UtifrÄn ett kvalitativt perspektiv har vi undersökt hur ledare i Norrköping upplever sig sjÀlva i sin roll och hur kommunikation anvÀnds som verktyg i ledarskapet. Studien har genomförts som examensarbete vid institutionen för Konst, kommunikation och lÀrande inom vetenskapsdisciplinen Pedagogik. DÄ vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ ansats har det varit av stor vikt att förhÄlla oss objektivt gentemot de sex informanter som deltagit i vÄr studie. Resultatet visar att ledarskap Àr ett komplext fenomen och gÄr dÀrför inte att koppla till en tydlig ledarroll. Ledarskapet Àr beroende av individens egenskaper och hur de tillÀmpas i ledarskapet.

Ett centralt tema och det viktigaste verktyget i mÀnniskors sociala samspel Àr kommunikation. Uppsatsens titel Àr ett citat frÄn en av informanterna och beskriver Àmnet som behandlas i denna C/D uppsats, kommunikation i arbetsgrupper. Denna undersökning Àr en fallstudie vid ett kommunalt Àldreboende i Norrbotten. Studien avser att studera en arbetsgrupp som arbetat tillsammans i ett par mÄnader och som Àr i sin första fas i utvecklingen. De hÄller pÄ att utforma arbetssÀtt, arbetsrutiner och relationer.

Den hÀr rapporten tar upp fem olika metoder som aktivt stöder anvÀndarmedverkan i systemutveckling.Rapporten inleds med att förklara olika grundlÀggande begrepp inom systemutveckling som till exempel anvÀndare, informationssystem och anvÀndarmedverkan. DÀrefter beskrivs kort historik om systemutveckling och syn pÄ metoder. Participatic design Àr ett viktigt begrepp i rapporten, eftersom bÄde genuint deltagande och kommunikation tas upp som viktiga i ett projektarbete. Genuint deltagande handlar om att anvÀndare skall vara med i utvecklingsprocessen och pÄverka resultatet av det nya informationssystemet. Brist pÄ god kommunikation mellan systemutvecklare och anvÀndare kan leda till ett sÀmre resultat, och att systemet inte blir anvÀndbart.

Alla organisationer, inklusive hÀlso- och sjukvÄrden, Àgnar sig Ät förÀndringsarbete. Denna studie Àr skriven inom vÄrd- och omsorgsadministration och fokuserar pÄ förÀndringsarbete inom hÀlso- och sjukvÄrden. FörÀndringsarbete Àr en komplex uppgift som krÀver planering och förberedelser. För att lyckas med förÀndringar i hÀlso- och sjukvÄrdsorganisationer Àr kommunikation nödvÀndigt. I en organisation Àr det ledarna som har störst möjligheter för att ordna och pÄbörja kommunikation i t ex diskussionsforum.

Problematiken i strategiska samarbeten avseende varumÀrkesutvidgning ligger i att skapa en gemensam grund för anvÀndandet av varumÀrket, för att undvika varumÀrkesförsvagning. Det Àr svÄrt att förutsÀga hur den andre parten kommer att agera och anvÀnda varumÀrket, vilket innebÀr en risk. Syftet med vÄr undersökning Àr att studera hur kommunikation, avseende relationen samt varumÀrket, tar sig uttryck i ett strategiskt samarbete som bygger pÄ varumÀrkesutvidgning. Resultatet visar att genom att kombinera formell och informell kommunikation kan ett företag föra över sitt varumÀrke till ett annat företag, men för att förankra detsamma krÀvs Àven att hÀnsyn tas till kontexten, i vilken mottagaren verkar. Genom samma kombination byggs en relation som baseras pÄ förtroende, vilket kan underlÀttas genom gemensamma erfarenheter samt val av ett visst sprÄkbruk.

Syftet med föreliggande studie var att fÄ en fördjupad förstÄelse för vilka faktorer som kan innebÀra huruvida en relation kommer hÄlla eller inte. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes. Urvalet bestod av sex personer, tre mÀn och tre kvinnor. Tre av dessa personer befinner sig idag i en relation och tre av dessa har tidigare haft relation men inte för nÀrvarande. Intervjuteman för studien var kommunikation, tidigare bakgrund, intressen samt nÀtverk.

Dagens medielandskap har inneburit en förÀndring i kommunikationen mellan konsument och företag. Denna kommunikation tar sin form pÄ sociala medier dÀr företag har möjligheten att etablera ett starkt varumÀrke genom direktkontakt med konsumenterna. Men sociala mediers potential Àr ocksÄ ekvivalent med utmaningen att utnyttja det effektivt. En bransch som möter fler hinder Àn andra Àr alkoholbranschen, som regleras av alkohollagens bestÀmmelser för hur marknadsföringen fÄr gÄ till. Vi anser det dÀrför vara spÀnnande och intressant att undersöka hur marknadskommunikationen pÄ sociala medier ser ut för ett nyetablerat företag inom alkoholbranschen.

Sammanfattning: Intern Kommunikation - En studie av den interna kommunikationen pĂ„ Consulting AB inför, under och efter en organisatorisk förĂ€ndringDatum: 2013-05-29NivĂ„: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hpInstitution: Akademin för ekonomi, samhĂ€lle och teknik (EST), MĂ€lardalens Högskola, VĂ€sterĂ„sFörfattare: Frida KĂ€llgren, Johan Olsson och Markus WallströmTitel: Intern Kommunikation - En studie av den interna kommunikationen pĂ„ Consulting AB inför, under och efter en organisatorisk förĂ€ndringHandledare: Birgitta SchwartzSidor: 38Bilagor: 2Nyckelord: Kommunikation, Intern kommunikation, FörĂ€ndringsprocess, organisatorisk förĂ€ndring, Ledarskap, KommunikationskanalerProblemformulering: Hur kommunicerade Consulting AB internt inför och under förĂ€ndringen till kontorslandskap? Hur har den interna kommunikationen pĂ„ Consulting AB förĂ€ndrats till följd av den organisatoriska förĂ€ndringen? Hur skulle den interna kommunikationen inför och under förĂ€ndringsprocessen kunnat göras bĂ€ttre?Syfte: Syftet Ă€r att undersöka den interna kommunikationen pĂ„ Consulting AB inför och under deras förĂ€ndring till kontorslandskap, huruvida den interna kommunikationen förĂ€ndrats till följd av förĂ€ndringen samt om den hade kunnat genomföras pĂ„ ett bĂ€ttre sĂ€tt.Metod: Uppsatsen Ă€r en kvalitativ studie med abduktiv ansats. IntervjufrĂ„gorna var semistrukturerade och intervjuerna gjordes med sammanlagt sju personer.Slutsats: Bra ledarskap och kommunikation under förĂ€ndringsprocessen. Genom hĂ„rt arbete och noggranna val av kommunikationskanaler har ledarskap och kommunikation uppfattats som vĂ€l fungerade under denna period.Öppnare kommunikation. Kommunikationen har i och med förĂ€ndringen till kontorslandskap blivit öppnare och det pĂ„ grund av fler konversationer mellan en eller flera medarbetare snarare Ă€n att anvĂ€nda mejl.Vissa förbĂ€ttringsmöjligheter inför framtida projekt har upptĂ€ckts och dem Ă€r förberedelse inför arbete i kontorslandskap, tydligare information kring eventuella förĂ€ndringar, skapa en större delaktighet bland personalen, inte stirra sig blind pĂ„ avdelningsplacering i kontorslandskapet och uppföljning av förĂ€ndringen..

Detta examensarbete handlar om hur pedagoger i förskolan kommunicerar med barn i den dagliga verksamheten. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva pedagogers demokratiska förhÄllningssÀtt, med fokus pÄ hur barn ges möjlighet till delaktighet och inflytande vid kommunikation.Med inspiration av en deliberativ demokratiuppfattning dÀr kommunikation bygger pÄ delaktighet, inflytande och engagemang redogörs för hur pedagogers tankar om ett demokratiskt förhÄllningssÀtt samverkar med de uttryck kommunikation mellan pedagog och barn tar vid planerade och oplanerade situationer. UtgÄngspunkt tas med hjÀlp av följande frÄgestÀllningar: -hur beskriver pedagoger, i undersökningens tvÄ förskolor, ett demokratiskt förhÄllningssÀtt vid kommunikation med barn?, -vilka möjligheter och hinder anser pedagoger att barn har att utöva delaktighet och inflytande vid kommunikation? och -hur kommunicerar pedagoger med barn under förskoledagen vid planerade respektive oplanerade situationer? Genom reflektion över betydelsen av barnsyn, samspel, kommunikation och miljö söks förstÄelse av resultatet.Kvalitativa intervjuer och observationer utgör empirin och resultatet visar att pedagoger har stora ambitioner, de anser att demokratiska vÀrden tydligt ska förmedlas men i praktiken rÄder inkonsekvens. Intervjusvaren tyder pÄ att pedagogerna Àr insatta i lÀroplanens formuleringar men att de saknar förutsÀttningar för genomförauppdraget fullt ut.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur kommunikatörer upplever att internkommunikationen pÄ aktivitetsbaserade arbetsplatser fungerar. Fokus för den hÀr studien var att belysa kommunikatörens roll och syn pÄ kommunikation pÄ aktivitetsbaserade arbetsplatser.Teori: Studien utgÄr frÄn en meningsskapande syn pÄ kommunikation och ett tolkande perspektiv pÄ organisationer nÀr det gÀller den muntliga kommunikationen. NÀr det gÀller digital kommunikation har utgÄngspunkten varit Bayms teorier om synkron och asynkron kommunikation. Vid tolkning av möbler och inredning som kommunikation har utgÄngspunkten i huvudsak varit teori om instrumentell, estetisk och symbolisk design.Metod: Studien bygger pÄ Ätta kvalitativa telefonintervjuer. Respondenterna var kommunikatörer pÄ sju aktivitetsbaserade arbetsplatser och en pÄ cellkontor.

Bakgrund: Varje Är fÄr cirka 12 000 personer i Sverige afasi, ofta till följd av en stroke. Afasi innebÀr att talet och/eller förstÄelsen Àr nedsatt, vilket pÄverkar kommunikationen och dÀrmed omvÄrdnadsarbetet eftersom det blir svÄrare för sjuksköterska och patient att förmedla sig med varandra. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa hur sjuksköterskan upplever kommunikationen med strokepatienter som har afasi. Metod: Studien Àr en intervjustudie och baseras pÄ 5 intervjuer med sjuksköterskor som arbetar pÄ strokeavdelningar. En kvalitativ ansats har anvÀnts och datainsamlingen skedde genom intervjuer med semistrukturerade frÄgor.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur nÄgra speciallÀrare och specialpedagoger ser pÄ arbete med musik, sprÄk och kommunikation för elever pÄ tidig utvecklingsnivÄ. Fokuseringen Àr hur de ser pÄ att anvÀnda musik för att nÄ sprÄkliga och kommunikativa mÄl för elever i gymnasiesÀrskolan. Som metod i studien har kvalitativa intervjuer anvÀnts dÄ den undersöker upplevelser. Datainsamlingsmaterialet har analyserats enligt fenomenologisk forskningsmetod. Sammanlagt har sex speciallÀrare och specialpedagoger intervjuats.

I denna uppsats utförs en kvalitativ innehÄllsanalys av presidentvalfilmer frÄn valet 2012. Syftet Àr att fÄ en förstÄelse kring hur de tvÄ partierna anvÀnder sig av tv-reklam som marknadsföring och hur de kommunicerar till nuvarande och potentiella vÀljare med hjÀlp av reklamfilmer. Med utgÄngspunkt i teorin om semiotik, retorik, politisk kommunikation och negativ politisk reklam sÄ analyseras de semiotiska och retoriska verktyg som anvÀnds i valfilmerna. Resultaten Àr liknande varandra och bÄde Demokraterna och Republikanerna har valt att anvÀnda sig av negativ reklam dÀr de smutskaster motstÄndaren och dÀr de anvÀnder sig av pathos som den mest genomgÄende appellformen i filmerna. Generellt sett sÄ skiljer sig inte de tvÄ olika partiernas sÀtt att kommunicera.

VÄrt syftet Àr att beskriva och analysera kommunikationen mellan revisorer och de granskade, det vill sÀga politiker i nÀmnder och förvaltningschefer, samt ange vad dessa parter bör tÀnka pÄ för att deras kommunikation skall ge upphov till en effektiv revision. VÄr intensiva studie har genomförts genom en fallstudie av Simrishamns kommun och vÄr undersökningsansats Àr deduktiv. Insamling av data har skett genom kvalitativa intervjuer som har utförts med hjÀlp av en i förvÀg utarbetad intervjuguide. Vi har i den teoretiska referensramen utgÄtt frÄn en sammanfattande modell. Kommunikationsprocessen ses dÀr som ett övergripande teoretiskt verktyg för att analysera kommunikation och kommunikationssvÄrigheter.

The purpose of this study is to highlight the existence ofpersonalization within Swedish political parties along withhow the parties work with this phenomena in order to achievemore voters.The method used is personal interviews with politiciansfrom four different government parties. As a complement, interviews with a political expert was also made. All parties use personalization in different ways as a strategy tocreate dialogues and relationships with both media and voters. We distinguished two sorts of personalization: individualization and privatization, and discovered that not all parties use both..