This literature study summarizes the signals dogs use in intraspecific communication. The purpose is to clarify the way dogs communicate so that situations where their intentions are misjudged can be avoided. The signals are divided into olfactory, visual, auditory and tactile and every section starts with a short anatomic and physiologic description of the sense organ that is used to register the current signal type. The interspecific communication between dog and human regarding its development and function is brought up. To end with suggestions are given of how veterinary technicians in clinics can make use of knowledge about the way dogs communicate.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet Àr att undersöka och jÀmföra tre kommunerskommunikation pÄ Facebook, men ocksÄ fenomenet Facebook och dess komponenteri form av exempelvis gilla-markeringar. Studien bygger pÄ tvÄ huvudfrÄgor.1. Vilken typ av kommunikation bedrivs via kommunernas Facebooksidor?2. Hur skiljer sig kommunikationen Ät mellan de tre kommunerna?Metod och material: Intervjuer och netnografiska observationer.Huvudresultat: Facebook Àr en viktig kommunikationskanal för kommunerna.Intervjuerna visar att mycket av det som kommunernas kommunikatörer sÀger sigkommunicera stÀmmer in pÄ det som de netnografiska observationerna visat och attde huvudsakligen lever upp till sina uttalade syften.NÄgot som kan konstateras Àr att oberoende av hur mÄnga följare eller hur mycketfeedback en kommuns Facebooksida fÄr sÄ gör det ingen större skillnad i hur de bedriverkommunikationen.

SammanfattningI denna studie har vi valt att fokusera oss pÄ den interna kommunikationen som sker mellan projektledaren och projektgruppen. Att jobba i nÄgon slags projektform Àr nÄgot som blir mer pÄ arbetsmarknaden. De krav som stÀlls pÄ en projektgrupp men framförallt pÄ projektledaren kan ibland strÀcka sig till att bli omÀnskliga. Genom att ha en vÀl fungerad intern kommunikation sÄ kan man förhindra mÄnga onödiga konflikter som kan uppstÄ i en miljö som krÀver hög effektivitet. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att pÄvisa vikten av vad en god intern kommunikation innebÀr och hur en projektledare kan vÀlja att förmedla sitt budskap till gruppen.För att ta reda pÄ hur kommunikationen kan se ut har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning och det Àr den data som ligger till grund för vÄr analys.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva metoder som kan förbÀttra kommunikationen mellan sjuksköterskor och lÀkare för en sÀkrare vÄrd. Syftet var Àven att beskriva kvalitén pÄ de granskade artiklarna utifrÄn metodologiska aspekter gÀllande undersökningsgrupp och datainsamlingsmetod. Metod: En deskriptiv litteraturstudie baserad pÄ 15 vetenskapliga artiklar. Data samlades in ifrÄn databaserna PubMed och Cinahl samt via manuell sökning. Artiklarna granskades samt analyserades och resultatet presenterades utifrÄn tre teman.

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur nÄgra förskollÀrare uppfattar sina sÀtt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjÀlp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus pÄ barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar som ska hjÀlpa oss att nÄ fram till vÄrt syfte Àr: ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare sina sÀtt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att anvÀnda digitala medier?  Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr intervjuer gjorts med sex förskollÀrare pÄ sex olika förskolor. Vi har utgÄtt frÄn socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Bakgrund: NÀr en person drabbas av cancer förÀndras hela ens livsvÀrld. Bristande kunskap ger en kÀnsla av att inte fÄ grepp om situationen och dÀrför Àr det viktigt att sjuksköterskan ger en god omvÄrdnad med fokus pÄ helhet och kommunikation. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av sjuksköterskans bemötande vid cancerbehandling pÄ sjukhus. Metod: En litteraturstudie som bygger pÄ tio kvalitativa artiklar. Resultat: Genom analys hittades tre huvudkategorier: Vikten av bred kunskap hos sjuksköterskan, Vikten av en bra vÄrdrelation och Vikten av ett bra omhÀndertagande som gynnar patientens vÀlbefinnande och viljan att vara delaktig.

SamhÀllet förÀndras och moderniseras hela tiden. Det stÀlls allt högre krav pÄ bÀttre kommunikation hos organisationer och institutioner i samhÀllet. Samtidigt stÄr konstmuseet kvar som evig institution och kommunicerar dÄligt eller överhuvudtaget inte alls. Hur ska dÀrför konstmuseer kommunicera med sina besökare för att förmedla kunskap om sina samlingar? UtifrÄn dessa frÄgor och funderingar har uppsatsens bakgrund vÀxt fram.Uppsatsen Àr en teoretisk litteraturstudie med syftet att undersöka hur forskare och yrkesmÀn anser att konstmuseer bör kommunicera med sina besökare, samt hur denna kommunikation ska översÀttas i praktiken.

AbstraktVÄrdyrket anses som ett av de mest anstrÀngande yrken dÀr sjukskrivningar förekommer redan i tidig Älder. I dagens senmoderna samhÀlle Àr det ett vanligt problem för anstÀllda i olika verksamheter att hitta en balans mellan sin professionella yrkesroll som bestÄr av flexibilitet och ojÀmna arbetstider och sitt privatliv. Det Àr denna balans mellan arbetstid och privatliv som vi har undersökt och hur den pÄverkar anstÀlldas vÀlmÄende inom omsorgen. Det vi sÀrskilt har undersökt Àr kommunikation och hur kommunikationen fungerar inom arbetsgruppen. Kommunikation kan ses som en ?tvÄvÀgs - process? dÀr tvÄ personer utbyter tankar, funderingar och meningar.

Med denna uppsats undersöker jag hur barn i ett Ärs Älder kommunicerar med varandra och hur de kommunicerar med pedagoger pÄ en förskola. FrÄgor jag utgÄtt ifrÄn Àr hur de verksamma pedagogerna uppfattar barnens kommunikation. Hur gör barn nÀr de vill sÀga nÄgot och det verbala sprÄket inte Ànnu Àr fullt utvecklat. Dessutom undersöker jag hur pedagogerna stÀller sig till barnens inflytande i verksamheten. Enligt den nya LÀroplanen för förskolan 1998 (reviderad 2010) finns mÄnga strÀvandemÄl om hur barnen ska vara delaktiga i sin vardag pÄ förskolan.

Titel: Facebook som krishanteringsverktyg för allmÀnheten - Skogsbranden i VÀstmanland.Författare: Agnes Asplund Schmidt och Denise Reinler.Uppdragsgivare: JMG (Forskningsprojekt Kriskommunkation 2.0).Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2014.Handledare: Orla VigsÞ - Universitetslektor vid Göteborgs Universitet, institutionen för journalistik, medier och kommunikation.Sidantal: 43 (exkl. referenslista och bilagor).Antal ord: 15, 622.Syfte: Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga kommunikationen i den öppna facebookgruppenSkogsbranden VÀstmanland frÄn dess start den 4 augusti fram tills branden utlystes vara under kontroll den 11 augusti.Metod: Metodtriangulering: kombinerad kvantitativ kommunikationsanalys och kvalitativ innehÄllsanalys.Material: InlÀgg och kommentarer publicerade mellan den 4 - 11 augusti i facebookgruppen Skogsbranden VÀstmanland.Huvudresultat: Studien visar att behovet individer emellan att kommunicera under krissituationer Àr mycket högt. Sociala medier, sÄ som Facebook, underlÀttar denna kommunikation avsevÀrt och har blivit ett modernt verktyg för krishantering. Vi har sett att det frÀmst har förekommit fyra olika typer av kommunikation i gruppen.

Studien syftar till att undersöka hur en optimal kommunikation mellan enheter i multinationella organisationer kan etableras, samt vilka möjligheter och barriĂ€rer sĂ„dana organisationer stĂ„r inför gĂ€llande kommunikation. Den teoretiska referensramen bestĂ„r av olika delar som samtliga behandlar Ă€mnet kommunikation. Tidigare forskning om interkulturell kommunikation blandas med studier om hur tekniska kommunikationsmedel pĂ„verkar kommunikationen. Även studier om sprĂ„klig mĂ„ngfald, samt en modell som beskriver kommunikationens komplexitet har anvĂ€nts.Studien Ă€r genomförd pĂ„ en kinesisk enhet i en multinationell organisation, enheten har dagligen kontakt med en annan enhet i Sverige. Intervjuerna har genomförts pĂ„ plats i Kina med sex medarbetare med kinesisk bakgrund och tre medarbetare med svensk bakgrund.Studiens resultat tyder pĂ„ att multinationella organisationer stĂ„r inför svĂ„righeter med kommunikationen mellan olika enheter, bland annat pĂ„ grund av att bĂ„da parter ofta kommunicerar pĂ„ sitt andrasprĂ„k.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskor kan samtala om döden och döendet med barn som har livshotande sjukdomar. Litteratursökningen genomfördes i databaserna Medline (via PubMed) och Cinahl samt via manuell sökning. Tio artiklar som mötte inklusionskriterierna granskades. Resultatet bearbetades och presenterades utifrÄn de nio grundelementen i professionell, omvÄrdnadsorienterad kommunikation. Resultatet visade att en förutsÀttning för att sjuksköterskor ska kunna samtala om döden och döendet med barn Àr att de visar empati, har yrkeskunskap samt ett mÄl för samtalet.

Syftet med uppsatsen var att undersöka kommunikationen mellan pedagog och elev i skola och undervisning. Genom undersökningen ville vi skapa oss en uppfattning om hur medvetenheten kring samtalets funktion Àr ute i verksamheterna samt om samtalet anvÀnds i syfte att uppnÄ ett mÄl. Uppsatsen Àr skriven utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv, med fokus pÄ kommunikativa processer och en social interaktion. Datainsamlingen skedde via intervjuer med sju pedagoger, verksamma pÄ tvÄ grundskolor i mellersta SkÄne. Intervjumaterialet transkriberades och bearbetades sedan genom en kvalitativ analysmetod.Trots att studiens resultat tyder pÄ att det finns en stor medvetenhet hos de verksamma pedagogerna kring kommunikationen och samtalens betydelse för elevernas lÀrande och utveckling i skola och undervisning visar denna studie att största delen av undervisningen utmÀrks av en monologisk kommunikation mellan pedagog och elever.

Det hÀr arbetet Àmnar att studera kommunikationspolicyn och -programmet för Stockholms stad. Mot bakgrund att kommunen har tagit fram det nya kommunikationsprogrammet som ersÀtter den gamla kommunikationspolicyn undersöker jag följande; vilka deltagare som realiseras i texterna och vilka av de som utgör pÄverkan samt hur kommunen framstÀller pÄ sig sjÀlv och sin kommunikation. Jag undersöker Àven huruvida det i samband med framstÀllandet av det nya dokumentet och övergÄngen till en strategisk kommunikation har synen pÄ kommunikationenoch pÄ sig sjÀlv förÀndrats och vilka kommunikationskriterier som realiseras i dokumenten. Som metod för min analys anvÀnder jag ett verktyg sÄsom den systemisk-funktionellagrammatiken (SFG) har att tillÀmpa. Inom SFG har jag tillÀmpat den ideationellametafunktionen till min analys dÀri jag har tagit del av transitivitetsystemet och ergativitetssystemet samt satskomplex.

Denna studie syftade till att undersöka pedagogernas syn pÄ kopplingen mellan sprÄk- och matematikinlÀrningen. I studien visades Àven olika arbetssÀtt och metoder som de intervjuade lÀrarna i studien anvÀnde för att frÀmja sprÄk- och matematikinlÀrningen. För att fÄ ett sÄ bra resultat som möjligt gjordes intervjuer med Ätta lÀrare pÄ tvÄ helt olika skolor i tvÄ mellanstora kommuner. Genom intervjuerna med pedagogerna framkom att ett varierat arbetssÀtt bör vara stommen i undervisningen om man vill frÀmja sprÄkets utveckling och matematikens utveckling. Att anvÀnda sig av kommunikation och den proximala utvecklingszonen visade sig vara nÄgot som genomsyrade pedagogernas syn.