Skadeplatsarbete Àr en arbetsform med en speciell karaktÀr. Det som formar denna karaktÀr Àr dess uppkomst genom intrÀffandet av en olycka av nÄgot slag. Detta medför att olika aktörer och aktörsgrupper temporÀrt stÄlar samman och genomför ett samarbete med utgÄngspunkt frÄn platsen för det intrÀffade. Ambulans, brandkÄr, polis och SOS Alarm AB Àr de vanligaste aktörsgrupperna pÄ en skadeplats. Att rÀdda liv Àr ett samarbete mellan olika aktörsgruppers pÄ en skadeplats. För att detta skall möjliggöras stÀlls det höga krav pÄ bÄde deltagande aktörer och de kommunikationsartefakter som anvÀnds.

VÄrt syfte med denna fallstudie Àr att undersöka, beskriva och förklara hur man kan skapa och frÀmja ett kreativt klimat i tillverkande organisationer för att pÄ sÄ sÀtt skapa innovationer som kan ge organisationen försprÄng i konkurrensen pÄ den marknad de agerar pÄ. Vi har i vÄr fallstudie funnit att företag idag, för att kunna försvara sin plats pÄ en konkurrensutsatt marknad, behöver vara innovativa och nytÀnkande. Vi har kommit fram till att kommunikation och inre motivation Àr viktiga komponenter för att skapa ett klimat som frÀmjar innovationer. Genom att ge medarbetare rÀtt verktyg blir samtliga lÀnkar i organisationen viktiga i detta arbete..

Bakgrunden till uppsatsen ligger i den ökande betydelsen av varumÀrken och bristen pÄ litteratur som behandlar sprÄkets roll, sÀrskilt ur ett sprÄkvetenskapligt perspektiv, i varumÀrkesbyggandet. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur varumÀrkesstrategin speglas i den sprÄkliga utformningen av ett företags annonser. TillvÀgagÄngssÀttet för undersökningen Àr en sprÄkvetenskaplig textanalys av ett antal annonstexter vars resultat sedan jÀmförs med exempelföretagets varumÀrkesstrategi. Som exempelföretag anvÀnds Sandvik AB. Information om Sandviks varumÀrkesstrategi har inhÀmtats frÀmst genom sekundÀrdata men kompletterats med primÀrdata.

Att samtala eller kommunicera med andra medmÀnniskor Àr för de flesta mÀnniskor helt naturligt och nÄgot vi gör utan att tÀnka nÀrmare pÄ det. Att kommunicera Àr ett sÀtt att fÄ kontakt med och lÀra kÀnna andra och att visa medkÀnsla och omtanke om andra mÀnniskor. PÄ en intensivvÄrdsavdelning (IVA) Àr det en stor utmaning för sjuksköterskorna dÄ de vÄrdar patienter som pÄ grund av respiratorbehandling inte kan föra en normal kommunikation. Syftet med studien Àr att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskans upplevelser av kommunikation med lÀtt respektive tungt sederade patienter som vÄrdas i respirator, samt hur intensivvÄrdssjuksköterskan frÀmjar en god kommunikation. En kvalitativ studie med narrativ metod valdes.

SAMMANFATTNINGUppsatsens syfte Àr att övergripande göra en kartlÀggning över hur kommunikationen ser ut i ett gymnasieklassrum med döva elever. PÄ sÄ sÀtt önskar vi fÄ en uppfattning om hur kommunikationen ter sig i ett sÄdant klassrum och vad som försvÄrar respektive underlÀttar kommunikationen.Genom litteratur som vi funnit relevant för vi ett resonemang kring det komplexa begreppet kommunikation samt dess olika uttryckssÀtt. För att som lÀsare kunna följa tankegÄngen med metodvalet i C-uppsatsen beskrivs etnografisk ansats och utifrÄn den Àven deltagande observation. Genom analys av fÀltstudien har följande teman utvecklats: Klassrummets miljö och lektionernas gÄng och Parallella kommunikationsprocesser. I vÄr analys försöker vi visa pÄ de hinder samt möjligheter för kommunikation som studerats i klassrummet för att vidare knyta ihop pÄsen med en diskussion dÀr de erhÄllna resultaten knyts an till den tidigare forskning som presenterats, i förhÄllande till det identifierade problemet.I studien framkommer vid ett flertal tillfÀllen att parallella konversationer sÄsom videomobilsamtal förekommer och tillÄts, att sen ankomst sker i stor utstrÀckning, att personer utestÀngs ur kommunikationer till följd av talsprÄksanvÀndande, att grupparbeten inte existerar, att kulturkompetens Àr betydelsefullt och att en visuellt orienterad praktik har unika kommunikationsmöjligheter.

An instrument for assessing children's attitude towards speech,communication, and communicative participation suitable for children withcleft lip and palate has been missing in speech- and language pathology. Inthe present study a new instrument SjÀlvsvarsformulÀr Om Tal OchKommunikation was tested on typically developed school children. The aimwas to obtain norm values for children in grade 4 and 7 and to examine thereliability and validity of the instrument. 104 children participated. Data wascollected in groups of 5-6 children.

Aktiebolagslagen anger att aktiebolag i Sverige ska ha en eller flera revisorer. Revisorernas ansvar Àr att undersöka och rapportera om bolagets rÀkenskaper och förvaltningen av bolaget. Med tiden har reglerna ökat och till följd av detta har revisorerna fÄtt allt mer ansvar. Detta har i sin tur lett till att klienternas förvÀntningar har ökat och skilda meningar om vad revisorns ansvar Àr har uppstÄtt. Som ett resultat av dessa meningsskiljaktigheter uppstÄr ett förvÀntningsgap mellan revisor och klient..

Uppsatsens syfte Àr att problemidentifiera hur en musikfestival, som drivs ideellt jobbar med organisation, information och kommunikation för att överleva.För att kunna ta reda pÄ vad en festival kan göra för att överleva valde jag en deduktiv ansats. Teorin har sedan jÀmförts med fallstudien Arvikafestivalen. Förutom respondenternas reflektioner kommer Àven mina reflektioner redovisas dÄ jag har varit observerande deltagare under Arvikafestivalen 2009 och 2010.Kommunikation Àr en viktig faktor vid planering av ett evenemang. Det mÄste finnas en tydlig kommunikation till intressenterna, funktionÀrerna och Àven inom ledningen. Att ha en vÀlgenomtÀnkt planering Àr Àven viktigt.

Bakgrund Palliativ vÄrd beskrivs ha sitt ursprung frÄn hospicerörelsen. Palliativ vÄrd Àr ett förhÄllningssÀtt med syftet att förbÀttra livskvaliteten och anpassa vÄrden till varje individs behov.Syfte Syftet med studien var att beskriva betydelsen av sjuksköterskors erfarenhet av palliativ omvÄrdnad.Metod Studien hade en beskrivande design och metoden var en systematisk litteraturstudie. Sökningar efter artiklar genomfördes i databaserna CINAHL, Medline, Amed och PsycINFO. Totalt anvÀndes nio artiklar till litteraturstudien. Analysen var inspirerad av en innehÄllsanalys.Resultat Kategorierna i resultatet var: Vikten av en god kommunikation, betydelsen av samverkan med patienten och familjen samt sjuksköterskan inom palliativ vÄrd.

Problembakgrund: Det har visat sig att intresset för miljöproblemen har minskat och Àmnet mÄste kommuniceras för att en större förÀndring ska kunna ske. Medierna och miljöorganisationerna har en viktig roll i kommunikationen av miljöproblem. DÀrför Àr det intressant att undersöka hur kommunikationen ser ut frÄn en miljöorganisations sida.Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vad Naturskyddsföreningen har för huvudsakliga budskap i sina kampanjfilmer för att öka förstÄelsen hos mÀnniskor.Metod: I denna studie tillÀmpas den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys.Teori: De teorier som undersökningen bygger pÄ Àr kommunikationsteori, diskursteori, retorik samt visuell kommunikation.Slutsats: UtifrÄn de resultat vi fÄtt fram genom vÄr analys kan vi urskiljatvÄ huvudsakliga budskap i Naturskyddsföreningenskampanjfilmer vilka Àr miljö och hÀlsa. Inom dessa budskapanvÀnder de sig av argument pÄ bÄde lokal och global nivÄ. Vihar i denna studie Àven kunnat titta pÄ vilka retoriska ochvisuella redskap som anvÀnts.Naturskyddsföreningen.

Bakgrund: Att kommunicera Àr ett sÀtt att förmedla information men ocksÄ att ta emot information. För sjuksköterskan och annan hÀlso- sjukvÄrdspersonal Àr kommunikation nyckeln till att bÄde utföra en personcentrerad omvÄrdnad men ocksÄ för att tillgodose varje enskild individs önskemÄl. För personer med demens leder sjukdomen till att de kognitiva förmÄgorna som att kommunicera och minnas pÄverkas negativt, vilket försvÄrar tillvaron och möjligheten till att utrycka sig. En sammanstÀllning av metoder som frÀmjar kommunikation med personer med demens Àr dÀrför angelÀget dÄ denna kunskap kan bidra till att personer med demens ska fÄ möjlighet till bÀttre kommunikation.  Syfte: Beskriva metoder som anvÀnds av hÀlso- och sjukvÄrdspersonalen för att frÀmja kommunikationen med personer med demens.

Idag leds företag av tre hörnstenar: kommunikation, informations- och dokumenthantering. Dessa begrepp hör ihop och förutspÄr framtiden för företaget. Detta Àr Àven Àmnet som denna rapport berör. Rapporten beskriver 10 poÀngs examensarbete, som utförts som en del i vÄr utbildning.Kommunikation Àr alltsÄ en mÀnsklig handling, nÄgot som vi gör och information Àr det vi utbyter genom att kommunicera med varandra. Information Àr nÄgot som finns överallt idag och berör oss alla pÄ olika sÀtt och vis.

Den hÀr uppsatsen handlar om Alternativfestivalen, en kulturfestival som anordnades Ärligen i Halmstad mellan 1975 och 1982. Syftet med undersökningen Àr att studera och analysera aspekter av politisk kommunikation vid och omkring festivalen. I uppsatsen analyseras Àven festivalen utifrÄn teoretiska begrepp frÄn brittisk ungdomskulturforskning. KÀllmaterialet i undersökningen utgörs av tidningsartiklar som publicerades av lokaltidningen i Halmstad, Hallandsposten, under den aktuella perioden. Den övergripande slutsatsen Àr att det fanns klara aspekter av politisk kommunikation vid Alternativfestivalen, vilket kan sÀgas ha haft tvÄsidor: dels en innehÄllslig och dels en formmÀssig.

Detta Àr en kvalitativ studie som belyser om den visuella pedagogiska miljön bidrar till en förskola och skola för alla. Den frÄgestÀllning som ligger till grund för uppsatsen Àr; Kan den visuella pedagogiska miljön bidra till en förskola och skola för alla?Uppsatsens litteraturgenomgÄng har sex huvudrubriker dÀr vi teoretiskt beskriver de grundlÀggande begreppen för vÄr frÄgestÀllning. Dessa begrepp Àr; en förskola och skola för alla, inkludering och integrering, delaktighet, kommunikation, visuell pedagogisk miljö samt funktionsnedsÀttning. Den empiriska undersökningen har skett triangulÀrt genom kvalitativa deltagandeobservationer, via intervju med pedagoger samt samtal eller samspel med barnen.

I den hÀr studien har jag tittat pÄ hur talutrymmet i klassrummet fördelats mellan pojkar och flickor. Forskning i förskolan visar pÄ att pojkarna dÀr dominerar och jag ville se om mönstren fanns kvar Àven i gymnasieÄldern. Jag valde att göra observationer dÀr jag tittade pÄ elevernas kommunikation med lÀraren vid genomgÄngar. Det jag fann var att pojkar tog ordet oftare Àn flickor, men de fick inte nÄgon extra uppmÀrksamhet av lÀraren i form av att de tilldelades ordet oftare Àn flickorna..