Syftet med denna uppsats är att studera flödet av kommunikation i ett företag, inblandat i ett företagsförvärv inom byggsektorn, ur ledaren och medarbetarens perspektiv. Fokus ligger på att beskriva problemets breda komplexitet och jag vill belysa de förhållanden som tillsammans påverkar kommunikationen vid företagsförvärv. Intervjuer har genomförts med fyra stycken personer med olika arbetsuppgifter inom det aktuella företaget, Bergnäsets ställningsmontage AB. Slutsatsen blir att förändringar kan vara en smärtsam och svår upplevelse för både organisationen som den enskilde individen men en tvåvägskommunikation underlättar förändringsarbete att bra och rätt kommunikation gör att förändringen går lättare..

I en tid när kommunikationens betydelse växer blir det också viktigare vilken syn på kommunikation organisationer har, eftersom det påverkar hur man tänker och agerar i olika situationer. Det har blivit allt vanligare att myndigheter och organisationer i offentlig förvaltning har någon form av skriven policy för sitt kommunikationsarbete. Men trots att alltmer praktiskt kommunikationsarbete i offentliga verksamheter utgår från kommunikationspolicyer verkar det inte finnas så mycket forskning gjord runt själva dokumenten. Den här studien är en kvalitativ innehållsanalys av femton aktuella kommunikationspolicyer från offentliga verksamheter på fem olika förvaltningsnivåer i Sverige. Syftet med studien är att beskriva vilken syn på kommunikation som kan utläsas av policydokumenten.

Tidigare studier har uppvisat varierande resultat vad gäller arbetsplatsens utformning och samband med kommunikation. Faktorer som täthet och kontorstyp har visat sig ha samband med kommunikationsmönster på arbetsplatsen. Syftet med den föreliggande studien är att undersöka om tätheten på kontoret har ett samband med kommunikationsmönstret på arbetsplatsen. I studien ingick 1865 kontorstjänstemän vilka fick besvara en enkät med 22 frågor rörande kommunikation. En analys gjordes där deltagarna delades in i tre grupper, utifrån hur tätt de satt; cellkontor, icke täta och täta öppna kontorslandskap.

I detta magisterarbete vid Institutionen för Inredningsarkitektur och Möbeldesign på Konstfack, Stockholm studerar Maria Olsson mänskliga relationer i offentliga rum. Genom att formge några möbler försöker hon provocera fram en kommunikation mellan individer. Målet är att överraska användaren med en interaktiv reaktion i det formgivna objektet och skapa ett möte. Som en förlängning av mötet gör hon ett försök att starta en integrationsprocess..

Språkbarriärer i samband med den stora invandringen över hela världen har blivit ett problem i olika vårdkontexter där sjuksköterskor och patienter inte kan tala och kommunicera med varandra, vilket kan leda till sämre vårdkvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kommunikation mellan patienter och sjuksköterskor som inte behärskar samma språk. Utifrån tre frågeställningar har kunskap sammanställts. Frågeställningar var hur kommunikation beskrivs, vad kan underlätta kommunikation samt vilka hinder beskrivs i kommunikation. Totalt har 12 vetenskapliga artiklar ingått i analysen.

Palliativ vård innebär ett förhållningssätt som bekräftar livet och ser döden som en normal process och som en viktig slutpunkt av livet. Den palliativa vården bör omfatta symtomkontroll, samarbete av mångprofessionellt arbetslag, god kommunikation samt stöd till närstående. Palliativ omvårdnad ställer höga krav på sjuksköterskan, inte minst vad gäller kommunikativa färdigheter. Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med patienter i palliativ vård. Metoden som valdes var en litteraturbaserad studie.

Bakgrund: År 2013 var det 1,5 miljoner av den svenska befolkningen som hade invandrarbakgrund. Vårdkontexten blir allt mer mångkulturell och sjuksköterskan är skyldig att möta patientens kulturella och andliga behov. Syfte: Syftet med den systematiska litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med en annan kulturell bakgrund. Metod: En systematisk litteraturstudie som utgjordes av åtta empiriska orginalartiklar. Ett induktivt förhållningssätt tillämpades vid analysprocessen.

The aim of this study is to gain knowledge about the internalcommunication at a public library in Sweden, focusing on the flow of information and the library employee?s role as a source and receiver. This is an important subject because internal communication affects not only the internal work, but also the users. Despite this there are few studies about internal communication in libraries. The research questions used are: How do the employees perceive the role as source of information, and what choices do they make before they spread information? How do the employees perceive the role as receiver of information? How do the employees feel that the information flow works in the organization as a whole?The research is founded on five qualitative semi-structured interviews with the library employees.

Problem: Kommunikation med patienter är en viktig del i hälso- och sjukvårdsarbete. Därför var det av intresse att studera döva personers erfarenheter av bemötande och kommunikation inom hälso- och sjukvård. Syfte: Att beskriva vuxna döva personers erfarenheter av bemötande och kommunikation inom hälso- och sjukvård. Metod: Litteraturstudie där 14 artiklar granskades och analyserades. Resultat och konklusion: Döva personer kunde uppleva rädsla och oro samt mötas av respektlöshet, bristande kunskap och fördomar hos hälso- och sjukvårdspersonal.

I denna studie undersöker jag kommunikationen i restaurangbranschen i Stockholm idag (2013) och avgränsar mig till fyra restauranger i två segment, de etablerade och de nyetablerade, expanderande restaurangerna. Grunden till uppsatsen är det föränderliga restaurangklimatet i Stockholm stad, och hur restaurangbranschens kommunikation ser ut. Det har det senaste året öppnat fyrahundra procent mer restauranger än 2000.  Det tycks finnas en kutym att man inte genom klassisk annonsering i tidningarna kommunicerar inom restauranger av högre kvalitet och ambition. De restauranger jag har granskat faller alla inom ramen för högkvalitativa restauranger. Jag ställde mig frågan hur de då kommunicerar ut restaurangens varumärke? Hur de befintliga restaurangerna skulle klara sig på marknaden och hur arbetet kring kommunikationen ser ut, hur kommunicerar man sitt varumärke? Jag har också frågat om det har skett en förändring i restaurangernas kommunikation och om det är något man funderar kring. Jag har genomfört semistrukturerade intervjuer och analyserat svaren med hjälp av olika teorier rörande relationsmarknadsföring, Service Management, varumärkeskvalitet och Word-of-Mouth. De slutsatser jag kommit fram till är att restaurangerna i dagsläget har en större förståelse för att kommunikation och varumärke än innan, samt en förståelse för att man måste arbeta med aktivt och skapa en tydlig restaurangkommunikation.Konkurrensen är hård och det gäller att hänga med i det föränderliga klimatet, att hela tiden vara aktuell.

Bakgrund: Årligen drabbas 12000 individer av afasi i Sverige. Det är ett stort samhällsproblem. Sannolikheten att som sjuksköterska stöta på dessa individer är därmed stor. Sjuksköterskor är i behov av mer kunskap om de kommunikationsmöjligheter som finns för att kunna främja hälsa hos individer med afasi. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka möjligheter individer med afasi har till kommunikation.

Kommunikation är en stor del av sjukvården och det utväxlas varje dag tusentals budskap. Detta medför stora risker för säkerheten och vikten av att sjuksköterskan och läkaren har en bra kommunikation är tydlig. Att reflektera över sin egen del i kommunikationen och se till att rätt information överförs på ett bra och effektivt sätt är en del i sjuksköterskans profession. Syftet med studien var att belysa faktorer som underlättar och försvårar kommunikationen mellan sjuksköterskor och läkare. Det gjordes en kvalitativ litteraturstudie som innebar en granskning av åtta vetenskapliga artiklar med en kvalitativ innehållsanalys.

Vårt syfte med denna studie var att ta reda på hur några förskollärare tänker kring användningen av TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) för att främja barns språkutveckling och kommunikation. Utifrån detta syfte formulerade vi följande frågeställningar: ?Hur ser några förskollärare på användningen av TAKK?? och ?Hur anser några förskollärare att TAKK gynnar språkutvecklingen och kommunikationen hos barn??. Genom en kvalitativ hermeneutisk studie och halvstrukturerade intervjuer har vi fått ett resultat som tyder på att TAKK är ett extra verktyg och en språkförstärkare som väcker barns nyfikenhet att utforska språkets mångsidighet. Men för att kunna arbeta med TAKK på ett effektivt sätt är utbildning nödvändig för att skapa en grund att utgå ifrån.

Syftet med min uppsats var att studera ifall man kan använda sig av Sociala Media som Facebook och Twitter i vår undervisning, vilka för och nackdelar det kan medföra, vilka risker som finns och hur vi ska använda oss av verktyget på bästa sätt. Förbättrar användandet kommunikation och interaktion? Jag har utgått ifrån Lev Vygotskijs, John Dewey och Bakhtins olika teorier om kommunikation, dialog och interaktion. Jag har också behandlat begrepp och verktyg som Sociala Media, Facebook, Twitter och IT i språkundervisning. Jag använde mig av intervjuer med aktiva lärare för att samla material till min analys och sammanställde materialet i diskussion och slutsats..

SammanfattningAnhörigas upplevelse av, samt eventuella rollförändringar genom biståndsprocessenHolmudd MikaelNordgren Antonsen AnnaSyftet med denna studie är att genom tre huvudbegrepp få ökad kunskap om och förståelse för anhörigas upplevelser av biståndsprocessen samt eventuella förändringar i densamma. Vi har genom hela studien eftersträvat ett inifrånperspektiv där samspelet mellan systemvärld och livsvärld betonas. Fokus ligger på individers subjektiva upplevelser och genom detta förtroende har vi en förhoppning om att få klarhet i våra frågeställningar.1. Upplever anhöriga delaktighet i biståndsbedömningsprocessen?2.