Bakgrund: För att hjÀlpa psykiskt funktionshindrade att leva ett sjÀlvstÀndigt liv i samhÀllet trÀdde 1995 sykiatrireformen i kraft och med den skulle livssituationen för psykiskt funktionshindrade förbÀttras och deras möjligheter till gemenskap och delaktighet i samhÀllet öka. En strategi för att förbÀttra stödet till personer med psykiskt funktionshinder var att de skulle fÄ stöd av ett personligt ombud. Deras uppdrag kallas för det trefaldiga uppdraget och innebÀr att företrÀda psykiskt funktionshindrade och att se till att olika organisationers insatser för den enskilde samordnas. De personliga ombuden kommer dÀrav att pÄverka och samspela med de olika offentliga myndigheterna som redan har uppdraget att bistÄ med stödinsatser. En följd av detta arbete Àr att man som ombud kommer att se mönster och systemfel i de offentliga organisationernas uppdrag som gör att psykiskt funktionshindrade inte fÄr sina behov tillgodosedda utan ?faller mellan stolarna.?.

Syftet med min studie Àr att undersöka hur flickor/kvinnor och pojkar/mÀn framstÀlls i den barnlitteratur som presenteras för barn genom höglÀsning i förskolan. Detta för att bidra med kunskap om genus i barnlitteraturen, vilket bidrar till att jag som pedagog utvecklar ett kritiskt förhÄllningssÀtt till de böcker jag vÀljer att erbjuda barnen. Genom analys av tre olika bilderböcker har jag sökt svar pÄ hur manliga och kvinnliga karaktÀrer skildras, hur man kan urskilja könsstereotypa markörer och om litteraturen bekrÀftar eller överskrider och utmanar könsstereotyper. Jag har nÀrmat mig mitt material utifrÄn en kvalitativ forskningsansats. Jag har Àven anvÀnt mig av analysmetoder, vilka har hjÀlpt mig att hÄlla mig inom ramen för det jag ville undersöka. TvÄ olika teorier, Hirdmans teori om genussystemet (2001; 2007) och Connells maskulinitetsteori (2008),  har gett mig möjlighet att förstÄ de resultat som mitt material visat.

Bakgrund Den palliativa patienten g?r inte att bota, men tiden kvar i livet ska vara av godaste m?jliga kvalitet enligt definitionen av palliativ v?rd. Patienter inom palliativ v?rd drabbas av m?nga olika symtom, som ofta relaterar till varandra. Oro och ?ngest ?r vanligt och p?verkar livskvaliteten negativt.

I den hÀr uppsatsen undersöker jag transitivitet och konstruktionsvÀxling. Detta gör jag genom att undersöka hur tvÄ verbgrupper (Àta-verb och kontakt-verb) vÀxlar konstruktioner, nÀrmare bestÀmt argumentkonstruktioner. KonstruktionsvÀxlingar kan ge information om en konstruktions egenskaper, samt information om det verb som ingÄr i vÀxlingarna.Traditionellt ses transitivitet ha att göra med om ett verb normalt konstrueras med objekt eller inte. I denna uppsats utgÄr jag istÀllet frÄn att transitivitet Àr nÄgot gradvis (jmf Hopper & Thompson 1980) dÀr semantiska faktorer som avsikt, pÄverkan och aspekt spelar roll. Transitivitet i den hÀr uppsatsen har alltsÄ inte enbart med objektsförekomst att göra.Den teoretiska ramen för uppsatsen Àr konstruktionsgrammatik.

Vattenavvisning och smutsavvisning Àr tvÄ egenskaper hos textila produkter som idag eftertraktas av konsumenter. En Àmnesgrupp som Àr direkt relaterad till ovan nÀmnda egenskaper Àr fluorkarboner. Ibland förs fluorkarboner pÄ en redan fÀrdigtillverkad textilvara genom impregnering, laminering eller belÀggning. Polymeren PTFE, polytetrafluoreten, anvÀnds inom textil belÀggning och som huvudkomponent i membran för att skydda textiler frÄn vatten och smuts. Syftet med detta arbete var att undersöka om nÄgon effekt av vatten- och smutsavvisning kan uppvisas vid integration av PTFE-fiber i polyester- eller viskosgarn.

Erosion Àr en stÀndigt pÄgÄende naturlig process som kan bli ett problem nÀr hastigheten överstiger vad som Àr hÄllbart för naturmarken eller den urbana miljön. Denna uppsats första del behandlar erosion som naturfenomen och produkt orsakad av mÀnniskan. Erosionshastigheten och omfattning-en pÄverkas av jordens egenskaper, graden av tÀckande vegetation och markens lutning samt de naturkrafter som eroderar jorden. Tyngdpunkten i arbetet ligger pÄ erosion i vattendrag. Texten skildrar vidare ingenjörsbiologi som lösningsmetod vid slÀntstabilisering.

 SamhÀllet Àr idag i en stÀndig förÀndring, detta har gjort att arbetsmarknaden har blivit osÀker. Ansvaret ligger pÄ individens axlar, osÀkerheten att mÀnniskor drivs till att skapa ett eget vÀrde för att bli mer eftertraktad. Modernitetens reflexivitet har blivit en del av individens egen identitet, dÀr varje val stÀlls emot vem man vill vara. Detta har lett till att det uppkommit en uppsjö av metoder för att fÄ vÀgledning. Det personliga varumÀrket Àr ett verktyg som vÀxt sig allt starkare, med dess tydliga riktlinjer pÄ hur individen ska nÄ sin fulla potential.

AffÀrssystems-implementationer Àr kostsamma och det Àr i den fasen som flest misslyckanden sker. MotstÄnd frÄn de potentiella anvÀndarna Àr den största anledningen till att implementationerna misslyckas. En sektor som Àr sÀrskilt intressant Àr smÄ och medelstora företag inom den tillverkande industrin eftersom de har begrÀnsade resurser i form av tid, kompetens och pengar vilket utgör ett hinder vid införande av ett nytt system och det Àr viktigt att förstÄ vilka problem som kan uppkomma. VÄr frÄga Àr sÄledes: Vilka orsaker till anvÀndarmotstÄnd kan det finnas vid en implementering av ett nytt affÀrssystem? Vi har gjort en kvalitativ undersökning pÄ tre olika företag inom ovan nÀmnda sektor dÀr vi har gjort personliga intervjuer med anvÀndare, ledning och projektledare.

I denna uppsats undersökte vi fenomenet personligt varumÀrkesbyggande, vilket kan definieras som en persons namn och de vÀrderingar som kopplas till det. Syftet med uppsatsen var att utifrÄn befintlig teori samt intervjuer med yrkesverksamma inom omrÄdet, undersöka om det gÄr att bygga personliga varumÀrken pÄ samma sÀtt som traditionella varumÀrken för företag och produkter. Vi presenterade en översikt över litteraturen kring personligt varumÀrkesbyggande samt teori om Customer-based brand equity-modellen, vilken vi lÀt representerade den traditionella teorin. I uppsatsens analysavsnitt diskuterades och analyserades intervjudeltagarnas svar i förhÄllande till teorin och slutsatsen drogs att personligt varumÀrkesbyggande har fler likheter Àn skillnader med det traditionella varumÀrkesbyggandet. Dock ansÄg vi att CBBE-modellen ej var lÀmplig för direkt applikation pÄ mÀnniskor, utan presenterade en reviderad modell för byggande av ett starkt personligt varumÀrke, dÀr bland annat möjligheter med sociala medier inkluderades.

Kuratorer och diakoner kan betraktas som pionjÀrer inom socialt arbete inom sjukhusvÄrden och Àn i dag finner vi dem dÀr. De arbetar sida vid sida och till synes med mycket likartade uppgifter pÄ sjukhus. Vi blev nyfikna pÄ hur lika eller olika dessa yrken egentligen Àr och vad som döljer sig bakom en sÄdan hÀr samexistens och bestÀmde oss att undersöka saken nÀrmare. Vi valde att undersöka dessa yrkesroller i vÄrt examensarbete. Uppsatsen som du hÄller i din hand eller har pÄ skÀrmen Àr resultatet av detta arbete.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om gymnasieutbildningen inom Hotell- och restaurangprogrammet lever upp till restaurangbranschens förvÀntningar. Avsikten med arbetet Àr Àven att ta reda pÄ hur samarbetet mellan skola och arbetsliv fungerar samt vilka kunskaper som eleven förvÀntas ha efter avslutad utbildning. Dessutom vill vi veta vilka egenskaper som har relevans för anstÀllningsbarheten. LÀroplanen (Lpf 94) sÀger att skolan ska efterstrÀva ett bra samarbete med arbetslivet och att eleven bör fÄ kÀnnedom om arbetslivets villkor. I programmÄlen för de yrkesförberedande programmen stÄr att den arbetsplatsförlagda utbildningen har en central betydelse dÀr grunderna ges i skolan och dÀr det förvÀntas att specifika yrkeskunskaper vidareutvecklas i arbetslivet. Genom en inblick i arbetslivet fÄr eleven kunskap om yrkespraxis och yrkeskultur dÀr fÀrdigheter trÀnas och förstÄelsen för yrket utvecklas. Studien Àr av empirisk karaktÀr dÀr vi har intervjuat branschrepresentanter och karaktÀrsÀmneslÀrare.

Syftet med detta examensarbete Àr att utveckla kunskap om och förstÄelse för Àmnet Idrott och hÀlsa i gymnasiesÀrskolan. Detta görs genom att beskriva vilka former av kunskap som realiseras i undervisningen och hur detta görs. Det faktiska genomförandet jÀmförs med lÀrarnas tolkning av Àmnet och diskuteras i ljuset av omgivande normer, lÀrarnas personliga pÄverkan, Àmnestraditioner och yttre ramar. Materialinsamlingen utfördes pÄ en gymnasiesÀrskola via 13 lektionsobservationer och fem intervjuer med dem som undervisar i Àmnet. Resultaten visar pÄ en verksamhet som domineras av ett integrerat kunskapsideal.

Muddringsprojekt Àr en global företeelse och görs av flera olika anledningar, till exempel för miljömÀssiga aspekter och för breddning av farleder. För att fÄ en hÄllbar utveckling Àr det viktigt att finna bra lösningar pÄ frÄgan hur förorenade sediment skall hanteras . I MÀlaren kommer olika muddringsprojekt att genomföras för att bredda farleden frÄn slussen i SödertÀlje till hamnarna i Köping och VÀsterÄs. Muddringsprojekten skall genomföras av Sjöfartsverket, Köpings kommun och VÀsterÄs stad. En metod för att omhÀnderta muddermassorna Àr att stabilisera/solidifiera dem genom att blanda i ett bindemedel bestÄende av en blandning av cement, masugnsslagg och aktivt kol och lÄta dem hÀrda.

BIM, Building information modeling, anses idag som det nÀsta stora arbetssÀttet som kommer revolutionera arbetet inom byggnads- och anlÀggningsbranschen. Det tros att BIM kommer förÀndra hela branschen med allt frÄn entreprenörer och konsulter till statens bestÀllare. Företagen i Sverige tar ett sort ansvar för att utveckla och implementera BIM som arbetsmetod dÄ de idag ser vinsterna som kommer komma med BIM. För BIM Àr inte bara ett arbetsredskap eller en teknik utan det Àr en helt annan arbetsmetod som kommer leda till mÄnga fördelar. Denna rapport presenterar översiktligt vad BIM Àr för den som inte riktigt vet vad det innebÀr och hur nulÀget ser ut idag i Sverige inom byggprojektering och Àven lite i övriga vÀrlden.

Kultursamverkansmodellen, en ny modell för statlig tilldelning av kulturmedel, infördes under 2011med fem regioner: SkÄne, Halland, VÀstra Götaland, Gotland och Norrbotten. För att ingÄ isamverkansmodellen krÀvs att regionerna utarbetar en regional kulturplan vilken utgör underlag förstatens bidragsgivning. Mitt syfte med följande uppsats Àr att utifrÄn den franska filosofen MichelFoucaults arbeten om diskurs och makt synliggöra förestÀllningar om barn och barndom i ovannÀmnda regioners kulturplaner. Mitt kunskapsintresse rör hur förestÀllningar om barn och barndomuttrycks samt hur maktutövning och styrkeförhÄllandet mellan barn och vuxna speglas ikulturplanerna.Min utgÄngspunkt Àr att de regionala kulturplanerna som politiska dokument beskriver kollektivaförestÀllningar om barn och barndom. UtifrÄn studiens material kan jag konstatera attkulturplanerna uttrycker en komplex och mÄngtydig variation av diskurser om barn i relation tillestetiska verksamheter.