Kommunikation med barn ?r en avg?rande del inom socialtj?nstens utredningsprocess, s?rskilt f?r att beakta barnets b?sta och s?kerst?lla att barnets r?st blir h?rd. Denna studie syftar till att unders?ka socialsekreterares perspektiv p? att kommunicera med barn inom socialtj?nstens utredningsarbete. Kommunikationsteorin har valts som teoretisk utg?ngspunkt, med fokus p? olika kommunikationstekniker och f?rdigheter.

I vÄr undersökning har vi fokuserat pÄ hur kommunikationen ser ut mellan elever i Àmnet slöjd. Syftet med C- uppsatsen var att ta reda pÄ om elever kommunicerar slöjdprocessen mellan varandra utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ kunskap och lÀrande. VÄra frÄgesÀllningar var ?vad kommunicerar elever om rörande slöjdprocessen mellan varandra?? och ?hur kommunicerar eleverna slöjdprocessen?? VÄr undersökning grundade sig pÄ en elevenkÀt, videofilmning och deltagande observation som vi utförde i tre nioklasser pÄ en skola inom UmeÄ kommun. Genom vÄr undersökning kom vi fram till att eleverna i stor utstrÀckning kommunicerar slöjdprocessen (ide, planering, genomförande och vÀrdering) med varandra.

Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

PÄ senare tid har allt större fokus lagts pÄ vikten av motiverade anstÀllda pÄ arbetsplatsen. I denna uppsats undersöks hur kommunikation kan pÄverka motivationen pÄ arbetsplatsen. Detta sker genom en fallstudie med en kvantitativ undersökningsmetod i form av en enkÀtundersökning pÄ byggföretaget NCC, dÀr de fyra kommunikationsfaktorernas (feedback, öppenhet, sprÄk och medium) eventuella pÄverkan pÄ de fyra motivationsfaktorerna mÄl, meningsfullhet, utveckling och trivsel, undersöks. SammanstÀllningen visade att alla motivationsfaktorer samt alla kommunikationsfaktorer förutom feedback ansÄgs som positivt bland personalen pÄ NCC. Detta gav ett resultat som sÀger att det frÀmst Àr kommunikationsfaktorerna öppenhet, sprÄk och valet av medium mellan ledningen och de anstÀllda som kan pÄverka motivationen pÄ arbetsplatsen..

DÄ vi i vÄr omgivning uppmÀrksammat en viss okunskap angÄende alternativ kommunikation ökade intresset att göra en studie om förskollÀrares uppfattning om Àmnet. Avsikten var Àven att studien skulle ha en informativ substans och dÀrav bidra med mer kunskap inom detta omrÄde. Syftet med studien blev dÀrmed att undersöka hur förskollÀrare definierar alternativ kommunikation. Ett vidare syfte var Àven att belysa förskollÀrarnas relation till Àmnet, tillika utröna deras framtidstro. För att kunna synliggöra detta har vi inspirerats av fenomenologin som fokuserar pÄ en persons beskrivning av ett fenomen, vilket i detta fall Àr alternativ kommunikation.

Den hÀr uppsatsen behandlar vikten av kommunikation i projekt och vill frÀmst ge svar pÄ faktorer som designmanagern kan inverka pÄ för att skapa en lyckad kommunikation i projekt.Uppsatsen berör Àven styrkor och svagheter som projektgruppens medlemmar besitter samt möjligheten att pÄverka gruppdynamiken. UtifrÄn ett hermeneutiskt vetenskapligt förhÄllningssÀtt har vÄr strÀvan varit att skapa förstÄelse för det omrÄde vi studerat. Vi har anvÀnt oss av kvantitativ och kvalitativ metod, genom att vi dels genomfört djupintervjuer samt e-postformulÀr. AnvÀndandet av bÄda metoderna grundar sig pÄ att vi velat studera gruppdynamik och kommunikationsproblem i designintensiva företag bÄde övergripande och mer detaljerat.Författarna har genom uppsatsen stÀrks i sin uppfattning om att det bÀsta sÀttet att genomföra ett projekt, inom ett designintensivt företag, Àr att ha en designmanager/projektledare som förstÄr sig pÄ de olika disciplinerna. Det hÀr för att ökad förstÄelse leder till bÀttre kommunikation mellan medarbetare.I uppsatsen framkommer det Àven att designmanagern mÄste ges tydliga styrverktyg samt möjlighet att pÄverka gruppsammansÀttning för en lyckad dynamik..

Sammanfattning saknas..

Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

Kommunikation pÄ byggarbetsplatsen har en stor förbÀttringspotential enligtSvensk ByggtjÀnsts undersökning. Rapporten visar att stora besparingar kangöras i byggbranschen och sÀrskilt hos entreprenadföretagen. Dettaexamensarbete beskriver hur kommunikationen sker pÄ tvÄ av Skanskasbyggarbetsplatser i Uppsala. Det visade sig att majoriteten av de problem somuppstÄr i byggskedet kan hÀrledas till en brist pÄ tydlighet i kommunikationenpÄ byggarbetsplatsen. En litteraturstudie har utförts som grund till arbetet.

Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

Titel: Den prokrastinerande kameleonten ? mobil kommunikation pÄ mottagarens villkor Författare: Daniél Mörtsell & Petter Nyberg Uppdragsgivare: Start Communication Kurs: MK 1500 Termin: VT13 Handledare: Marie Grusell Antal7ord:716 4457Syfte: Att undersöka kommunikation i mobila enheter med fokus pÄ applikationerMetod: Kvalitativ textanalys, kvalitativa intervjuer och observation Material: Rapporter och avhandlingar pÄ omrÄdet samt transkriberade intervjuer Huvudresultat: Att anvÀndaren formar anvÀndandet av applikationer efter egna förutsÀttningar och behov. AnvÀndaren/mottagaren agerar olika beroende pÄ syfte med anvÀndandet och situation. Huvudsakliga anvÀndningsomrÄden för mobilanvÀndande; kommunikation, prokrastinering och tidsfördriv..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka anvÀndningen av tecken- och bildstöd för att stÀrka barns kommunikation i förskolan. Vad pedagoger har för uppfattningar om syfte, metod och förvÀntade resultat, med att anvÀnda Alternativ och Kompletterande Kommunikation.Studien Àr inspirerad av den kvalitativa forskningsstrategin och baseras pÄ 3 intervjuer med pedagoger i förskolan, samt observation av en verksamhet.Personer med olika funktionsnedsÀttningar kan ha varierande svÄrigheter i kommunikation och de behöver fÄ stöd med alternativa sÀtt för att kommunicera. Slutsatsen Àr att, oavsett vilka behov av stöd barnen har, eller vilken metod som anvÀnds, Àr det möjligt att med förebygga sprÄk- eller kommunikationssvÄrigheter med hjÀlp av AKK..

INTRODUKTION: Kommunikation har en viktig roll inom hÀlso- och sjukvÄrden, inte minst i multiprofessionella team dÀr flera yrkesgrupper bedriver ett nÀra samarbete. I högriskmiljöer som hybrid- och operationssalar Àr det extra viktigt med en vÀl fungerande kommunikation och ett gott samarbete för att nÄ patientsÀkra resultat. Det finns mÄnga faktorer som kan pÄverka kommunikation till sÄvÀl det bÀttre som det sÀmre.SYFTE: Att beskriva hur sÀker kommunikation utformas i operationsteam.METOD: En litteraturöversikt har valts för att besvara syftet. Litteraturöversikten bestÄr av tio vetenskapliga artiklar.RESULTAT: I granskningen av artiklarnas framkom tre huvudteman; kommunikation, patientsÀkerhet och team. Under dessa tre huvudteman ryms sedan tio underteman; utbytet, utbildning, teamkommunikation, personal, arbetsmiljö, checklistor, samarbetet, teamegenskaper, teamfördelning och brister..