SammanfattningDen 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten som innebÀr att 72 % av aktiebolagen i Sverige har berörts av den nya lagen. Detta medför till att valmöjligheten för fri revision Àr öppen för privata aktiebolag som underskrider grÀnsvÀrdet. Lagen om frivillig revision har pÄverkat revisorns roll och ansvar samtidigt som sjÀlva yrket har förÀndrats och gÄtt mer mot rÄdgivning. DÀrmed har det blivit viktigt att klargöra nyttan med revision för att kunna visa vÀrdet för smÄföretagare som pÄverkats av den nya lagen.Eftersom det rÄder okunskap om varför vissa smÄföretagare fortsÀtter att ha en revisor och andra inte Àr syftet med studien att undersöka detta samt fÄ indikationer om vilka ?kundnytteaspekter? som de finner med revisionen.

Problem: Lean har under flera tiotals Är anvÀnds inom bilindustrin och annan producerande verksamhet i syfte att effektivisera och förbÀttra. OcksÄ den offentliga sektorn behöver göra effektiviseringar och förbÀttringar. FrÄgan Àr om lean Àr en metod som ocksÄ Àr tillÀmplig dÀr och hur den kan anvÀndas, likasÄ vilka effekter införandet av lean kan ge? Lean inom producerande verksamhet har i flera forskningar kritiserats för att vara inhumant. Hur ser verkligheten ut inom en kommunal verksamhet som infört lean vad gÀller de mÀnskliga aspekterna?Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att studera verkligheten för att se hur lean anvÀnds och se vad det har tillfört en verksamhet.

I denna uppsats har vi granskat de tvÄ yrkena rÄdgivare och revisor för att se vad yrkena innebÀr. Vi har anvÀnt oss av sekundÀrdata och pÄ sÄ sÀtt försökt att skaffa oss en bild av hur yrkena ser ut. Vi har sedan lÀst och analyserat rÀttfall för att se hur domarna har fallit inom respektive yrkesomrÄde. Detta har vi gjort med intresse av den nya lagen som trÀdde ikraft 2004 för finansiell rÄdgivning. Vi ville se om den nya lagen har hunnit ge nÄgra effekter i form av fÀllande domar.

Denna uppsats behandlar kommunal samhÀllsplanering, med fokus pÄ handelsetableringar. Uppsatsen tar avstamp i den utveckling med externalisering och koncentration av detaljhandeln som pÄgÄtt under de senaste decennierna. Denna utveckling Àr sÄvÀl lokal som regional och har inneburit att detaljhandeln koncentrerats till centralorternas stadskÀrnor och externa stormarknader. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilken aktör som bestÀmmer över denna utveckling. De aktörer som undersöks Àr dagligvaruhandeln och samt kommuner.

1992 fick valfriheten större utrymme i Sverige,. Vilket mÀrkets tydligt inom skolvÀsendet dÄ det blev enklare att starta friskolor och förskolor. Idag finns det mÄnga fristÄende och kommunala förskolor som försöker ?locka? till sig förÀldrar och barn till deras verksamheter. Men dÄ undrar jag , Hur vÀljer förÀldrarna? VÀljer de eller lÄter de sig bli placerade.

PĂ„ grund av avskaffandet av revisionsplikten som började gĂ€lla den 1 november Ă„r2010 kan idag smĂ„ företag vĂ€lja bort sin revision. 250 000 av Sveriges företag Ă€r enligtlag berĂ€ttigade att sjĂ€lva vĂ€lja vilka revisorstjĂ€nster de Ă€r i behov av samt i vilkenomfattning.För att banker ska bevilja lĂ„n till smĂ„ företag krĂ€vs det en sĂ€kerhet som speglarföretagens förmĂ„ga att betala kommande rĂ€ntor och amorteringar. SĂ€kerheten ligger igranskade revisioner och nĂ€r de blir frivilliga kan tillförlitligheten minska.Metoden som anvĂ€nts Ă€r kvalitativ och har utformats via personliga intervjuer medbanker och revisionsbyrĂ„er.Syftet med studien Ă€r att beskriva effekten av avskaffandet av revisionsplikten pĂ„bankers utlĂ„ningsprocess till mindre företag.FrĂ„gestĂ€llning:?Är bankerna villiga att bevilja utlĂ„ning av krediter till smĂ„ företag utan revisor??Finns det nĂ„gon information som kan ersĂ€tta reviderade rĂ€kenskaper??Har lĂ„nga relationer nĂ„gon pĂ„verkan pĂ„ bankers kreditbedömningsprocess??Hur ser revisionsbyrĂ„erna pĂ„ avskaffandet av revisionsplikten?Slutsatser:Majoriteten av bankerna Ă€r villiga att bevilja kredit till företag utan revision. Dock krĂ€vsfler beslutskriterier för att bedöma ett företags Ă„terbetalningsförmĂ„ga.

Ett sannolikt avskaffande av revisionsplikten nÀrmar sig med stormsteg.Utredningsförslaget, som planeras trÀda i kraft den 1 juli 2010, innebÀr att 96 procent avalla aktiebolag i Sverige kommer att undantas revisionsplikt. För dessa företag kommerrevisionen att vara frivillig och de kommer att benÀmnas som smÄ företag. Avsikten medförslaget Àr att minska kostnaderna för de smÄ företagen genom att de sjÀlva skall fÄmöjlighet att vÀlja vilka redovisnings- och revisionstjÀnster som de vill utnyttja.I samband med avskaffandet kommer sannolikt antalet uppdrag att minska förrevisionsbyrÄerna samtidigt som konkurrensen ökar frÄn exempelvisredovisningskonsulter och bokföringsbyrÄer. RevisionsbyrÄerna mÄste dÀrför anpassa sitttjÀnsteutbud utifrÄn vad de smÄ företagen kommer att efterfrÄga. Vi har undersökt hur tvÄolika parter, revisionsbyrÄer och banker, kommer att pÄverkas av lagförslaget.

MiljöfrÄgor har kommit att spela en betydande roll i dagens samhÀlle, dÄ bÄde mÀnniskans och organisationers handlade visat sig ha stora effekter pÄ vÄr miljö. En viktig del i att belysa miljöarbetet Àr anvÀndandet av hÄllbarhetsredovisningar och specifikt gröna nyckeltal. Problematiken som har pÄvisats har kretsat kring att organisationer i stor utstrÀckning rapporterar gröna nyckeltal men att de inte har lett till faktiska miljöÄtgÀrder. AnvÀndning av mÀtetalen har ocksÄ pÄvisats olika svÄrt inom olika branscher. Studien Àmnar sÄledes undersöka vilka förutsÀttningar som behövs för ett effektivt anvÀndande av gröna mÀtetal och vilka ÄtgÀrder de har lett till samt hur detta kan skilja sig mellan hÄrd och mjuk sektor.

SAMMANFATTNINGEfter en rad stora företagsskandaler har det blivit allt viktigare med kraftigt ökade regleringar som pÄverkar revisionen och som mer tydliggör revisorns uppgifter. Revisorns uppgift Àr att granska ett företags Ärsredovisning och bokförning samt företagsledningens förvaltning av företaget. Granskningen skall ske enligt god revisionssed. Ett företags intressenter har det frÀmsta intresset av revision som kreditgivare, leverantörer, kunder, anstÀllda, styrelse och företagsledning, stat och kommun. Ett förvÀntningsgap uppstÄr dÄ ett företags intressenter inte har tillrÀckligt med kunskap om revisorns yrkesroll, begrÀnsningar och uppgifter.Eftersom det Àr sedan lÀnge forskat att det finns ett förvÀntningsgap mellan revisorer och dennes klienter om vad revisorns uppgifter Àr, vill vi vidare studera det utifrÄn allmÀnheten och de övriga anvÀndarnas perspektiv.

SammanfattningInom den kommunala rehabiliteringen möter arbetsterapeuten personer med vitt skilda slag av sjukdomar och funktionsnedsÀttningar. En av de vanligare grupperna Àr personer, som av olika skÀl drabbas av kognitiva nedsÀttningar. Arbetsterapeuten bedömer personer med kognitiva funktionsnedsÀttningar bl.a. med hjÀlp av olika bedömningsinstrument. Screening -instrumentet Mini Mental Test (MMT) Àr ett av de mest anvÀnda.

Syftet med denna studie Àr att undersöka förvÀntningsgap ur revisorsperspektiv, faktorerbakom förvÀntningsgapet samt revisorernas hantering av detta. Vi undersöker ocksÄ om ettförvÀntningsgap existerar mellan revisionsbyrÄer och deras anstÀllda revisorer. För attuppfylla syftet genomförde vi en kvalitativ studie dÀr godkÀnda och auktoriserade revisorer pÄKPMG, PwC, Ernst & Young, Deloitte och Grand Thornton intervjuades.Arbetets teoretiska referensram omfattar grundlÀggande teorier om revisorsyrket ochrevisionen i helhet. DÀr presenteras teorier om: revision, revisors roller, revisorsansvarförvÀntningsgap och om lagstiftning som styr revisionen.FörvÀntningsgapet Àger rum nÀr bestÀllare av revision har en annan uppfattning Àn revisornom vad revisionen innebÀr, dess rÀckvidd, revisorsansvar och revisors roll. För att undvikaeller minimera förvÀntningsgapet Àr kommunikation ett viktigt instrument.

Ingen sammanfattning krÀvdes i denna uppsats..

I slutet av 1800-talet infördes de första reglerna om revision. Under Ären har reglerna utvecklats till dagens revisionsplikt. Sverige Àr idag ett av de fÄ EU-lÀnder som har kvar revisionsplikten för alla aktiebolag, vilket har vÀckt frÄgan om ett framtida slopande av revisionsplikten (SOU 2008:32). I september 2006 tillsatte regeringen en utredning och under uppsatsens gÄng har ett delbetÀnkande kommit. SlutbetÀnkandet frÄn utredningen berÀknasatt komma i september 2008 och de nya reglerna ska införas 1 juli 2010.Revisionen kan innebÀra en betydande kostnad för smÄ aktiebolag.

The aim of this Master's thesis is to compare the 6th and the 7th editions of the classification scheme of the Swedish classification system (SAB) to reveal which principles are used concerning the development of this system during the period 1985-1997. Guiding questions are: What kind of changes has been conducted? How do these changes relate to development of other general classification schemes and to theories concerning revision work? The results of the analysis show that possibilities to use synthesis have increased by an extension of use of geographic and chronological subdivisions. The classification scheme has also been easier to use by elimination of parallel subdivisions and regularization of the scheme. To maintain stability revision is performed on selected subclasses.

Demenssjukdom Àr en degenerativ sjukdom som ofta medför minskat födointag och viktminskning. UndernÀring kan leda till trycksÄr, fördröjd sÄrlÀkning och högre dödlighet. Syftet med vÄr studie var att belysa nutritionsproblematik hos personer med demenssjukdom inom kommunal Àldreomsorg. Studien genomfördes med en metod för fallstudie som utgick frÄn fem personer dÀr olika data samlades in. Information hÀmtades ocksÄ frÄn involverad personal.