Det empiriska underlaget till den hÀr uppsatsen utgörs av kvalitativa intervjuer genomförda pÄ en tingsrÀtt med parter och vittnespersoner. Genom en analys av dessa intervjuer syftar uppsatsen till att utröna om den information som ges till parter och vittnespersoner inför och under en domstolsförhandling pÄverkar hur sÀkra de kÀnner sig i sin roll under förhandlingen.Utöver de frÄgor som kretsar kring parter och vittnens upplevelser av sÀkerhet i den egna rollen och sÀkerhet i vad som förvÀntas av dem under en förhandling, stÀlls Àven frÄgor som Àmnar undersöka om information bidrar till att parter och vittnen vet vad som hÀnder i övrigt i samband med en förhandling. FrÄgorna undersöker ocksÄ om den information som kommer frÄn tingsrÀtten upplevs som tydlig och lÀtt att förstÄ. Vidare söker intervjufrÄgorna utröna om informationen pÄverkar om parter och vittnespersoner kÀnner förtroende för rÀttsvÀsendet i stort och den aktuella domstolen i synnerhet, vilket i sig Àr en mycket viktig frÄga.Studien, i vilken det teoretiska ramverket utgörs av processuell rÀttvisa, transmissionssyn och meningsskapande syn pÄ kommunikation, kommer fram till att den information som ges till parter och vittnespersoner inför och under en domstolsförhandling pÄverkar hur sÀkra de kÀnner sig i sin roll under förhandlingen.Genom att sammankoppla processuell rÀttvisa och meningsskapande syn pÄ kommunikation bidrar studien till forskning om kommunikation och information pÄ domstol. Studien vÀcker Àven frÄgor om vad information i förlÀngningen kan betyda för rÀttssÀkerhet och förtroendet för domstol och rÀttsvÀsende..

ProblemfrÄgestÀllning: Hur yttrar sig den interna kommunikationen pÄ den utvalda ICA Kvantum butiken med fokus pÄ ledarskap och makt?Syfte: VÄrt syfte med den hÀr studien Àr att undersöka, beskriva och förklara om det gÄr att utlÀsa olika hierarkier och maktutövning i organisationens interna kommunikation och ledarskap.Teori: Den teoretiska bakgrunden handlar om intern kommunikation, ledarskap och makt i organisationssammanhang.Metod: Kvalitativa intervjuer, semistrukturerade som följer en intervjuguide i samtalsform.Empiri: ICA Kvantum som Àr en livsmedelsbutik dÀr empirin Àr hÀmtad frÄn kvalitativa intervjuer.Slutsatser: I denna ICA Kvantum butik rÄder en vertikal hierarki med demokratiska ledare dÀr cheferna uppmuntrar till samarbete och tillhörighet. Chefen har det största ansvaret och dÀrmed mest makt. Dock Àr det ledarskapet som avgör om den interna kommunikationen uppfattas positivt..

Denna rapport presenterar ett projekt vars syfte a?r att utveckla och fo?ra?ndra en affa?rsenhet interna nyhetskommunikation. Syftet med projektet a?r att utveckla kommunikationen till tva?va?gskommunikation med hja?lp av sociala medier. Rapporten beskriver hur projektet har fortskridit med dess olika faser, arbetsmetoder och underso?kningsresultat.

Our study aimed at gaining insight of co-workers experiences of different factors that affects the verbal communication and leads to dialogue and misunderstanding between co-workers and their managers. The empirical material was gained from semi-structured interviews with co-workers at various departments within the same organization. We used a hermeneutic interpretive approach and our data was analyzed concerning different factors affecting communication. The result has been interpreted using the theories of deliberative conversations and dialogue competence. We have also used Illeris theory of learning. The result shows a number of factors that affects communication between co-workers and managers.

Inom intensivvÄrden vÄrdas patienter med sviktande vitala funktioner dÀr respiratorbehandling ofta kan vara en del av behandlingen. Invasiv respiratorbehandling leder till att patientens förmÄga till verbal kommunikation upphör. Patienten befinner sig ofta i en utsatt situation dÀr förlust av förmÄgan till verbal kommunikation kan leda till kÀnslor av rÀdsla, oro och frustration. Patientens nedsatta kommunikationsförmÄga stÀller höga krav pÄ vÄrdpersonalens förmÄga att förmedla och tolka information.Syftet med studien Àr att beskriva vÄrdpersonalens upplevelser av att kommunicera med den vakna intuberade intensivvÄrdspatienten. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats.

I denna pilotstudie utvÀrderas KomRett, en kommunikationskurs för nÀrstÄende till personer med Rett syndrom som genomfördes för första gÄngen hösten 2009. MÄlsÀttningarna med KomRett var att öka kursdeltagarnas kunskap om kommunikation och strategier för att stimulera kommunikation samt grafisk AKK med eller utan ljud. Kursen utformades med utgÄngspunkt frÄn innehÄllet i förÀldrakurserna i projektet AKKTIV vid DART Center i Göteborg (Alternativ och Kompletterande Kommunikation Tidig InterVention till förÀldrar som har barn med kommunikationssvÄrigheter). Kommunikationspartners till fyra personer med Rett syndrom deltog i studien. I utvÀrderingen anvÀndes analys av olika skattningsformulÀr samt videoanalys av filmer frÄn tvÄ kursdeltagare.

Abstract Nilsson, B & Magnusson Nilsson, M (2009). FÄr jag spela dator? FÄr jag titta pÄ? - om barns kommunikation och samspel vid datorn. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö Högskola. Uppsatsen handlar om hur barn pÄ förskolan kommunicerar och samspelar vid datorn. Platsen för studien Àr tvÄ olika förskolor varav en i Malmö och en utanför.

Distansutbildningar har ökat kraftigt under de senaste Ären. Det finns flera aspekter som har möjliggjort denna ökning, och en av huvudfaktorerna Àr utveckling av olika kommunikationstekniker. Om inte denna tekniska infrastruktur hade utvecklats och gjort det möjligt att enkelt skicka information, hade expansionen för distansutbildningar varit betydligt mindre.För att fÄ en vÀlfungerande distansutbildning mÄste det finnas nÄgot slags IT-stöd som Àr lÀnken mellan studenter och lÀrare. Dessa IT-stöd ligger till grund för kommunikation och informationsutbyte i en distansutbildning. Rapporten kommer behandla vilken betydelse IT-stödet har i en distansutbildning nÀr det gÀller kommunikation och informationsutbyte.För att komma fram till ett tÀnkbart resultat har intervjuundersökningen gjorts pÄ lÀrare och experter pÄ Högskolan i Skövde (His).

För att ett företag inom handeln ska vara lönsamt i dagens konkurrenssamhÀlle Àr det viktigt att sÀrskilja sig frÄn mÀngden. En stor del av handeln bestÄr av företag som Àr aktiva inom detaljhandeln. Inom detaljhandeln pÄgÄr en stÀndig kamp om kundernas uppmÀrksamhet och dess lojalitet. Att ha kompetent personal, som Àr skickliga pÄ att kommunicera med sina kunder, kan göra att företaget sticker ut ur mÀngden och blir unikt pÄ marknaden. Genom att anvÀnda rÀtt kommunikation kan företagets budskap förmedlas pÄ ett korrekt och intressevÀckande sÀtt.Kommunikation kan delas in i tvÄ skilda delar, verbal samt icke-verbal kommunikation.

Detta examensarbete beskriver hur kommunikationen mellan elever förÀndras vid grupparbete i matematik. Detta beroende pÄ vilket arbetssÀtt de jobbar med. Eleverna jobbar först med uppgifterna pÄ datorer, dÀrefter gör de liknade uppgifter med papper och penna. Datorn som ett alternativt lÀromedel under matematikundervisningen, kan bidra till att kommunikationsmönster och samspel mellan barnen förÀndras. För att kunna fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning, sÄ anvÀnde vi oss av observationsmetoden nÀr vi samlade in material.

Studien belyser utifrÄn ett designteoretiskt perspektiv hur nÄgra gymnasieelever designar sin förstÄelse för ett kunskapsomrÄde genom att analysera elevernas multimodala presentationer i ett kursmoment. I studien stÀlls frÄgor om hur eleverna vÀljer teckenresurser för sin kommunikation om ett kunskapsomrÄde, hur de förbereder och designar sin kommunikation och hur de gestaltar kunskapsomrÄdet med olika representationer i sina multimodala presentationer. För att fÄ svar pÄ forskningsfrÄgorna har presentationer filmats och elever intervjuats. Studien visar att eleverna vÀljer sprÄkliga teckenresurser och medier de Àr vana vid att anvÀnda i skolan. Eleverna visar ocksÄ en osÀkerhet i hur lÀrandet fungerar och drar inte sÀrskilt stor nytta av samspelet och kommunikationen i grupparbeten..

Utvecklingen av IP-telefoni har under de senaste Ären gÄtt fort fram och idag kan en hel IP-lösning utformas efter ett företags specifika behov. Syftet med uppsatsen Àr att ur ett tekniskt, socialt och ekonomiskt perspektiv undersöka tre företags införandeprocess av skilda IP-lösningar för kommunikation. Detta har vi gjort genom intervjuer med personer pÄ CC-Systems, Softcom och ICA. Vi har kommit fram till att valet av IP-lösning och dess funktioner beror pÄ företagets verksamhet och dess behov. Företagen anvÀnder beroende av införandets omfattning och teknikens komplexitet olika strategier för att etablera tekniken i företaget och detta har gjorts olika framgÄngsrikt.

Följande studie genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med 4 lÀrare i förskoleklass och Ärskurs 1-3. Syftet var att studera deras uppfattningar om att organisera kommunikation i matematikundervisningen. Resultatet visade att lÀrarna ser kommunikation som grunden för elevernas lÀrande i matematik och att denna Àr viktig för att eleverna ska utveckla en förstÄelse för matematiken. Detta Àr nÄgot som Àven grundas i vetenskaplig forskning. Resultatet visade samtidigt att lÀrarna anvÀnder mycket praktiskt material och estetiska uttrycksformer som stöd till eleverna i den kommunikativa matematikundervisningen.

Studien syftar till att undersöka Norrköping och FinspÄngs kommuns kommunikationsprocesser gÀllande hÄllbar avfallshantering. Genomintervjuer med tjÀnstemÀn frÄn Norrköping och FinspÄngs kommun klarlÀggs kommunernas uppfattning samt tillvÀgagÄngssÀtt förkommunikationen av avfallshantering till sina invÄnare. En textanalys pÄ kommunernas kommunikativa material om avfallshantering utredervidare vilka strategier som anvÀnds för att nÄ ut till invÄnarna. Studien klargör Àven hur kommunerna definierar och förmedlar en hÄllbaravfallshantering. För att sÀtta studien i ett större perspektiv diskuteras studiens analys sedan i förhÄllande till tidigare forskning.

I akademisk litteratur om public relations och strategisk kommunikation talas det om ett paradigmskifte. IstÀllet för att se kommunikation som information som skickas frÄn en aktiv sÀndare till en passiv mottagare, börjar man se kommunikation som nÄgot som skapas i en dialog mellan tvÄ aktiva aktörer. Man rör sig frÄn en strategisk syn pÄ publiken som en pÄverkbar mÄlgrupp till en dialogisk syn pÄ publiken som aktiva deltagare. Har detta paradigmskifte Àven Àgt rum i praktiken? Hur ser man pÄ kommunikation inom svenska offentliga organisationer idag? Finns det nÄgra likheter och skillnader i synsÀtt, och vad kan dessa tÀnkas bero pÄ? Materialet utgörs av elva svenska offentliga organisationers kommunikationspolicys.