Background: Sweden has, since 1983, had a statutory audit for all joint-stock companies. However, according to EG?s fourth corporation directive, member countries can decide on their own if this applies for small joint-stock companies. An investigation was launched in the fall of 2006 to form an opinion on the importance of the audit reporting by law and what an abolishment of this rule would mean for small joint-stock companies. Critics are claiming that the cost of audit for small companies is exceeding the cause in these micro companies.Audit is regulated by Swedish translation (RS) of International Standards on Auditing (ISA) and is to be applied in all companies comprised by the statutory audit.

Ett första och centralt steg för en revisor vid revision Àr att samla in allmÀn information om det företag som ska revideras. Med den informationen till grund ska revisorn bedöma risken för vÀsentliga fel i redovisning och förvaltning. Ju större betydelse en Ärsredovisning har för dess intressenter desto viktigare Àr det att den speglar verkligheten och ej döljer nÄgra oegentligheter. Revisorer i Sverige har tystnadsplikt vilket innebÀr att de inte fÄr lÀmna uppgifter de fÄtt reda pÄ vid revisionen vidare. Reglerna om anmÀlningsplikt vid misstanke om brott har luckrat upp denna tystnadsplikt lite.

Det Àr mycket viktigt att en revisor Àr oberoende, detta för att ge en opartisk och rÀttvis bild av finansiella rapporter. Den kommunala revisionen har de förtroendevalda revisorerna som ska granska att verksamheten sköts pÄ ett tillförlitligt sÀtt enligt god revisionssed. Dock har proceduren för utnÀmnandet av de förtroendevalda revisorerna kritiserats i media för att vara partiskt och jÀvigt.Tidigare forskning lyfter fram olika hot som kan pÄverka en yrkesrevisors oberoende och opartiskhet i sitt arbete. Vissa av dessa hot vÀljs ut och undersöks. Har de utvalda hoten Àven en pÄverkan pÄ de förtroendevalda revisorerna i Sveriges kommuner? Hot mot oberoende undersöks i form av tre undersökningsfrÄgor: rÄdgivning, kvalitetskontroller samt lÀngden pÄ uppdraget.

Allt större krav stÀlls idag pÄ den offentliga sektorn. Det har ocksÄ skapat höga krav pÄ effektivitet och rationalisering inom offentlig verksamhet, exempelvis kommunal service. Faktum Àr att det idag nÀstan stÀlls samma krav pÄ kommunal verksamhet som pÄ ett vinstmaximerande företag. Visst finns det skillnader mellan företag och kommunala förvaltningar i till exempel uppdrag, men kronorna bör hÄllas i lika hÄrt i bÄda fallen. Dessa högre krav leder ocksÄ till att kommunal organisation, ledning och styrning mÄste vidareutvecklas och fungera sÄ effektivt som möjligt.

Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att, genom att genomföra en utvÀrdering, identifiera avtryck av balanserat styrkort i en kommunal verksamhet, och belysa dess orsakssamband. Metod: För att göra denna utvÀrdering, som Àr en fallstudie, har vi anvÀnt oss av bÄde intervjuer och enkÀtundersökningar. För att fÄ en sÄ bred utvÀrdering som möjligt har vi valt att intervjua tjÀnstemÀn pÄ tvÄ kommunala förvaltningar. TvÄ enkÀtundersökningar har ocksÄ genomförts med politiker och medarbetare vid en av ovan nÀmnda kommunala förvaltningar. För att kunna genomföra utvÀrderingen av det balanserade styrkortet har vi utvecklat en utvÀrderingsmodell utifrÄn de teorier vi lÀst.

Sammanfattning Examensarbete i företagsekonomi, Internationella handelshögskolan i Jönköping, Revision, Magisteruppsats, VT 2011. Författare: Caroline Lillevang & Anna Norrsell Karlsson Handledare: Gunnar Rimmel & Fredrika Askenmalm Titel: Oligopolets fall? ? En analys av EU kommissionens förslag till att lösa upp revisions- och rÄdgivnings-branschens marknadskoncentration Bakgrund och Problem: Enligt den utgivna Grönboken Àr det nödvÀndigt för den finansiella stabiliteten att re-visions- och rÄdgivningsbranschen och dess marknadsstruktur utvecklas. EU kommissionen vill lösa upp mark-nadskoncentrationen och diskuterar bland annat ett införande av krav pÄ gemensam revision för större bolag samt krav pÄ byrÄrotation. Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka huruvida Grönbokens förslag Àr rÀtt vÀg att gÄ för att uppfylla EU kommissionens önskan om att förÀndra revisions- och rÄdgivningsbranschens marknadsstruktur.

FrÄgan om revisionspliktens vara eller icke vara har sedan en tid tillbaka varit ett omdebatterat Àmne i Sverige och i de övriga nordiska lÀnderna. Enligt EG:s fjÀrde bolagsdirektiv Àr revision ett krav i alla aktiebolag inom EU. MedlemslÀnderna har dock rÀtt att undanta mindre aktiebolag frÄn kravet pÄ att deras rÀkenskaper skall granskas av en kompetent yrkesman. De flesta medlemslÀnderna utnyttjar idag undantaget, men i Sverige har regeringen beslutat att ha kvar revisionsplikten i samtliga aktiebolag. Svenskt NÀringsliv Äterupptog senast debatten, med ambitionen att avskaffa revisionsplikten för de sÄ kallade mikrobolagen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka betydelsen av revisionsberÀttelsen och revisionen i allmÀnhet samt att utreda vilka konsekvenser avskaffandet av revisionsplikten har haft pÄ smÄ aktiebolag, smÄ och stora revisionsbyrÄer, banker, Skatteverket, Företagarna och Svenskt NÀringsliv. Studien har skrivits utifrÄn en kvalitativ forskningsmetod dÀr datainsamlingen belyser olika perspektiv av det undersökta fenomenet och bidrar till djupare helhetsförstÄelse inom omrÄdet efter avskaffandet av revisionsplikten. Studiens resultat visar att revisionsberÀttelsen bidrar med ett mervÀrde för företagen och dess intressenter men samtidigt att den, som den Àr utformad nu, inte passar för smÄ aktiebolag eftersom den frÀmst Àr skriven för större och noterade företag. RevisionsbyrÄerna Àr en av de intressenterna som har pÄverkats mest av reformen. Först och frÀmst har införandet av reformen bidragit med att samtliga revisionsbyrÄer i studien har förlorat ett antal kunder.

Denna undersökning Àr en personalvetenskaplig uppsats som har till syfte att undersöka den anstÀlldes förutsÀttningar och instÀllning till den interna rörligheten inom kommunal verksamhet.Tidigare forskning inom omrÄdet har huvudsakligen gjorts ur ett kvalitativt perspektiv och dÀrför vill vi komplettera med en kvantitativ ansats dÀr arbetstagaren stÄr i fokus. Undersökningen omfattar heltidsanstÀllda inom tvÄ av koncernen Karlstads kommuns förvaltningar genom deltagande i enkÀtundersökning. Dessa tvÄ förvaltningar Àr Arbetsmarknads- och socialförvaltningen samt Teknik- och fastighetsförvaltningen.I teoridelen presenteras tidigare forskning och teorier med relevans för att besvara syftet och frÄgestÀllningen i uppsatsen. Teorin utgör Àven grunden för utformningen av enkÀtfrÄgorna. Den teoretiska referensramen fokuserar pÄ inriktningarna motivationsteorier, Karaseks krav- och kontrollmodell, intern rörlighet, arbetsmiljö, och Work Life Balance.Det finns ett flertal faktorer som pÄverkar den interna rörligheten, dock pÄverkar den anstÀlldes situation i vilken utstrÀckning faktorerna pÄverkar arbetstagarens instÀllning samt förutsÀttningar till den interna rörligheten.

A paper to analyse how the FAR and SRS associations in Sweden look upon the upcoming changes in the auditbusiness and how this may come to change the formal requirements when graduating auditors..

Sammanfattning      Ämnesfördjupande arbete Ekonomihögskolan, Civilekonomprogrammet, Controllerfördjupningen LinnĂ©universitetet, VĂ€xjöTitel: Vad prioriteras, eleverna eller budgeten? - En fallstudie av en kommunal verksamhet Författare: Alexandra Lagerholm & Hedvig LindgrenHandledare: Anders Jerreling Examinator: Fredrik KarlssonEn begrĂ€nsad ekonomi och ökade statliga krav har bidragit till att kommuner idag tvingas prioritera hĂ„rdare Ă€n tidigare. Dessa prioriteringar förtydligas i kommunens budget. Ett flertal kommunpolitiker har uppmĂ€rksammat en omfattande konflikt mellan kommunens budget och de lagar de tvingas följa till förmĂ„n för bland annat elevers hĂ€lsa och uppfyllande av kunskapskrav. Om kommunen ska klara sig med sina begrĂ€nsade ekonomiska resurser, med minskade skatteintĂ€kter, kommer det leda till att de tvingas bryta mot lagar.

SammanfattningDet finns ett flertal definitioner pĂ„ vad revision innebĂ€r. En av dessa Ă€r att revision gĂ„r ut pĂ„ att med en professionellt skeptisk instĂ€llning planera, granska, bedöma och uttala sig om Årsredovisning (ÅR), bokföring och förvaltning. Vid utförandet av revisionen har revisorn ett antal lagar och rekommendationer att följa. I och med detta uppstĂ„r troligen ett förvĂ€ntningsgap, nĂ€r klienternas förvĂ€ntningar strĂ€cker sig utöver det som revisorn, enligt det befintliga regelverket, kan eller fĂ„r göra.MĂ„let med uppsatsen Ă€r att ge en djupare förstĂ„else för hur revisorerna upplever förvĂ€ntningsgapet, ur ett revisions- och tjĂ€nstemarknadsföringsperspektiv. Vidare Ă€r avsikten att redogöra för den inre konflikt som eventuellt kan upptrĂ€da nĂ€r revisorerna vill tillgodose sina klienters behov och önskemĂ„l.

Individuell lönesÀttning Àr idag det dominerande lönesystemet bÄde inom privat och offentlig sektor. Trots det Àr dess effekt relativt outforskad. En allmÀn förestÀllning Àr att det Àr ett motiverande och effektiviserande lönesystem. Uppsatsen utforskar hur individuell lönesÀttning fungerar som motivation för individen, om motivationen pÄverkas av att individen arbetar i ett gruppsammanhang, samt huruvida kvinnors upplevelse av systemet fÀrgas av jÀmstÀlldhetsdebatten. De tio intervjudeltagarna kom frÄn en kommunal och en privat verksamhet.Resultaten visar att systemet upplevs som motiverande, men att Àven andra faktorer i arbetet motiverar och ibland Àr viktigare.

Bakgrund: Eftersom i stort sett alla pedagoger kommer i kontakt med barn i behov av sÀrskilt stöd pÄ sina arbetsplatser, och dÄ det Àr en viktig del i skolans vardag Àr det ett intressant och aktuellt Àmne att undersöka. DÄ det nu för tiden finns flera olika skolformer kan det vara intressant att ocksÄ titta pÄ hur pedagogerna pÄ de olika skolorna resonerar om bemötande av barn i verksamheten. Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka pedagogernas bemötande i verksamheten med barn i behov av sÀrskilt stöd i förskoleklassen pÄ kommunal skola och friskola, för att fÄ en uppfattning om deras resonemang om bemötandet av dessa barn. Finns det likheter eller skillnader i pedagogernas resonemang pÄ kommunal skola och friskola? Metod: Vi valde att göra en kvalitativ studie dÀr vi anvÀnder oss av intervjufrÄgor för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna.

Sammanfattning Ämnet vi kommer att studera Ă€r hur den nĂ€ra förestĂ„ende upphĂ€vningen av revisionsplikten för smĂ„ aktiebolag kommer att pĂ„verka anvĂ€ndandet av revision. Hur kommer de berörda företagen att reagera nĂ€r revision blir frivilligt, vad kommer att vara avgörande i beslutet mellan att behĂ„lla eller sluta med revision? I första hand kommer vi att studera varför aktiebolagen antingen vĂ€ljer att sluta eller fortsĂ€tta med revision, finns det nĂ„got utom intressenters krav som pĂ„verkar detta? Kan tryggheten revisionen ger, rĂ„dgivningen eller relationen ha nĂ„gon betydelse i sammanhanget? Baserat pĂ„ det vi kommer fram till hoppas vi kunna utlĂ€sa vilken typ av tjĂ€nster aktiebolagen kommer att efterfrĂ„ga av revisionsbyrĂ„erna i framtiden, detta visar hur revisionsbyrĂ„erna kommer att mĂ„sta anpassa sitt utbud efter upphörandet av revisionsplikten. Lagförslaget om slopad revisionsplikt för smĂ„ aktiebolag antas försiktigt rĂ€knat innebĂ€ra en besparing pĂ„ 5,8 miljarder kronor för aktiebolagen, besparingen finns framför allt i att företagen nu skall kunna vĂ€lja vilka revisionstjĂ€nster de behöver. Dessa 5,8 miljarder Ă€r en direkt förlust för revisionsbyrĂ„erna. För att revisionsbyrĂ„erna ska kunna behĂ„lla sina kunder och minska eventuella förluster Ă€r det viktigt att i tid anpassa sitt utbud efter vad aktiebolagen kommer att efterfrĂ„ga.