Syfte med studien Àr att undersöka vilken betydelse Zonens verksamhet har för de enskilda besökarna i stort. Vidare har vi ocksÄ valt att titta pÄ relationen mellan socialarbetare och besökare och vilken betydelse denna har för besökaren.FrÄgestÀllningarna:? Vilken betydelse har Zonens verksamhet för den enskilde besökaren? ? Vilken betydelse har relationen mellan socialarbetare och besökare pÄ Zonen?? PÄverkar Zonens verksamhet besökarnas missbrukssituation och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt? Metoden för undersökningen Àr kvalitativ med semistrukturerade djupintervjuer av personalgruppen pÄ Zonen och fem besökare i verksamheten. Vi har ocksÄ samlat in vÄrt material genom deltagande observationer. Resultatet av undersökningen visar att Zonen pÄ olika sÀtt Àr av stor betydelse för besökarna som deltar i verksamheten, inte minst för att uppfylla basala behov sÄ som mat, möjligheter att sköta sin hygien och att bistÄ med klÀder.

The aim is first to identify concept of citizenship and the dimensions of the same, in the political science theory, which can be crucial, to that a citizenship may be found available for people who have a cognitive delay. Thereafter examine the prevalence and significance of these, in policy documents from two different organizational forms, through an analysis, in the form of a discussion, on the basis of political science theories in the field. The study's aim in a reflective way, highlighting key requirements for an accessible citizenship for the target audience, and thereby clarify the priorities in daily activities that can support an emancipatory citizenship process for people who have a cognitive delay..

Slutsatser: Revisorn ska inför varje nytt uppdrag göra en prövning av om det föreligger hot mot hans eller hennes oberoende, enligt analysmodellen. Föreligger hot skall motĂ„tgĂ€rder vidtas. Är detta inte möjligt eller inte kan anses tillrĂ€ckligt, sĂ„ ska uppdraget avböjas. De verksamheter som revisorn fĂ„r Ă€gna sig Ă„t Ă€r revisionsverksamhet, verksamhet med naturligt samband och i vissa fall Ă€ven sidoverksamhet. Verksamhet med naturligt samband Ă€r sĂ„dan verksamhet som ryms inom revisorns kĂ€rnkompetens.Trots att inga förbud lĂ€ngre finns i lagen, sĂ„ Ă€r vissa verksamheter inte tillĂ„tna.

Studien har sin utgÄngspunkt i ett samarbetsprojekt mellan Högskolan för Design och Konsthantverk i Göteborg och daglig verksamhet i SDF Norra Hisingen. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka mötet i samarbetsprojektet mellan Högskolan för Design och Konsthantverk (HDK) och daglig verksamhet i SDF Norra Hisingen. Vidare Àr uppsatsens syfte att undersöka projektdeltagarna syn pÄ produktens betydelse, samt delaktighet och meningsfullhet inom daglig verksamhet. Kraven pÄ kommunerna skÀrps dÄ behovet för insatsen daglig verksamhet har ökat stadigt det senaste decenniet. Detta stÀller krav pÄ bÄde formen och innehÄllet.

Studiens syfte Àr att beskriva hur förskollÀrarna konstruerar förskolan som en inkluderande verksamhet. ForskningsfrÄgor: Hur beskriver förskollÀrarna att de förhÄller sig gentemot barnen för att undvika utanförskap? Vilka faktorer beskriver förskollÀrarna som försvÄrande respektive gynnnsamma i konstruktionen av en inkluderande verksamhet? Genomförande: VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr socialkonstruktionistisk och vi har gjort en kvalitativ undersökning dÀr vi utfört parintervjuer med totalt 6 Reggio-Emilia inspirerade förskollÀrare. Intervjuerna har transkiberats och bearbetats hermeneutiskt. Resultatet visade att en inkluderande verksamhet förutsÀtter att förskollÀrarna respekterar barnens olika tanker, kompetenser och egenskaper.

Vi har valt att skriva om tematiskt arbete i förskolan. Tematiskt arbete innebÀr att pedagogen integrerar flera olika Àmnen under ett och samma tema. Grundidén Àr att barnen fÄr möjlighet att utvecklas och lÀra sig om temat pÄ olika sÀtt, bÄde teoretiskt och praktiskt. VÄrt syfte med denna undersökning Àr att belysa tematiskt organiserad verksamhet i förskolan. För att nÄ fram till detta undersökte vi hur en pedagog resonerar kring det tematiska arbetssÀttet samt hur det ter sig i den pedagogiska verksamheten.

Detta Ă€r en kvalitativ studie som bygger pĂ„ tvĂ„ veckors fĂ€ltbesök pĂ„ organisationen Ankur i New Delhi, Indien. Resultatet bygger pĂ„ sex semistrukturerade individuella intervjuer, varav fem av dessa hölls med unga kvinnor frĂ„n verksamheten och en med Ankurs verksamhetsansvariga. Även tvĂ„ fokusgruppintervjuer hölls med kvinnor frĂ„n verksamheten samt deltagande observationer. Syftet med denna studie Ă€r att utifrĂ„n ett empowermentteoretiskt perspektiv undersöka hur Ankurs verksamhet verkar för att bemĂ€ktiga unga kvinnor samt vilka eventuella effekter bemĂ€ktigandet av dessa enskilda unga kvinnor kan tĂ€nkas fĂ„ i den större kontext i vilken de lever. Studien har visat pĂ„ att grunden i Ankurs verksamhet Ă€r kreativa uttryck och artikulation som har sin utgĂ„ngspunkt i reflektion, enskilt och tillsammans med andra.

NÀr viktiga beslut skall fattas i en verksamhet utgörs en del av detta i nÄgon form av problemlösning innan beslutet kan faststÀllas. De olika beslut som fattas inom en verksamhet kan delas in i tre olika nivÄer, strategiska, taktiska och operativa. PÄ dessa nivÄer finns olika chefer som har till uppgift att leda och fatta beslut i viktiga frÄgor. Ett beslutsstödjande system Àr ett system avsett att stödja en beslutsfattare nÀr denne skall fatta beslut i semistrukturerade beslutssituationer. Tanken med ett beslutsstödjande systemet Àr att det skall vara ett hjÀlpmedel för beslutsfattaren och utöka dennes beslutsförmÄga men inte ersÀtta hans eller hennes omdöme.

VÄrt samhÀlle prÀglas idag av stÀndiga förÀndringar. Allt pekar pÄ att dessa processer kommer att tillta i framtiden. Detta leder i sin tur till ökade krav pÄ de enskilda individerna. Motivation, tilltro till sig sjÀlv och en vilja till förÀndring Àr nÄgra egenskaper som Àr bra att ha i detta sammanhang.Inom förskolans verksamhet sker en rad förÀndringar. Det kan innebÀra att anpassa arbetssÀttet efter barnens behov och intresse.

Syftet med denna C-uppsats har varit att undersöka hur de utvecklingsstördas individuella utveckling kan frÀmjas i daglig verksamhet. Uppsatsen Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ intervjuer gjorda pÄ tvÄ dagliga verksamheter i tvÄ olika stora kommuner. För att ge ett djup till den empiriska undersökningen delger jag Àven lÀsaren hur det historiskt har sett ut för personer med utvecklingsstörning i Sverige samt beskriver de arbetsmetoder som anvÀnds pÄ de enheter som intervjuerna Àr genomförda pÄ. Analysarbetet har bestÄtt av att skapa en helhet av det som framkommit under mina intervjuer genom att koppla, beskriva och förklara intervjumaterialet med hjÀlp av teorier som kommunikation, behaviorismen och kognitiv teori. Generellt visar resultatet att personalen pÄ daglig verksamhet idag ser till individens behov och intresse nÀr planering görs för de aktiviteter som ska ge individen möjlighet till individuell utveckling.

Bakgrund:Valet av daglig verksamhet som undersökningsomrÄde gjordes dÄ vi ville undersöka hur personer med funktionsnedsÀttning upplever sin arbetssituation. Empowerment som perspektiv kÀndes passande i studien dÄ mÄnga av de teoretiska begrepp vi ville anvÀnda oss av förekommer inom empowerment.Syfte:Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ett empowermentperspektiv beskriva och analysera hur deltagare upplever och skapar mening inom daglig verksamhet.Metod:Studien Àr av kvalitativ karaktÀr med semistrukturerade intervjuer dÀr empirin grundar sig pÄ fem transkriberade intervjuer. De personer som intervjuats har valts ut utifrÄn tvÄ kriterier, att de kunde uttrycka sig muntligt samt beviljats och arbetar inom daglig verksamhet enligt LSS (1993:387). För att fÄ svar pÄ vÄra intervjufrÄgor utarbetades en intervjuguide. Empirin analyserades utifrÄn studiens tre teoretiska begrepp tillhörighet, meningsfullhet och makt.

I vÄrt examensarbete har vi valt att skriva om skoldaghemmet och dess verksamhet. Vi stÀller oss frÄgan om skoldaghem Àr det bÀsta alternativet för eleverna med olika svÄrigheter. I litteraturavsnittet tar uppsatsen bland annat upp en historisk bakgrund och skoldaghemmets verksamhet samt antagningsprocessen. I forskningsavsnittet intervjuar vi pedagoger och elever pÄ skoldaghem för att fÄ svar pÄ vÄr frÄga. Resultaten visar att skoldaghem uppfattas som ett bra alternativ för elever med sociala och emotionella svÄrigheter.

Denna uppsats handlar om hur organisationen/systemet och samarbetet mellan gymnasiesĂ€rskolan, arbetsförmedlingen och kommunen ser ut nĂ€r det gĂ€ller att förbereda eleverna inför arbetslivet. Jag har valt att jĂ€mföra Stockholm, som arbetar traditionellt gentemot arbetsförmedlingen i Göteborg som arbetar via ett EU-projekt och Östersunds arbetsmodell som arbetar via en kommunal daglig verksamhet. Syftet med studien Ă€r att finna nĂ„gra möjliga orsaker till varför 50% av gymnasiesĂ€rskoleeleverna gĂ„r direkt över till daglig verksamhet och pension inom sin hemkommun och inte till den öppna arbetsmarknaden med lönebidrag enligt Föreningen Utvecklingsstörda Barn och ungdomar (FUB) undersökning 1998. Studien Ă€r gjord i form av en explorativ undersökning i ett försök att generera frĂ„gestĂ€llningar och formuleringar av hypoteser för att dessa sedan skall kunna ligga till grund för senare mer ingĂ„ende undersökningar. Uppsatsen bygger pĂ„ litteratur, undersökningar, tidigare forskning och olika utredningar och betĂ€nkanden som omfattar Ă€mnet arbete för personer med utvecklingsstörning samt en egen undersökning.

Mitt syfte med arbetet har varit att fÄ en inblick i hur musik ser ut i förskolans verksamhet i UmeÄ kommun. Detta arbete tar Àven upp om barnets motoriska utveckling stimuleras genom musik. Arbetet bygger pÄ litteraturstudier och intervjuer. Jag har intervjuat sex stycken förskollÀrare i en spridd radie i staden för att inte för att inte hamna inom samma samhÀllsklass och typ av förskolor. FörskollÀrarna arbetar i olika Äldersblandade grupper med spÀnnvidd av barn i Äldrarna 1-5Är.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en djupare insikt i hur klasslÀrare i grundskolans tidigare Ärskurser arbetar med estetisk verksamhet. Studiens fokus Àr inriktad pÄ att fÄ en djupare förstÄelse kring hur estetiska verktyg anvÀnds inne i klassrummets undervisning tillsammans med elever i Ärskurserna 1-5. Materialet till studien samlades in med hjÀlp av kvalitivaintervjuer. Totalt intervjuades tio verksamma lÀrare frÄn tre olika skolor. Resultatet visade att en övervÀgande del av informanterna hade ett litet intresse för estetik, trots detta sÄg mÄngainformanter fördelar med estetisk verksamhet för elever med framförallt svÄrigheter i de teoretiska Àmnena.