Dagens företag verkar i en institutionell miljö dÀr normer om korrekt uppförandecirkulerar och pÄverkar företags anseende. För att uppfattas som legitim krÀvs det attföretag inser och anammar de förvÀntningar som finns pÄ dem. Att jobba med CSR,Corporate Social Responsibility, eller socialt ansvar har kommit att nÀrma sig ettinstitutionellt krav. Men trots att mÄnga företag satsat pÄ att jobba med CSR-frÄgor sÄsaknas idag riktlinjer och forskning pÄ hur CSR sedan bör kommuniceras för att anseslegitimt och bygga anseende för företaget. Samtidigt har företags engagemang inomsociala medier tagit fart med fördelar som personifiering av företag och möjligheten tillrelationskapande interaktioner.Syftet med denna uppsats Àr att utröna effekterna av CSR-kommunikation genom socialamedia för företagets anseende och legitimitet.

Denna studie behandlar delaktighet och inflytande mellan hem och förskola, vilket Àr ett av förskolans uppdrag enligt styrdokumenten. Vi har valt att genomföra denna studie för att fÄ insyn i hur förÀldrar pÄ en förskola uppfattar sin delaktighet och sitt inflytande. Som verksamma i förskolan har vi funderat pÄ om och hur vi möjliggör för förÀldrar att förstÄ det demokratiska uppdraget och de bÄde rÀttigheter och skyldigheter som det för med sig. Studiens syfte Àr att beskriva förÀldrars uppfattning om delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet och pedagogiska planering. I bakgrunden presenteras tidigare forskning om förÀldrars delaktighet och inflytande.

Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga och visualisera hur all medveten kommunikationen av arbetsgivarvarumÀrket sker internt i företag idag. PrimÀr data har samlats in via tio stycken intervjuer. Samtliga intervjuer har skett semistrukturerat med öppna frÄgor. SekundÀr data har samlats in via tidigare studier inom uppsatsens huvudomrÄden, arbetsgivarvarumÀrket och intern kommunikation i syfte att skapa ett teoretiskt ramverk för att analysera primÀrdata. Kommunikationen av ett arbetsgivarvarumÀrke Àr en process som bestÄr i att i första hand sÀtta förvÀntningar hos arbetstagarna och i andra hand leverera de vÀrden som utlovats.

Syfte: Syftet Àr att studera kommunikativa tillvÀgagÄngssÀtt hos ett barn med autism. Hur ser kommunikationen ut som barnet anvÀnder och möter i förskolan? Vilka möjligheter respektive hinder för den kommunikativa utvecklingen kan upptÀckas i förskolan?Teori: Studien bygger pÄ ett sociokulturellt perspektiv, grundat pÄ Vygotskijs tankar kring lÀrande och hur barnet formas och utvecklas i förhÄllande till den kultur, samhÀlle och sociala kontext det omges utav. SprÄk och kommunikation Àr centralt inom valt perspektiv; att ha kontroll över sprÄket och att anvÀnda det Àr en viktig funktion. Kommunikation sker i sociala situationer tillsammans med andra och Àr betydelsefull för lÀrande och utveckling.Metod: UtifrÄn en etnografisk ansats har information samlats genom deltagande observationer, intervjuer och samtal samt dokumentinsamling för att utforska sociala och kommunikativa förlopp.

SammanfattningGenom denna studie ville jag utforska den agens som uppstÄr i mötet mellan barnen och den pedagogiska dokumentationen samt hur posthumanistiskt inspirerade analyser av re-visittillfÀllen kan bidra med förstÄelse för de yngsta barnens möjlighet till kommunikation och meningsskapande genom den pedagogiska dokumentationen. Jag observerade och filmade re-visittillfÀllen dÀr en grupp yngre barn möter dokumentation för att fÄ syn pÄ vad som sÀtts igÄng i detta möte. Genom att anvÀnda en posthumanistisk ansats betraktas inte bara mÀnniskor, utan ocksÄ ickemÀnniskor som agentiska, de gör och genererar förÀndring (Lenz Taguchi, 2012:12). TÀnkande, intention och kommunikation brukar betraktas som mÀnskliga förehavanden men i ett posthumanistiskt perspektiv betraktas det som fenomen som uppstÄr i intra-agerande mellan olika agenter. Analyser av filmsekvenserna gjordes utifrÄn Barads (2007) diffraktionsbegrepp och Lenz Taguchis (2012) begrepp om cirkulÀra och horisontella rörelser vilka beskriver processerna i anvÀndandet av pedagogisk dokumentation.

I dagens företag Àr information och kommunikation nÄgot grundlÀggande för att nÄ framgÄng. En organisation i förÀndring har stort behov av kommunikation, eftersom den tillkÀnnager, förklarar och förbereder personal för förÀndringen. Det finns en mÀngd olika kommunikationssÀtt som kan anvÀndas för att kommunicera förÀndringar, dÀrför vill vi veta vilka sÀtt som anvÀnds i tjÀnsteorienterade organisationer idag och om det skett nÄgon utveckling sedan tidigare forskning gjorts. Slutsatser: I Unionen anvÀnds videokonferenser, forum och internetgrupprum i större utstrÀckning Àn vad teorierna beskriver. Utöver dessa anvÀnds intranÀt, möten, e-mail och telefon, samt Àven brev och fax.

MÀnniskor med kommunikationssvÄrigheter kan ges möjligheter till kommunikation med hjÀlp av Alternativ och kompletterande kommunikation, Àven kallad AKK. Att ha förmÄga att kommunicera med sin omgivning, att göra sin röst hörd och att kunna uttrycka sina behov eller önskemÄl borde vara en sjÀlvklarhet, men tyvÀrr Àr detta inte sjÀlvklart för alla mÀnniskor.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur personal inom Stöd och Omsorg upplever metoder inom AKK samt dess inverkan pÄ personer med kommunikationssvÄrigheter. Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ innehÄllsanalys med en induktiv ansats. Halvstrukturerade intervjuer Àr genomförda med fem intervjupersoner som har erfarenhet av personer med kommunikationssvÄrigheter. De som medverkat i studien arbetar som handledare, enhetschef och projektledare i stöd- och omsorg, inom lagen (1993:387) om stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS.

Varje Är avlider över 90 000 personer i Sverige och sjuksköterskan har en central roll i omvÄrdnaden av patienter i livets slutskede. Att kommunicera med patienter Àr en av grundpelarna inom den palliativa vÄrden och utgör ett viktigt verktyg i omvÄrdnaden av döende patienter. Syftet med denna studie var att kartlÀgga vilka faktorer som pÄverkar kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter i livets slutskede - ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie med systematisk ansats. Resultatet bygger pÄ tio vetenskapliga artiklar och visade att pÄverkande faktorer var sjuksköterskans förhÄllningssÀtt till kommunikation, förhÄllningssÀtt till döden och religiösa uppfattning, rÀdsla för att göra patienten upprörd och frÄnta dem hopp samt erfarenhet och utbildning.

Bakgrund: Via den ökande immigrationen förÀndras patientklientelet och sjuksköterskor möter fler immigranter i deras dagliga arbete. Vissa immigranter kan inte tala det sprÄk som Àr officiellt i det land de immigrerat till. Det leder till högre krav pÄ sjuksköterskors kompetens.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att kommunicera med immigranter som inte talar det sprÄk som Àr officiellt i det land personen immigrerat till.Metod: Litteraturstudie baserad pÄ nio kvantitativa/kvalitativa vetenskapliga artiklar. Manifest innehÄlls analysResultat: Sjuksköterskor upplevde att faktorer som pÄverkade kommunikationen var resurser, dÀr tid och tolk var av betydelse. Kunskap, sÄ som kulturkompetens.

Problemet i den hÀr uppsatsen handlar om det börsnoterade bolaget Fenix Outdoors finansiella kommunikation pÄ internet. Genom att pÄ en övergripande nivÄ utgÄ ifrÄn redovisningsteoretiska resonemang, Stockholmsbörsens regelverk och rekommendationer samt genom att utföra en kvalitativ studie, borde det vara möjligt att pÄ ett rationellt sÀtt konstruera en normativ modell för utformning av finansiell kommunikation pÄ internet. Denna modell ska alltsÄ fungera som ett vÀgledande instrument till hur Fenix Outdoor bör utforma sin hemsida. Modellen i sig ska vara av generaliserande karaktÀr, vilket innebÀr att börsnoterade bolag generellt ska kunna anvÀnda sig av modellen för att utforma sin finansiella kommunikation pÄ internet. Den hÀr uppsatsen bygger pÄ en form av kvalitativ fallstudie av företaget Fenix Outdoor.

IT-system i de flesta organisationer bestÄr ofta av en stor mÀngd olika applikationer som Àr utvecklade under Ären med varierad teknik pÄ olika plattformar. Applikationerna kommunicerar med varandra över ett datanÀtverk, med den information och teknik som passade för ÀndamÄlet dÄ de utvecklades. Med allt snabbare förÀndringstakt ökar behovet av applikationsintegration. För att hantera komplexiteten anvÀnds i allt större omfattning nÄgon form av Message Oriented Middleware (MOM) som bas för kommunikation mellanapplikationer. DÄ applikationer ansluts genom ett centralt MOM-system möjliggörs kommunikation som baseras pÄ en-till-mÄnga, vilket skapar förutsÀttningar för en specifik variant som kallas för publish/subscribe.

Kommunikation har stor pa?verkan pa? hur en organisation fungerar och hur va?l den arbetar enhetligt mot sina uppsatta ma?l. Kommunikation a?r ett komplext a?mne som kan vara sva?rt att fo?rsta? och beskriva. O?vergripande finns tva? skolor vars synsa?tt a?mnar angripa fo?rklarandet av kommunikation.

Trots att intentionerna med organisationsförĂ€ndringen har mĂ„nga goda utgĂ„ngspunkter kan den stöta pĂ„ problem vid implementeringsfasen. Det har framkommit att meningsskiljaktigheter uppkommit till följd av rĂ€dsla för Ă„sidosĂ€ttande av personliga intressen och otydlig kommunikation. Även hanteringen av processen, skapandet av angelĂ€genhetsmedvetande och tydliggörande av mĂ„l och visioner Ă€r faktorer som lett till att upplevelserna av förĂ€ndringsarbetet skiljt sig Ă„t..

Svensk titel: Att vara eller inte vara delaktig? Medarbetares delaktighet i en offentlig organisations budgetprocessFörfattare: Mette Eriksson och Sofia MÄrtenssonFÀrdigstÀlld: 2013-05-21Uppsats nivÄ: Kandidatuppsats i verksamhetsstyrningHandledare: Titti EliassonNyckelord: Delaktighet, Motivation, Kommunikation, ArbetsprestationSyfte: Syfte med vÄr studie Àr att skapa en förstÄelse för vad medarbetares delaktighet kan leda till i en budgetprocess inom en offentlig organisations olika nivÄer. FrÄgestÀllning: Vad kan medarbetares delaktighet i en budgetprocess leda till?Metod: För att besvara frÄgestÀllningen har en kvalitativ undersökning genomförts med en abduktiv ansats. PrimÀrdata har samlats in genom personliga intervjuer med respondenter inom Halmstad kommun.Resultat: Resultatet visar att medarbetares delaktighet i budgetprocessen leder till positiv motivation, god kommunikation och förbÀttrade arbetsprestationer.

Bakgrund: Kommunikation Àr ett av sjuksköterskans viktigaste redskap för att kunna utföraomvÄrdnad och sprÄket kan ses som nyckeln till god kommunikation. Invandringen tillSverige ökar och invandrare i Sverige söker mer vÄrd Àn svenskfödda. Detta tillsammansleder till allt fler möten i vÄrden dÀr sprÄkbarriÀrer kan uppstÄ. För att utföra vÄrd pÄ likavillkor krÀvs att kommunikationen Àr god och dÀrmed att sjuksköterskan överbryggereventuella sprÄkbarriÀrer. Syfte: Att belysa sprÄkbarriÀrer mellan sjuksköterska och patient.De tvÄ frÄgestÀllningarna Àr: Hur pÄverkar sprÄkbarriÀrer omvÄrdnaden och vilka strategieranvÀnder sig sjuksköterskan av för att överbrygga dem? Metod: Litteraturöversikt över 11artiklar.