Abstract Lygnersjö Lundström, Rebecca (2014). Grafisk kommunikation i grundsÀrskolans inriktning trÀningsskola ? styrande eller stödjande i undervisningen? (Communication with Graphic Symbols i Special School ? controlling or supporting in Teaching?). SpeciallÀrarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö Högskola. ProblemomrÄde Elever som har en annorlunda kommunikationsutveckling behöver andra sÀtt att kommunicera.

Under Ärens lopp har forskare gradvis introducerat distans som en variabel för att analysera organisatoriska fenomen. De flesta studier fokuserar pÄ att studera distans utifrÄn ett fysiskt avstÄnd, vilket ger en ofullstÀndig bild av hur mÀnniskor faktiskt upplever distans. Under 2000-talet har forskningen kring distans vidareutvecklats och forskare föreslÄr att distans bör studeras utifrÄn olika dimensioner, sÄ somstrukturell-, statusbaserad- och psykologisk distans. DÄ fÄ eller inga studier har undersökt hur eventuella kommunikations- och ledarskapsproblem inom en organisation kan beskrivas utifrÄn olika dimensioner av distans, Àmnar vi att genom en explorativ studie utforska detta. Denna explorativa studie har genomförts genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med nio medarbetare pÄ ett större svenskt företag.

Palliativ omvÄrdnad Àr nÄgot de flesta sjuksköterskor kommer i kontakt med under sitt yrkesverksamma liv. Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelser i omvÄrdnaden ur ett patientperspektiv.  Nio artiklar valdes för granskning, ur artiklarnas resultat framkom sex teman: Upplevelser av; omvÄrdnadsrelationer, kommunikation och information, vÄrdmiljön, symtomkontroll, tillgÀnglighet och sjÀlvbestÀmmande. I resultatet framkom att en förtroendefull relation och kommunikation skapade god omvÄrdnad. Brister i kommunikationen kunde Àven förekomma. En bra sjuksköterska upplevdes som nÄgon som lyssnade och hade bred kunskap.

ABSTRAKTBakgrund: Ett plötsligt och ovĂ€ntat dödsfall kan för de kvarlevande familjemedlemmarna innebĂ€ra stor sorg och krisreaktioner. DĂ„ familjemedlemmarna Ă€r fullstĂ€ndigt oförberedda pĂ„ dödsfallet blir ofta reaktionerna starka. Genom ökad kunskap om hur familjmedlemmarna upplever dessa situationer och önskar bli vĂ„rdade kan vĂ„rdpersonal dĂ€rmed skapa en mer tillfredstĂ€llande vĂ„rd.Syfte: Att undersöka vuxna familjemedlemmars upplevelser av vĂ„rdpersonalens vĂ„rdande vid plötsligt och ovĂ€ntat dödsfall.Metod: Systematisk litteraturstudie av kvalitativa och kvantitativa artiklar. Vetenskapliga artiklar av primĂ€rstudier söktes genom databassökningar i Cinahl och PubMed samt genom manuella sökningar. Åtta artiklar inkluderades i studien.Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier som visar familjemedlemmarnas upplevelser av och önskemĂ„l om vĂ„rdpersonalens vĂ„rdande.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur den interna kommunikationen kan anva?ndas fo?r att sta?rka den externa kommunikationen, det vill sa?ga sta?rka varuma?rket och fo?renkla varuma?rkesbyggandet. Genom att de ansta?llda verkar som ambassado?rer fo?r varuma?rket kan ett fo?retag sta?rka sin position ba?de externt och internt.Vi har genomfo?rt en fallstudie fo?r att kunna fa? fram en bild av intern kommunikation och dess fo?rutsa?ttningar fo?r att skapa ambassado?rskap. Det fo?retag pa? vilken vi baserat va?rt arbete pa? a?r S:t Eriks AB och dess kontor och fabrik i Uppsala.

I takt med globalisering och samhĂ€llstrender har det blivit allt viktigare för företagen att ta ett bredare ansvar för sitt agerande. Corporate Social Responsibility (CSR) innefattar ekonomiskt, legalt, etiskt samt filantropiskt ansvar och innebĂ€r för företagen ett arbete som bygger pĂ„ lagar, egna initiativ och intressenters förvĂ€ntningar. Att vara bra pĂ„ nĂ„got Ă€r ocksĂ„ att vara bra pĂ„ att förmedla det, att kunna kommunicera sitt CSR-arbete. Ämnen som transparens, strategi och förmĂ„ga att skicka rĂ€tt information genom rĂ€tt medium till rĂ€tt mottagare Ă€r vitala. Rapportens avsikt Ă€r att beskriva och skapa förstĂ„else för hur ett detaljhandelsföretag kommunicerar sitt CSR-arbete pĂ„ ett fördelaktigt sĂ€tt.

? Titel: En lektion i realtidskommunikation: En kvalitativ studie om kommunikation som i realtid anpassas efter en sÀrskild situation, hÀndelse eller företeelse.? Författare: Joel S Bergström och Max Hafelt? Kurs: C-uppsats, 15 hp? Termin: Höstterminen 2011? Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur utvalda kommunikatörer arbetar med realtidskommunikation, det vill sÀga, hur de arbetar med att anpassa kommunikation efter sÀrskilda situationer, hÀndelser och företeelser i realtid för att nÄ ut genom bruset.? Metod och material: UtifrÄn tvÄ kampanjer: ?RÀdda Fredagsmyset? av PR-byrÄn JMW och ?Naturligt vitaminvatten? av kommunikationsbyrÄn Volontaire valdes fem kommunikatörer som arbetat med kommunikation som i realtid anpassats efter en sÀrskild situation, hÀndelse eller företeelse. Genom kvalitativa intervjuer insamlades djupgÄende empiri kring respondenternas syn och arbete med realtidskommunikation.? Huvudresultat: Realtidskommunikation har utvecklats genom digitala kanaler och Àr en strategi som utmanar befintliga, traditionella budskapsstrategier.Realtidskommunikation innebÀr att kommunicera samtalsÀmnen, inte budskap, genom att tillföra ett relevant innehÄll i redan befintliga samtal i digitala miljöer. Det innebÀr att bli en del i befintliga kontexter, och inte bli ett avbrott i dessa eller skapa egna kontexter.Realtidskommunikation hjÀlper företag att hitta fler tillfÀllen att kommunicera och bli mer relevanta för rÀtt typ av mÀnniskor, vilka kommer att sprida kommunikationen vidare till andra, vilket kommer att skapa vÀrde och spara pengar.Fördelen med realtidskommunikation Àr att man fÄr mycket gratis av att surfa pÄ en befintlig energi.

Den teoretiska utgÄngspunkten för denna litteraturöversikt var Joyce Travelbees omvÄrdnadsteorier med fokus pÄ kommunikation. Travelbee menar att det Àr sjuksköterskans ansvar att lyfta kommunikation om hÀlsa med patienten. I litteraturen framkom att det Àr sjuksköterskors ansvar att kommunicera om sexualitet med patienter men att denna uppgift inte alltid utförs. Syftet var att kartlÀgga hinder för sjuksköterskor att kommunicera med patienter om sexualitet. Uppsatsen har skrivits som en litteraturöversikt, vilken ger en överblick över den aktuella kunskapen inom omrÄdet.

Bakgrund: Röntgensjuksköterskan arbetar i en högteknologisk miljö dÀr teknisk kompetens skallkombineras med patientomvÄrdnad. Kommunikation spelar en vital roll i interaktionen mellanröntgensjuksköterska och patient, medvetenhet och kunskap om kommunikation Àr viktiga delar avröntgensjuksköterskans yrkesroll. En stor mÀngd information mÄste utbytas med patienten under enradiografisk undersökning för att sörja för god omvÄrdnad och utvecklandet av en mellanmÀnskligrelation i det korta mötet. Röntgensjuksköterskan mÄste balansera sitt mÄl att skapa en röntgenbildav god diagnostisk kvalité med god patientkommunikation och omvÄrdnad för att göra patientendelaktig i sin undersökning. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie Àr att utforska fenomenetkommunikation i relation till den patientomvÄrdnad som sker pÄ en röntgenavdelning under detkorta mötet mellan vÄrdtagare och Röntgensjuksköterska.

BakgrundStroke drabbas man av dÄ hjÀrnans blodförsörjning blockeras. Följderna till detta blir syrebrist i det drabbade omrÄdet och i vÀrsta fall dör hjÀrncellerna i det skadade omrÄdet.Symtomen varierar beroende pÄ vilken del av hjÀrnan som drabbats. Cirka 40 procent avalla som drabbas av stroke blir lidande av afasi som Àr en sprÄkstörning och kan pÄverka sprÄkförstÄelsen och talförmÄgan eller i vÀrsta fall bÄde tvÄ.SyfteSyftet med studien var att belysa faktorer som pÄverkar kommunikation mellan vÄrdgivaren och patienten med afasi till följd av stroke.MetodI studien utfördes en litteraturstudie för att kunna besvara studiens syfte.Litteratursökningen genomfördes i databasen PubMed och CINAHL. En manuell sökning genomfördes i studien ocksÄ och totalt baseras resultatet pÄ sammanlagt i 15 vetenskapliga artiklar.ResultatStudierna enades om att kommunikationen underlÀttades med en god relation som grundenför en vÄrd av kvalité. Med detta menar de pÄ att relationen skulle basera pÄ jÀmlikhet, tillitoch respekt mellan parterna.

Den hÀr uppsatsen handlar om organisationsteorier, konflikthantering och kommunikation, i syfte pÄ att upprÀtthÄlla sÄ bra miljö som möjligt i organisationen. Under studiens gÄng kommer vi att fokusera pÄ personalen vid psykiatriska kliniken och kommer i samband med detta att utesluta patienternas yttranden. Trots att vi kommer att avstÄ frÄn att ta initiativ kring patienternas uttalanden, kommer vi genom personalens yttranden fÄ en inblick i de anstÀlldas och patienternas vÀlmÄende pÄ verksamheten. Uppsatsen kommer att omfatta sex respondenters intervjusamtal, vilka kommer att framlÀggas under presentationen av materialet.    Tack vare de intervjuer som vi har genomfört tillsammans med de anstÀllda vid de olika avdelningarna pÄ psykiatriska kliniken, har vi pÄ ett indirekt sÀtt kunnat mÄla upp en bild av hur patienter pÄverkas av personalens vÀlmÄende pÄ jobbet.Via dessa ovannÀmnda intervjuer och annat litteraturmÀssigt material, har vi kunnat komma med förslag till hur man genom aktiviteter och terapeutiska metoder skall kunna frambringa bÀttre relationer och genom dessa skapa bra social miljö för bÄde personal och patienter.     Kvalitativ metodgranskning och hermeneutik har hÀr varit de principiella förhÄllningssÀtten inför dessa iakttagelser av att finna lÀmpligt material. Det vi under undersökningens gÄng kommit fram till Àr bland annat att kommunikation och olika terapeutiska samtalsmetoder Àr ett redskap för personalen och dess utveckling i arbetet inom vÄrden..

Syftet med studien Àr att utreda sambandet mellan kultur, kognitiva sjÀlvscheman och kommunikativt beteende samt att undersöka hur befintliga processinriktade kommunikationsmodeller hanterar kommunikation mellan individer frÄn olika kulturer. Den kulturella variation som studeras Àr individualism-kollektivism och studien avser kommunikation mellan tvÄ individer dÀr den ena kommunikationsparten kommer frÄn en individualistisk kultur och den andra frÄn en kollektivistisk kultur.Studien visar att kultur och sjÀlvscheman ömsesidigt pÄverkar varandra och att sÄvÀl den kulturella bakgrunden som sjÀlvschemana pÄverkar det kommunikativa beteendet. TvÄ kulturspecifika kommunikationsstilar, högkontextkommunikation och lÄgkontextkommunikation, definieras. De bÄda kommunikationsstilarna anvÀnds sedan som underlag i analysen av Shannon och Weavers, Schramms och Newcombs kommunikationsmodeller. Shannon och Weavers modell och Schramms första modell visar sig vara alltför linjÀra, utan utrymme för feedback medan Schramms tredje modell illustrerar kommunikationen som en loop av delad information.

Syfte: Att undersöka den Entreprenöriella Orienteringen i ett stort, etablerat företag som vill öka den organiska tillvÀxten. Om nödvÀndigt, justera EO-modellen sÄ att den passar i den specifika kontingensen. Ge rÄd om hur ett stort, etablerat företag kan öka den Entreprenöriella Orienteringen. Metod: En fallstudie pÄ Trelleborg AB genomfördes med hjÀlp av semi-strukturerade intervjuer med respondenter frÄn olika organisationsnivÄer. Vi har ocksÄ studerat en stor mÀngd artiklar.

Informationskoncept om kommunikation och tjÀnster för Stockholm Stadsom skall kunna tas i bruk Är 2010, Äret dÄ Stockholm har som mÄl att varavÀrldens tillgÀngligaste stad. Konceptet bestÄr av "huvudstationer" vid vilkaman kan genom att peka pÄ en dataskÀrm fÄr information om hur man tarsig frÄn en plats till en annan. Stationerna Àr placerade pÄ frekvent besöktaplatser i staden, sÄ som tunnelbanestationer, torg, gallerior, parker mm. PÄplatser dÀr det inte rör sig folk i samma utstrÀckning finns det #mellanstationer#med karta och info om nÀrliggande kommunikationer. För att hittatill respektive #huvudstation# finns Àven markeringar i marken i form av enpil av metall och glas ur vilken det strÄlar ljus.

Att ha barn med drag av autism i klassrummet krÀver att man kan förstÄ deras speciella kognitiva problem, som yttrar sig bland annat i nedsatt sprÄkförstÄelse, nedsatt förmÄga till social interaktion och en del avvikande beteenden. Jag har genom litteraturstudier, fÀltstudier i tre veckor pÄ autismenhet, förelÀsningar om autism, och egna erfarenheter gjort ett examensarbete om kommunikationoch pedagogiskt upplÀgg för det hÀr handikappet. Arbetet handlar om hur de hÀr barnen uppfattar kommunikation och vilka svÄrigheter omgivningen kan möta, samt vad den bör tÀnka pÄ nÀr man tar kontakt med de hÀr barnen. Det pedagogiska upplÀgget handlar om hur arbetet i klassrummet kan underlÀttas för dem. Mina slutsatser Àr att med rÀtt hjÀlp och stöd kan de klara av en hel del..