För att kunna besvara vÄra frÄgor har vi med hjÀlp av tidigare forskning fÄtt fram att yrkesrollen har varit svÄrdefinierad och att genom Ären har uppdraget förÀndrats. Fritidshemmet Àr en pedagogisk verksamhet som ska vara ett komplement till skolans arbete. Studien har gjorts pÄ tvÄ fritidshem varav ett av fritidshemmen ligger i en by och den andra i en storstad. Vi har arbetat utifrÄn kvalitativ metod och har valt att arbeta med intervjuer och observationer för att kunna slutföra vÄr studie. För att besvara vÄr första frÄgestÀllning om fritidshemmet som plats har vi anvÀnt oss av observationer.

Individuell kreativitet blir ett allt viktigare konkurrensmedel för företag i dagens affÀrsvÀrld. Den kreativa personalen i företag med utmÀrkande kreativ verksamhet behöver en miljö som tillÄter dem att fritt lÄta kreativiteten vÀxa och utvecklas. UtifrÄn dessa individers kreativa arbete skapar företagen sin lönsamhet och framgÄng. Företagets problem Àr att skapa en miljö som gynnar kreativitet och nytÀnkande samtidigt som företaget Àr framgÄngsrikt och lönsamt. För att lyckas med detta behöver företagen pÄ ett effektivt sÀtt ta tillvara pÄ de resurser som den kreativa personalen utgör.

Genom Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, kan mÀnniskor med funktionshinder söka insatsen daglig verksamhet. Vid införandet av lagen uttrycktes oro för kommunala skillnader i kvalitet och kvantitet. Syftet med föreliggande studie har varit att jÀmföra hur verkstÀlligheten av den dagliga verksamheten i tvÄ kommuner svarar upp mot LSS-lagstiftningens intentioner betrÀffande inflytande, medbestÀmmande, sjÀlvbestÀmmande och individuell anpassning. Syftet har ocksÄ varit att belysa hur lagens intentioner uppfylls ur ett individuellt bemötandeperspektiv. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med tvÄ arbetskonsulter samt en enhetschef som i mötet med brukare kartlÀgger och dokumenterar brukarens behov och önskemÄl inför val av arbetsplats och arbetsuppgifter.

I en alltmer konkurrensutsatt vÀrld ser mÄnga organisationer över sina strukturer i syfte att effektivisera och maximera sin verksamhet. Det stÀlls ett allt större krav pÄ ledarskapet i organisationer idag och Linköpings Stadsmission Àr en av de organisationer som planerar för en översyn av sin verksamhet och som till en början fokuserar pÄ ledarskapet. PÄ Linköpings Stadsmission deltar nÀstintill samtliga förestÄndare aktivt, utöver sitt chefskap, i respektive verksamhets operativa arbete pÄ olika tjÀnstgöringsgrad. Hur vÀl fungerar ledarskapet nÀr individer pÄ chefsposition bÄde Àr verksamma i sin profession med övriga medarbetare samtidigt som de innehar ett chefsuppdrag? Syftet med studien Àr att beskriva och analysera förestÄndarnas upplevelser av sitt ledarskap pÄ Linköpings Stadsmission med avseende pÄ de dubbla rollerna.

Den hÀr uppsatsen syftar till att öka förstÄelsen för de tankar och erfarenheter som finns hos pedagoger som genomfört en genusutbildning. Genom fem kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma i fritidshemmet, som alla har genomfört en genusutbildning, har material samlats in för att sammanstÀllas och analyseras. Resultatet visar pÄ att pedagogerna genom genusutbildningen fÄtt med sig sÄvÀl praktiska kunskaper för vidare arbete med genusfrÄgor i sin verksamhet samt en ökad medvetenhet kring sitt agerande och förhÄllningssÀtt. Denna kompetens hjÀlper pedagogerna att ha en öppnare instÀllning gentemot barnen i bemötande och planering av aktiviteter. Dock upplever pedagogerna hinder i sin verksamhet.

Syftet med denna undersökning var att utifrÄn en kvantitativ ansats beskriva och undersöka huruvida en organisations jÀmstÀlldhetsarbete kan anses som framgÄngsrikt mot bakgrund av vad olika teorier framhÄller om vad ett gott jÀmstÀlldhetsarbete Àr. Uppsatsen bygger pÄ en enkÀtundersökning som genomfördes inom en offentlig verksamhet. Teorin utgick frÄn sex olika teman om vad ett gott jÀmstÀlldhetsarbete bör innehÄlla, lÀrande i samband med förÀndringsarbete samt tidigare forskning. Resultatet visar de svÄrigheter som kan förekomma med att genomföra ett jÀmstÀlldhetsarbete som ska leva upp till jÀmstÀlldhetslagens krav. Undersökningen visar att det finns tendenser till att lÄg delaktighet och dÄlig kommunikation inom verksamheten försvÄrar implementeringsprocessen..

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn pedagogers definition av begreppet utomhuspedagogik belysa pedagogers didaktiska stÀllningstaganden i samband med den pedagogiska verksamhet som bedrivs utomhus inom förskola och förskoleklass.Studien utgÄr frÄn Anders Szczepanskis definition av begreppet utomhuspedagogik, dÀr utomhuspedagogik ses som att: lÀrandets rum flyttas ut, vÀxelverkan mellan sinnlig upplevelse och boklig bildning samt att platsens för lÀrandet Àr av stor betydelse.För att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar har det genomförts sex samtalsintervjuer och sex utomhusobservationer. Resultatet visar att respondenterna inte definierar begreppet utomhuspedagogik pÄ samma sÀtt som Szczepanski. Vidare visar resultatet utifrÄn de didaktiska stÀllningstaganden pedagogerna tar i samband med sin utomhusverksamhet att hÀlsa ses som den största anledningen till att bedriva pedagogisk verksamhet utomhus. Pedagogerna ansÄg inte att platsen för lÀrandet hade nÄgon betydelse utan de menade istÀllet att planeringen Àr det som betyder nÄgot. Den slutsats författarna till studien kom fram till var att det inte i enlighet med Szczepanskis definition, bedrivs utomhuspedagogik pÄ respektive förskolor och skola..

Sammandrag Syftet med detta arbete har varit att undersöka elevers uppfattning om sina möjligheter att vara skapande i skolan, vilka förutsÀttningar som finns för skapande verksamhet och kulturupplevelser samt hur man uppfyller det styrdokumenten sÀger gÀllande estetisk verksamhet i en landsortsskola. Kvantitativ metod i form av enkÀtundersökningar har anvÀnts tillsammans med strukturerade observationer. Undersökningen har genomförts pÄ mellanstadiet i en landsortsskola i vÀstra VÀrmland och omfattats av 151 elever och Ätta lÀrare. Det empiriska materialet visar att eleverna har störst möjlighet att vara skapande i de Àmnen dÀr observationerna pekade pÄ god mÄluppfyllelse, dÀr eleverna var delaktiga i sitt eget lÀrande samt dÄ lokalerna var ÀndamÄlsenliga. Materialet visar Àven att man i liten omfattning erbjuder kulturupplevelser i skolan. Arbetets forskningsavsnitt stödjer den skapande verksamhetens betydelse i skolan genom att behandla styrdokument, utveckling och lÀrande, skapandeprocessen samt betydelsen av upplevelser och intryck..

Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utstrÀckning implementeras internprissÀttningen inom Karlskrona kommun samt vilken roll har internprissÀttningen för organisationen. I min studie har jag kommit fram till att inom en offentlig verksamhet som Àr en divisionaliserad organisation, Àr internprissÀttningen ett viktigt styrverktyg. Detta bidrar till att offentliga organisationer underlÀttas till att följa upp resultatenheterna inom organisationen, man fÄr en rÀttvis kostnadsfördelning samt att risken för felaktiga kostnadsbeslut elimineras. Detta leder till att personalen blir kostnadsmedvetna. .

Musik Àr nÄgonting som de allra flesta lyssnar till, utövar eller Ätminstone har nÄgon relation till.  Musik blir ocksÄ en allt större del av barnens vardag dÄ de matas med musik frÄn mÄnga olika hÄll via media mm. Att musik Àr viktigt betonas i styrdokument frÄn förskolan dÀr det bl.a. stÄr att förskolan skall strÀva efter att barn utvecklar sin förmÄga att anvÀnda sig av olika uttrycksmedel, bl.a. sÄng och musik.

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kring det estetiska arbetet. Metod: Vi har valt att genomföra en kvalitativ undersökning. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar intervjuades tio förskollÀrare/lÀrare pÄ fem olika förskolor. För att förstÀrka studiens validitet inleddes varje intervjutillfÀlle med en observation av miljön. Vi intresserade oss för sÄvÀl inne som utemiljön.

MÄnga företag vÀljer att inleda samarbeten med ideella organisationer som en del av sitthÄllbarhetsarbete. Sektoröverskridande partnerskap krÀver vÀl genomtÀnkta val gÀllandepartnerorganisation, mÄlsÀttningar och utformning, och hur samarbetet ska implementeras iföretagets verksamhet. Dessa val utgör steg i en process som leder till att organisationenintegreras i företagets verksamhet.I denna uppsats utreds hur enskilda varuhus inom företaget IKEA arbetar för att integreraideella organisationer i sin verksamhet. IKEA:s svenska varuhus arbetar med samarbeten somstyrs centralt av företagets ledning och med lokala organisationer. I uppsatsen undersökslikheter och skillnader i integreringsprocessen mellan de tvÄ typerna av samarbeten.FrÄgorna undersöks genom intervjuer pÄ tre IKEA-varuhus, en representant frÄn IKEAgruppenoch en mindre dokumentstudie.

Titel: Mötas, gynnas och utvecklas ? En studie om samverkan mellan kommunala verksamheter Handledare: Hans BengtssonInstitution: Sektionen för hÀlsa och samhÀlle Typ av arbete: MagisteruppsatsAntal sidor: 50Syfte: Uppsatsen syfte tar sin grund dels i att undersöka hur centrala direktiv implementeras pÄ lokal nivÄ, dels i att studera för- respektive nackdelar samt hinder och möjligheter kring en samverkan mellan sÀrvux och daglig verksamhet.Metod och material: I uppsatsen har samtalsintervjuer samt dokumentstudier anvÀnts som metod vid insamling av material. Mot bakgrund av de valda metoderna utgör dÀrmed intervju-sammanstÀllningar, tidigare forskning samt centrala och lokala dokument grunden för det material som presenteras i uppsatsen. Sammanfattning: Resultatet frÄn genomförda intervjuer visar att mÄnga Àr positiva till samverkan mellan ovan nÀmnda verksamheter. Dock har flera intervjupersoner nÀmnt olika hinder för samverkan, exempelvis organisatoriska skillnader och svÄrigheter att i att applicera teoretiska mÄl i praktiken.Nyckelord: samverkan, implementering, daglig verksamhet, sÀrvux.

Studien syftar till att reda ut i vilken utstrÀckning arbetslagets planering kan utveckla förskolans verksamhet med avseende pÄ utveckling av barns matematiska kompetens. För att stödja syftet har en förskoleavdelning som jag benÀmner Vingen studerats. Studien Àr kvalitativ med inslag av den etnografiska forskningstraditionen.Resultatet av studien visar pÄ att det studerade arbetslaget anvÀnder sig av en informell planeringsstrategi vilket innebÀr att de inte anvÀnder nÄgon planeringstid utan planerar sin verksamhet i ?farten? och under dagen bÄde i kommunikation med varandra men ocksÄ individuellt genom exempelvis materialföreberedelse. Deras strategier Àr att anvÀnda sig av ett fÀrdigt material eller göra samma sak som de gjorde förra Äret.

Problem: Det finns mycket forskning gjord kring outsourcing, dock finns det begrÀnsat med forskning kring outsourcing av stödtjÀnster inom vÄrden. En professionell byrÄkrati har speciella förutsÀttningar och nÀr den ska samarbeta med en annan verksamhet med en annan struktur skapas en viss problematik. Syfte: Syftet med denna studie Àr att belysa problematiken kring mötet mellan tvÄ organisationer, varav den ena Àr en professionell verksamhet och den andra ett multinationellt divisionaliserat företag, vilka samarbetar genom outsourcing. Metod: Vi har tillÀmpat en induktiv samt kvalitativ metod för insamlandet av vÄr empiri. Fallstudien över Helsingborgs lasarett baseras pÄ sex intervjuer pÄ olika nivÄer.