Denna uppsats handlar om att utveckla ett balanserat styrkort till Individ och familjeomsorgen pÄ RosengÄrd i Malmö. Individ och familjeomsorgen Àr en del av Socialförvaltningen. Det balanserade styrkortet Àr frÄn början utvecklat för den privata sektorn, men har pÄ senare tid börjat anvÀndas i den offentliga sektorn. Vi har anvÀnt oss av den institutionella teorin och den strategiska teorin. Syftet med uppsatsen Àr att se om ett balanserat styrkort kan fungera som ett kompletterande styrverktyg till budgeten och pÄ detta sÀtt bidra till en mer effektiv verksamhet. Som metod har vi anvÀnt oss av en kvalitativ fallstudie.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur man skulle kunna öka effektiviteten i svenskpilotutbildning genom att effektivisera planeringen och schemalÀggningen.Utbildningsplanering tillhör en typ av verksamhet som kan hÀnföras till kategorinschemalÀggningsproblem. Det vill sÀga nÄgon form av verksamhet dÀr aktiviteter ska tilldelasresurser och planeras över tiden. Ett sÀtt att lösa denna typ av problem Àr att anvÀnda sig avoptimeringsmetoder. Det vill sÀga matematiska modeller och metoder som syftar till att hitta detbÀsta (optimala) alternativet i en beslutssituation.I uppsatsen jÀmförs planeringen av svensk pilotutbildning med en liknande turkisk verksamhet.Detta görs i syfte att undersöka om de optimeringsmetoder som anvÀnds i Turkiet kan anvÀndasför att öka effektiviteten i den svenska utbildningsplaneringen.Uppsatsen visar att det Àr möjligt att erhÄlla stora effektivitetsökningar vid en lyckadimplementering av optimeringsmetoder men att det Àr svÄrt att direkt överföra erfarenheter frÄnett problem till ett annat. En viktig slutsats Àr att effektiviteten i planeringen i första hand Àrberoende av organisation, arbetssÀtt och principer för resursutnyttjande snarare Àn anvÀndande avoptimeringsmetoder..

Problem: Lean har under flera tiotals Är anvÀnds inom bilindustrin och annan producerande verksamhet i syfte att effektivisera och förbÀttra. OcksÄ den offentliga sektorn behöver göra effektiviseringar och förbÀttringar. FrÄgan Àr om lean Àr en metod som ocksÄ Àr tillÀmplig dÀr och hur den kan anvÀndas, likasÄ vilka effekter införandet av lean kan ge? Lean inom producerande verksamhet har i flera forskningar kritiserats för att vara inhumant. Hur ser verkligheten ut inom en kommunal verksamhet som infört lean vad gÀller de mÀnskliga aspekterna?Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att studera verkligheten för att se hur lean anvÀnds och se vad det har tillfört en verksamhet.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur man skulle kunna öka effektiviteten i svenskpilotutbildning genom att effektivisera planeringen och schemalÀggningen.Utbildningsplanering tillhör en typ av verksamhet som kan hÀnföras till kategorinschemalÀggningsproblem. Det vill sÀga nÄgon form av verksamhet dÀr aktiviteter ska tilldelasresurser och planeras över tiden. Ett sÀtt att lösa denna typ av problem Àr att anvÀnda sig avoptimeringsmetoder. Det vill sÀga matematiska modeller och metoder som syftar till att hitta detbÀsta (optimala) alternativet i en beslutssituation.I uppsatsen jÀmförs planeringen av svensk pilotutbildning med en liknande turkisk verksamhet.Detta görs i syfte att undersöka om de optimeringsmetoder som anvÀnds i Turkiet kan anvÀndasför att öka effektiviteten i den svenska utbildningsplaneringen.Uppsatsen visar att det Àr möjligt att erhÄlla stora effektivitetsökningar vid en lyckadimplementering av optimeringsmetoder men att det Àr svÄrt att direkt överföra erfarenheter frÄnett problem till ett annat. En viktig slutsats Àr att effektiviteten i planeringen i första hand Àrberoende av organisation, arbetssÀtt och principer för resursutnyttjande snarare Àn anvÀndande avoptimeringsmetoder..

Syftet med denna uppsats Àr att studera specialpedagogisk verksamhet ur specialpedagoger, speciallÀrares och övriga pedagogers perspektiv. Studien omfattar en enkÀtundersökning dÀr vi fördjupar oss i hur specialpedagogerna uppfattar sitt uppdrag och sin yrkesroll, och jÀmför detta med speciallÀrare och övriga pedagogers uppfattning om specialpedagogisk verksamhet. Vi vÀnde oss till alla specialpedagoger och speciallÀrare i Eskilstuna och VÀsterÄs. Dessa om-bads i sin tur att distribuera enkÀten vidare till en pedagog med mer eller mindre Àn 10 Ärs yrkeslivserfarenhet inom skolan. Sammanlagt valde 99 specialpedagoger, speciallÀrare och övriga pedagoger att delta i undersökningen.Som stöd i arbetet med att tolka och förstÄ resultatet av undersökningens insamlade empiri har vi försökt att samla en bred bakgrundsbild av ÀmnesomrÄdet, fördjupat oss i perspektiv som kom att bli vÄr teoretiska referensram samt tagit del av vad styrdokumenten sÀger om den specialpedagogiska verksamheten.

Högskoleförordningen (SFS 2006:173) föreskriver akademiska krav i kursplan och kursmÄl för bÄde grund- och avancerad nivÄ i sjuksköterskeutbildningar. I svensk sjuksköterskeförening, pÄ lÀrosÀten och i klinisk verksamhet pÄgÄr diskussioner om hur dessa teoretiska krav ska förenas i klinisk praktik. Syftet var att belysa faktorer av betydelse för handledarskapet pÄ grund och avancerad nivÄ och undersöka handledningsstrategier som kan förenar teori och verksamhetsförlagd utbildning för sjuksköterske- och specialistsjuksköterskestuderande. Metoden var en litteraturstudie som baserades pÄ 11 vetenskapliga artiklar som kritiskt grans-kades och analyserades. Resultatet visar att det förutsÀtts ett vÀl fungerande samarbete mellan fakultet och klinisk verksamhet med tydligt formulerade kursplaner, mÄl och riktlinjer för handledning och stöd till handledare frÄn fakultet och verksamhet.

För dagens verksamheter ter sig marknaden allt tuffare och för dess lÄngsiktiga överlevnad mÄste dess olika delar fungera och tillsammans bilda en vÀl fungerande helhet. Samverkan (alignment) Àr en allt mer betydelsefull pusselbit i det som idag utgör en framgÄngsrik verksamhet. Ur ett strategiskt perspektiv Àr IT-styrning en stor del i denna framgÄng. IT-styrning Àr en av flera komponenter nödvÀndiga för att Ästadkomma samverkan mellan IT och verksamhet och den har dÀrmed en viktig roll i att fÄ denna att fungera.Denna studie tittar nÀrmre pÄ den specifika roll IT-styrning har i att Ästadkomma IT/Verksamhetssamverkan. Genom en kvalitativ ansats, bestÄende av sex djupintervjuer, har 15 framgÄngsfaktorer och 15 utmaningar som existerar inom IT-styrning identifierats.

Det huvudsakliga syftet med denna C-uppsats Àr att undersöka hur teleoperatörer anpassar sin verksamhet för att bemöta den förÀndrade anvÀndningen av mobiltelefonen. Studien har undersökt hur operatörerna hanterar kunder som vill anvÀnda mobila tjÀnster istÀllet för fasta. Mobiltelefonen anvÀnds idag av teleoperatörens kunder för mer Àn bara samtal och textmeddelanden. För att besvara frÄgeformulering har intervjuer med fem teleoperatörer som tillsammans Àger mer Àn 97 % av den svenska telemarknaden. Intervjuerna visar att teleoperatörer Àr mycket medvetna om de förÀndringar som har Àgt rum och att de försöker vinna tid för att anpassa sin verksamhet, produkter och tjÀnster för den nya anvÀndningen av mobiltelefonen.

Syftet med studien var att undersöka vilket behov och vilken efterfrĂ„gan det fanns av att upprĂ€tta en familjecentralsliknande verksamhet i Bollebygd kommun. För att uppnĂ„ vĂ„rt syfte har vi granskat problembakgrunden samt undersökt tjĂ€nsten ur ett förĂ€ldraperspektiv. Den offentliga sektorn har lĂ€nge dominerats av en tĂ€mligen introvert syn pĂ„ kommunikationsuppdraget, dĂ€r tyngdpunkten har legat pĂ„ skyldigheten att informera. NĂ€r det kommer till den kommunala verksamheten har denna under senare Ă„r genomgĂ„tt förĂ€ndring, dĂ€r de alltmer börjat se medborgarna som sina kunder, med ökat fokus pĂ„ service. Kommunerna som ingĂ„r i SjuhĂ€rad/Södra Älvsborg har ingĂ„tt i projektet som de valt att kalla "Samverkan kring förĂ€ldrastöd i SjuhĂ€rad/Södra Älvsborg".

Syftet med denna studie Àr att analysera och problematisera motivation och lÀrande i skolans struktur och jÀmföra med hur det kan se ut i andra strukturer. För att uppnÄ detta kommer det att redogöras för olika perspektiv pÄ motivation och lÀrande. Den verksamhet vars struktur som valdes för att jÀmföra med skolans Àr den vid utveckling och programmering av öppen programvara. Anledningen till att just denna verksamhet valdes Àr att det först och frÀmst fungerar som en social rörelse utan nÄgra yttre krav eller belöningar, utöver det stÄr kunskapen i centrum vilket gör den vÀldigt intressant ur ett lÀrandeperspektiv.Genom en systematisk litteraturstudie har nio olika studiers resultat sammanstÀllts och analyserats. Vi har tagit del av studier om struktur och motivation bakom utveckling och programmering av öppen programvara.

Syftet med vÄr studie var att beskriva hur ett arbetslag grupperar barnen och vad som ligger till grund för detta i deras Äldersblandade verksamhet. Undersökningen genomfördes under vÄr verksamhetsförlagda utbildning vÄren 2005 vid en F-3 skola i LuleÄ Kommun. Vi genomförde deltagande observationer och kvalitativa intervjuer i ett arbetslag som arbetade med sex-, sju- och ÄttaÄringar. Studien visade att lÀrarna inom arbetslaget grupperade barnen pÄ mÄnga olika sÀtt. I klassrummet grupperades barnen i fruktgrupper för att öka tryggheten och underlÀtta inskolningen.

SammanfattningEtt mÄl inom svenskt polisvÀsende Àr att skapa en jÀmnare könsfördelning med avseende pÄ chefsfunktioner inomoperativ verksamhet. Mot bakgrund i detta startade Polismyndigheten i Hallands lÀn under hösten 2007 ettstrategiskt lÄngsiktigt utvecklings- och ledarskapsprojekt.Syftet med denna undersökning Àr tvÄdelat, dÀr ett praktiskt och ett abstrakt teoretiskt syfte har sammanfogats.Det praktiska syftet avser pÄ att utvÀrdera utvecklings- och ledarskapsprojektet ?Att vara chef i operativverksamhet?. Det teoretiska syftet Àr att undersöka om det finns nÄgra genus- och könsrelaterade förestÀllningar,normer och vÀrderingar inom Polismyndigheten i Hallands lÀn som har en negativ inverkan pÄ kvinnorsmöjligheter att söka sig till chefstjÀnster.Undersökningens empiriska material har samlats in genom en enkÀtundersökning och analyserats med teorier omutvÀrdering och genus- och könsmaktsordning. De resultat som framkommit visar att projektet var ettframgÄngsrikt utvecklings- och ledarskapsprojekt.

Denna studie fokusera utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ de möjligheter och begrÀnsningar som kan förekomma beroende pÄ vilka lokaler som olika fritidshem har till förfogande för sin verksamhet. Arbetets syfte Àr att fÄ en mer ingÄende bild pÄ vilken inverkan lokalernas utformning har pÄ fritidshemmets kvalité utifrÄn aspekter av lÀrande, rekreation, fri lek och skapande verksamhet.  DÀrutöver studeras vilken inverkan lokalerna kan ha pÄ fritidspedagogernas arbetssituation och till sist hur samarbetet kan se ut mellan fritidspedagoger och lÀrare för att frÀmja bÄde skolans och fritidshemmets verksamhet.Studiens datainsamling bestÄr av intervjuer med fritidspedagoger samt lokalobservationer.Resultaten visar att de fritidspedagoger som har sin verksamhet i skolan mÄnga gÄnger Àr begrÀnsade i sina val av aktiviteter pÄ grund av statiska lokaler. I samma stund anses det bra med ytor som kan göras om till olika sorters aktivitetsrum. Ett fritidshem med egna lokaler eller ett externt hus kÀnner ocksÄ begrÀnsningar nÀr ytorna inte rÀcker till.

Traditionella styrmetoder har under en lÀngre tid kritiserats för dess kortsiktighet samtidigt som det har blivit allt viktigare att mÀta prestationer inom sÄvÀl privat som offentlig verksamhet. Det balanserade styrkortet Àr en metod som vuxit fram och som till skillnad frÄn den traditionella budgetens kortsiktighet ger en möjlighet till lÄngsiktig planering. Styrkortet utvecklades ursprungligen för nÀringslivet men har Àven börjat anvÀndas inom kommunal verksamhet. Att styrkortet har en positiv pÄverkan pÄ styrningen inom kommunal verksamhet rÄder det dock delade meningar om. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att, ur ett ledningsperspektiv, skapa en bÀttre förstÄelse för hur införandet av det balanserade styrkortet pÄverkat styrningen i kommunal verksamhet.

Sammanfattning Titel: MÄlstyrning i offentlig verksamhet ? En studie av de anstÀlldas upplevelser och deras delaktighet i mÄlstyrning pÄ Skatteverkets Blekingekontor. Författare: Annika Abrahamsson, Angelica Bernström och Jonna Gustafsson Handledare: Eva LövstÄl Institution: Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi 15 hp Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva och försöka identifiera vad det fÄr för konsekvenser pÄ lokal nivÄ att en mÄlstyrd offentlig verksamhet samtidigt Àr en hierarkiskt uppbyggd organisation dÀr besluten fattas pÄ en högre nivÄ. Det vi frÀmst behandlar i vÄr studie Àr hur mÄlen och mÄlstyrningen upplevs av de anstÀllda och vad det Àr som pÄverkar att de ska kÀnna sig delaktiga. Metod: Studien genomfördes pÄ Skatteverkets Blekingekontor med hjÀlp av tre kvalitativa intervjuer med en chef och tvÄ informatörer.