhÀllet. Den statliga styrningen anses inte lÀngre kunna erbjuda de tjÀnster som samhÀllet behöver, varav olika förÀndringar skett. Samverkan, horisontellt mellan organisationer och myndigheter som berörs av varandra har setts som en lösning, bland annat inom sÀkerhetspolitiken för att öka sÀkerheten i samhÀllet. Samverkan mellan kommuner i det förberedande arbetet med kriser Àr ett sÀtt som framhÄlls leda till en effektivare hantering av kriser. Men vad ger denna samverkan för upplevd effekt? Uppsatsens syfte Àr att bidra med ökad kunskap om hur aktörer uppfattar att samverkan fungerar gÀllande krisberedskap i förebyggande syfte, och om de anser att samverkan leder till en effektivare hantering av kriser, i praktiken.

Abstract Andersson Ann-Louise & Mattsson Maria (2009). Matematik i förskolan. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet Àr en jÀmförande studie om hur man som pedagog resonerar kring barns kunskaper och lÀrande inom matematik i Äldrarna 4-5 Är pÄ en Reggio Emilia förskola, en Montessoriförskola och en kommunal förskola i SkÄne. Vi undersöker ocksÄ vilka olika matematiska material de olika förskolorna anvÀnder sig av. Syftet med examensarbetet Àr att synliggöra olika pedagogiska arbetssÀtt för barns matematiska lÀrande. VÄra frÄgestÀllningar som arbetet utgÄr ifrÄn Àr: Hur arbetar pedagoger med matematik pÄ förskolorna? Vad anser pedagoger att matematik Àr för förskolebarn? Vilka matematiska begrepp anvÀnder pedagoger sig av i förskolan? Vad anser pedagoger att barnen behöver ha för kunskaper inom matematik? Metoderna vi anvÀnt oss av Àr en kombination av intervjuer med pedagogerna och observationer av barnen i verksamheten för att kunna inhÀmta sÄ mycket information som möjligt kring vÄra frÄgestÀllningar.

I denna studie har vi undersökt vilken betydelse den interna kontrollen har för revisorn vid utförandet av en revision. Syftet med studien var att studera den praxis som revisorerna har gÀllande intern kontroll samt att öka förstÄelsen för vad de anser Àr viktigast i den interna kontrollen, men Àven hur de gÄr tillvÀga om det finns brister.Det empiriska materialet insamlades genom att fyra intervjuer genomfördes med revisorer frÄn fyra av de större revisionsbyrÄerna i Sverige. Intervjuerna genomfördes pÄ respektive revisors byrÄ. Vi valde en kvalitativ forskningsansats eftersom vi ansÄg att det var den mest lÀmpade metoden utifrÄn vÄrt syfte och de utgÄngspunkter vi hade. VÄrt mÄl med studien var inte att generalisera vÄrt resultat, vi ville istÀllet öka förstÄelsen för det studerade problemet.Den teoretiska referensramen utformades för det första utifrÄn de regler som finns för revisorerna, det vill sÀga Revisionsstandard i Sverige.

Den kommunala verksamheten har genom sin storlek och sitt uppdrag en betydande roll för den svenska ekonomin och vÀlfÀrden. Verksamheten beskylls dock ofta för att vara ineffektiv och en effektivitetsökning har dÀrför lÀnge varit efterfrÄgad och föremÄl för debatt. I grunden Àr detta en frÄga om organisationens styrning och vi fann det dÀrför intressant att undersöka hur styrningen sker. VÄrt syfte med studien var att beskriva vilka styrmedel som anvÀnds, varför de valts samt hur uppföljning sker. Vi ville sÀrskilt belysa frÄgan om effektivitet beaktas vid valet av styrmedel.

Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn Ärsredovisningslagen och gÀllande normer granska om det finns kvalitetsbrister i de Ärsredovisningar som nystartade aktiebolag utan revisor lÀmnar in till Bolagsverket samt om valet av upprÀttare pÄverkar kvaliten pÄ Ärsredovisningen. Vidare Àr syftet att försöka tydliggöra vilka konsekvenser eventuellt funna brister i företagets rapportering kan ge nÀr smÄföretagarnas intressenterska fatta ekonomiska beslut kring företaget. Vi har granskat 58 Ärsredovisningar frÄn mindre aktiebolag som valt bort revision och som nyregistrerats under tiden november 2010 till december 2011. DÀrefter genomfördes kompletterande telefonintervjuer med bolagens företagsledare. Studiens slutresultat visar att sextiosju procent av Ärsredovisningarna innehöll nÄgon form av kvalitetsbrist och av dessa bristfÀlliga Ärsredovisningar uppvisade fler Àn hÀlften tvÄ eller flera kvalitetsbrister enligt studiens kvalitetskriterier.

Bakgrund och problem: Revisionsplikten för smÄ aktiebolag Àr avskaffad sedan den1 november 2010. Av alla bolag som startat efter det datumet, och som omfattas av frivilligrevisionsplikt, sÄ vÀljer fortfarande ca 25 % att ha revisor. DÀrmed finns en oklarhet i varförfortfarande vart fjÀrde bolag vÀljer att ha revisor.Syfte: Syftet med studien Àr att kartlÀgga vad som karaktÀriserar de mikroföretag som bildatsefter revisionspliktens avskaffande och som trots detta vÀljer att efterfrÄga revision.AvgrÀnsningar: Studien Àr begrÀnsad till de aktiebolag som enligt ABL inte omfattas avrevisionsplikt. Vidare avgrÀnsas studien till de bolag som, förutom ovanstÄende, Àr startadeunder perioden 1 november 2010 till 1 maj 2012. Studien avgrÀnsas, utöver detta, till bolagsom omsÀtter max 6 miljoner kronor, har en maximal balansomslutning om 3 miljoner kronorsamt maximalt 6 stycken anstÀllda.Metod: Studien Àr av kvantitativ art och Àr en totalundersökning.

Bolagsstyrningen har förÀndrats pÄ grund av vissa negativa företagshÀndelser som intrÀffade under 2000-talet. Det har blivit ett större fokus pÄ internkontroll och etik. Som ett led i detta har Àven betydelsen av internrevision ökat. För att öka effektiviteten och kvaliteten pÄ revisionen mÄste en samverkan mellan interna och externa revisorer Àga rum. FörhÄllandet mellan parterna Àr avgörande för att faststÀlla styrningen av företaget.

En oberoende stÀllning Àr en förutsÀttning för att bedriva revisionsverksamhet. En revisor konfronteras dagligen inför stÀllningstaganden som kan pÄverka dennes oberoende. Revisorns arbete utgörs idag av revision samt fristÄende rÄdgivning, en kombination som kan medverka till att hota revisorns oberoende. De smÄ revisionsbyrÄernas klienter bestÄr till största delen av smÄ företag, ett klientel som i stor utstrÀckning efterfrÄgar fristÄende rÄdgivning. Syftet med denna uppsats var att undersöka och analysera hur revisorer verksamma vid smÄ revisionsbyrÄer upplever och verkar för att sÀkerstÀlla oberoendet samt att kartlÀgga revisorernas Äsikter om dagens och framtida utveckling inom oberoendet.

Revision innebÀr en granskning av Ärsredovisningen, bokföringen och förvaltningen. Revisionen delas in i fyra steg vilka gÄr ut pÄ att erhÄlla och acceptera nya klienter, planera revisionen, utföra granskningen samt slutsatser och rapportering. Det viktigaste steget Àr planeringen dÀr vÀsentlighet och risk Àr centrala begrepp. VÀsentlighet Àr en förutsÀttning vid granskningen och avgör vad revisionen ska innehÄlla. Det finns bÄde kvantitativa och kvalitativa faktorer att ta hÀnsyn till vid en bedömning av vÀsentligheten.

Enligt jÀmstÀlldhetslagen skall varje arbetsgivare med fler Àn tio anstÀllda utforma en jÀmstÀlldhetsplan och arbeta aktivt för en jÀmstÀlld arbetsplats. Vi fick i uppdrag av Skara kommun att mÀta deras anstÀlldas attityder till den jÀmstÀlldhetsplan de har upprÀttat eftersom de har haft svÄrt att fÄ bra gehör för sin jÀmstÀlldhetspolitik inom arbetsorganisationen. Syftet med uppsatsen Àr att genom en kvantitativ studie, i form av enkÀter, kunna se om de anstÀlldas attityder pÄverkar jÀmstÀlldhetsarbetet samt ett delsyfte att se hur jÀmstÀlldheten ser ut i organisationen utifrÄn de anstÀlldas synvinkel. Den teoretiska referensram vi har utgÄtt ifrÄn i vÄr analys Àr: Hirdman, Bernstein, Angelöw och Brante. DÀr vi tar upp könens sociala konstruktion och hur attityder formas.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka revisionspliktens vara eller inte vara ur tre perspektiv: revisorns syn pÄ lagstadgad revision och oberoende, revisorns verksamhet ur ett affÀrs- och kompetensmÀssigt perspektiv samt nyttan av revisionsplikt ur mikroföretagarnas och intressenternas perspektiv. För att besvara syftet har fyra representanter för de största revisionsbyrÄerna i Uppsala intervjuats och gett sin bild av hur de ser pÄ revisionsplikten i dagens lÀge och vad ett avskaffande av densamma skulle kunna ha för konsekvenser. UtifrÄn ett omfattande material frÄn bland annat undersökningar gjorda av olika intresseorganisationer, artiklar i fackpress samt diverse elektroniska kÀllor har vi sammanstÀllt en begrÀnsad litteraturstudie. Denna fungerar som en fristÄende undersökning men har ocksÄ utgjort underlaget för vÄr intervjustudie.Enligt vÄr bedömning kommer revisionsplikten sannolikt att avskaffas Är 2009. VÀljer Sverige att gÄ försiktigt tillvÀga avskaffas revisionsplikten dÄ för mikroföretag med en ÄrsomsÀttning understigande 3 miljoner kronor.De huvudsakliga slutsatser vi har kunnat dra Àr att revisorerna inte ser dagens utformning av oberoendereglerna som nÄgot problem vid revision kombinerat med fristÄende rÄdgivning i mikroföretag.