Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

Den hÀr studien syftar till att ge exempel pÄ hur emotionell kommunikation kan se ut och fungera mellan lÀrare och elever i sÀrskolan som anvÀnder alternativ och kompletterande kommunikation. Emotionell kommunikation utgör en stor del av vÄr dagliga kommunikation och det Àr emotionerna som ger vÄra liv mening och sammanhang. Den forskning som har gjorts inom detta omrÄde har ofta fokus pÄ samspel mellan elever/barn och lÀrare/vuxna och visar att lÀrarna inte alltid Àr medvetna om sina kommunikativa handlingar samt att det ofta sker kommunikation som inte Àr verbal hos barn med alternativ och kompletterande kommunikation. Studien vilar pÄ ett sociokulturellt perspektiv och ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv dÀr kommunikation och sprÄkanvÀnding anses vara en betydande faktor i individens utveckling. Det insamlade materialet har bestÄtt av videoinspelningar av tvÄ elever och tre lÀrare som har granskats och analyserats utifrÄn hur emotioner uttrycks och organiseras i interaktionen.

BAKGRUND: Vi blev inspirerade att göra denna studie dÄ vi under ett flertal förelÀsningarunder vÄr utbildning kom i kontakt med empatisk kommunikation(giraffsprÄket). Det var Marshall B. Rosenberg?s Nonviolent communication(NVC) som fÄngade vÄrt intresse och vi ville undersöka om pedagogeranvÀnder sig av empatisk kommunikation i förskolan. Vi valde att göra vÄrstudie i en förskola dÀr pedagogerna hade gÄtt en mindre fortbildning inomNVC.SYFTE: Syftet med denna studie Àr att undersöka sex pedagogers uppfattningar omanvÀndningen av empatisk kommunikation i förskolan.- PÄ vilket sÀtt uppfattar pedagogerna empatisk kommunikation?- PÄ vilket sÀtt uppfattar pedagogerna betydelsen av empatiskkommunikation?- Upplever pedagogerna en förÀndring i arbetet med empatiskkommunikation efter genomförd fortbildning?METOD: En intervjustudie inspirerad av fenomenografi.

Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

Abstrakt Bakgrund: En god kommunikation ligger till grund för en god omvÄrdnad. Kommunikation Àr kommunikation först nÀr den Àr ömsesidig, det vill sÀga att kommunikation sker gemensamt och gÄr i bÄda riktningar. Patienters upplevelser av högteknologisk vÄrd hÄller generellt lÄg kvalitet. Problemet uppstÄr vid bristfÀllig kommunikation mellan vÄrdare och patient. Röntgensjuksköterskan som till större del jobbar med korta patientmöten mÄste vara kunnig och effektiv i sin kommunikation med patienten.

AbstraktStudien har sitt fokus pÄ förÀldrars upplevelse av kommunikation och bemötande i förskolans utvecklingssamtal. Genom att ta del av hur förÀldrar uttrycker sig pÄ olika internetsidor har det visat sig att utvecklingssamtal upplevs mycket olika av förÀldrarna. Intresset Àr dÀrför riktat mot att nÀrma sig en djupare förstÄelse av hur förÀldrar upplever kommunikation och bemötande i utvecklingssamtalen. FrÄgan som fokuseras Àr Hur upplever förÀldrar kommunikation och bemötande i förskolans utvecklingssamtal? Det teoretiska ramverket utgörs av Deweys tankar om kommunikation som ett innehÄll, Meads sÀtt att se pÄ kommunikation som nÄgot som hÀnder i mötet mellan mÀnniskor och Bernsteins sÀtt att se pÄ den styrning som sker i kommunikationen.För att fÄ svar pÄ förÀldrars upplevelser anvÀndes semistrukturerade intervjuer.I analysen av resultatet framkommer att kommunikationen i utvecklingssamtalet oftast sker genom informationsutbyte.

Uppsatsens syfte var att analysera Finansinspektionens kommunikationssystem samt att utvÀrdera hur deras interna kommunikation fungerar i praktiken. Författarna valde att utföra en fallstudie för att pÄ sÄ sÀtt kunna gÄ djupare inom en specifik organisation. Insamling av empiri har skett genom en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod med tre personliga intervjuer samt en större enkÀtundersökning med medarbetare pÄ Finansinspektionen. Respondenterna och informanterna valdes delvis medvetet men Àven genom ett slumpmÀssigt urval. Den teoretiska referensramen som studien bygger pÄ innefattar ett flertal kommunikationsmodeller, sÄsom Shannon och Weavers basmodell, olika slag av intern kommunikation och Osgood och Schramms kommunikationsmodeller.

Det Àr allt mer vanligt idag att organisationer arbetar innovativt i olika avseenden och omorganiserar sÄ att medarbetare fÄr flytta fysiskt, det innebÀr Àven en mental förÀndring. Medarbetarna befinner sig i olika dimensioner och processer, som kan upplevas positiva eller negativa efter en omorganisation. I studien lÄg fokus pÄ hur kommunikation fungerar efter en omorganisation och hur den upplevs av medarbetarna. PÄverkas formell/informell samt verbal/icke verbal kommunikation efter en omorganisation? Studien Àr kvalitativ med en fenomenologisk utgÄngspunkt samt EPP-modellen för dataanalys.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt.För att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt har vi anvÀnt en kvalitativ undersökningsmetod. Vi har Àven anvÀnt oss den hermeneutiska tolkningen för att kunna belysa och jÀmföra vÄra respondenters syn pÄ kommunikation och ledarskap. VÄr studie har visat att nationell kultur har en stor pÄverkan pÄ bÄde kommunikation och ledarskap i ett internationellt projekt som kÀnnetecknas av komplexitet och risker för missförstÄelse. Detta beror pÄ att de personliga vÀrderingarna skiljer sig Ät mellan olika nationella kulturer. SprÄkbarriÀr, olika arbetssÀtt och arbetsmetoder, i det flesta fall Àr det kulturella skillnader som medför svÄrigheter i under projektets gÄng.

Den förÀndliga globala organisationskulturen krÀver nya organisatoriska arbetsmetoder, för att effektivt hantera de ökande geografiska avstÄnden krÀvs att dessa fungerar virtuellt. Genom att arbeta med virtuella lag kan organisationer rikta rÀtt kompetens mot rÀtta arbetsuppgifter, utan att nÄgon behöver byta geografisk arbetsplats. Som med alla arbetsmetoder finns det fördelar men Àven problem. I den hÀr studien har vi valt att undersöka hur ledarskapet kan effektivisera kommunikation och öka tillit i virtuella lag. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr med en intervjuserie utförd med respondenter frÄn fem organisationer.

Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

Syftet med denna studie var att beskriva effekten av alternativ och kompletterande kommunikation för personer med autism. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie dÀr 11 vetenskapliga studier anvÀndes som underlag till resultatet. Resultatet visade att personer med autism bl.a. kan utveckla sin symbolförstÄelse, sitt spontana tal samt öka antalet ord vid anvÀndandet av alternativ och kompletterande kommunikation. NÄgra av barnen visade Àven pÄ en positiv utveckling av förmÄgan att generalisera sina kunskaper till andra situationer och kommunikationspartners.Resultatet av denna litteraturstudie bör inte generaliseras till andra person Àn de som ingÄr i studierna dÄ deltagarantalet Àr lÄgt och deltagarna befinner sig pÄ ungefÀr samma kommunikationsnivÄ..

Palliativ vÄrd Àr nÄgot de flesta sjuksköterskor kommer i kontakt med under sitt yrkesverksamma liv. Sjuksköterskor kan uppleva det som svÄrt att kommunicera med patienter vid livets slut (end of life [EOL]). Det Àr avgörande för patientens vÀlbefinnande att ha en god kommunikation med sin sjuksköterska i samband med palliativ vÄrd. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskor och patienters kommunikation inom palliativ vÄrd. Studien Àr gjord som en litteraturöversikt baserad pÄ 14 vetenskapliga artiklar.

Konsulter Àr i stort behov av god kommunikation med sina kunder. En utvÀrdering av Ätta konsultföretag i Stockholmsregionen har utförts vad gÀller deras förmÄga att hantera kommunikation mellan konsult och kund pÄ ett optimalt sÀtt. Grunden till kandidatarbetet har utförts gemensamt med ytterligare tre studenter genom att utföra en litteraturstudie för att fÄ fram en teoretisk referensram. Fokus har lagts kring de tvÄ individuellt intervjuade företagen, WSP Sverige AB och Semcon Caran AB.BÄda företagen Àr vÀl medvetna om betydelsen för god kommunikation och strukturerat förberedande arbete samt vÀlmÄende för deras anstÀlldas kompetens. Stort ansvar överlÀmnas till konsulterna frÄn uppdragsstart tills dess att arbetet har avslutats.

Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.