SAMMANFATTNING:MÀnniskor tvingas fly ifrÄn sina hemlÀnder pÄ grund av vÄld för att söka sÀkerhet nÄgon annanstans. Att mÀnniskor lÀmnar ett land eller tvingas fly har skett under alla tider. MÀnniskor flyr frÄn förföljelse, fattigdom, svÀlt eller krig. Uppskattningsvis finns 19,2 miljoner mÀnniskor pÄ flykt runt om i vÀrlden och nÀra hÀlften av dessa Àr barn. Av de barn som befinner sig pÄ flykt Àr de ensamkommande ungdomarna en viktig grupp att urskilja.

Skolmiljöerna Àr liksom de allra flesta av vÄra sociala rum fyllda med bilder. Samtidigt prÀglas skolan av en textsprÄksdominerande kunskapssyn. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur bilders egenskaper pÄverkarade hur elever anvÀnder bilder. Med avstamp i semiotisk teori undersöktes, sÀrskilt hur bilders retoriska egenskaper (deras retoriska dimensioner), pÄverkade urvalsprocessen för vilka bilder eleverna vÀljer att anvÀnda, i undervisningssituationer. Empirin baserades pÄ intervjuer med Ätta stycken gymnasie­elever som fick, ur ett urval av 70 uppsatta bilder, vÀlja ut bilder och berÀtta om dem, i relation till sitt eget skapande och sina egna erfarenheter.

DÄ allt fler mobiltelefoner med integrerad digitalkamera sprider ut sig bland allmÀnheten skapas ökade möjligheter för mÄnga mÀnniskor att spontant kunna fotografera sina omgivningar. Kameratelefonen Àr dessutom svÄr att skilja frÄn en vanlig mobiltelefon, vilket gör att en person kanske inte ens vet om att denne blir fotograferad. Genom kameratelefonernas kommunikationsteknik kan sedan dessa bilder enkelt spridas via Internet eller annat medium och nÄ tusentals mottagare.Den personliga integriteten kan pÄ sÄ sÀtt hotas av kameratelefonernas anvÀndning. MÄlsÀttningen med uppsatsen var att undersöka vilken effekt kameratelefoner kan ha pÄ den personliga integriteten samt diskutera hur dessa eventuella effekter kan komma att förÀndras över tiden, i takt med att allt fler anvÀnder kameratelefoner. Uppsatsen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med forskare och lektorer frÄn den akademiska vÀrlden, journalister, politiker, nÀringslivsrepresentanter och privatpersoner.

AbstractI denna studie undersöks interaktion mellan karaktÀrer i syfte att utforska hur medierad maskulinitet och temat seriemördare uttrycks i den amerikanska tv-serien Dexter (Showtime 2006-2013). I serien fÄr vi följa seriemördaren Dexter Morgan som drivs av ett begÀr att döda. Parallellt med denna centrala del av handlingen söker Dexter Morgan ocksÄ sin identitet som man utanför rollen som seriemördare med avsikt att smÀlta in i samhÀllsnormen.Syftet med min studie Àr att belysa medierad maskulinitet i tv-serien, med huvudfokus pÄ huvudrollskaraktÀren Dexter Morgan. Vidare diskuteras representation av medierad maskulinitet i relation till karaktÀrsdrag kopplade till kategorin seriemördare. Studiens frÄgestÀllningar lyder sÄledes: Vad Àr relationen mellan seriemördartemat och Dexter Morgan som medierad maskulinitet? Hur ser Dexter Morgans interaktion med tre centrala karaktÀrer (hans far, syster och lÀkare) i serien ut? Vilka egenskaper kopplat till maskulinitet respektive femininitet kan urskiljas? FörÀndras Dexter Morgans karaktÀr under seriens gÄng, och i sÄ fall hur?Den teoretiska ramen domineras av R.W Connells maskulinitetsteori avseende hegemonisk, underordnad och delaktig maskulinitet.

MÄlet med denna rapport Àr att skapa en marknadsmÀssig prisjustering av en aktieoption som uppvisar en sÀmre likviditet under en viss tidshorisont. Likviditetsrisken mÀts genom att studera skillnaden vid prisbildningen av aktiederivatets olika budsidor. Denna risk ska jÀmföras med ett rÄdande marknadspris för varje uppmÀtning sÄ att en procentuell prisavvikelse erhÄlls. I den statistiska modellen för en aktieoptions framtida risker studeras flera olika lösenpriser dÀr det existerar omsÀttning, dÀrmed tÀcks alla optionsprisers framtida likviditetsrisker. Modellen Àr uppbyggd med antaganden frÄn den svenska derivatmarknaden för handel.

För dagens högmjölkande kor Àr sinlÀggningen och sinperioden riskperioder för mastit. Om spenarna lÀcker vid sinlÀggningen ökar risken för att patogener koloniserar juvret och ger upphov till mastit. Mer kunskap om mjölksynteshÀmmare och hur de samverkar med andra faktorer som reglerar mjölkbildningen skulle kunna förbÀttra skötseln av mjölkkor, antingen genom att uppnÄ snabbare mjölksynteshÀmning och undvika mjölklÀckage eller genom att hindra hÀmmarnas verkan och fÄ en lÀngre laktation. Det senare skulle medföra fÀrre sinlÀggningar under kons livstid. TvÄ molekyler, ?feedback inhibitor of lactation? (FIL) och serotonin, har setts hÀmma mjölkbildningen.

BakgrundVid förmedling av kost- och hÀlsobudskap har tvÄvÀgskommunikation visat sig fördelaktigt för att budskapet inte bara ska nÄ fram, utan Àven förstÄs av mottagaren. Att skapa dialog kring det som förmedlas uppfattas positivt och förtroendeingivande. Sociala medier och framförallt bloggar anvÀnder sig genomgÄende av dessa strategier vilket bör göra dessa till framgÄngsrika kommunikationsformer för kost- och hÀlsobudskap.MetodStudien Àr framförallt kvalitativ men utgÄr frÄn bÄde kvantitativ och kvalitativ innehÄllsanalys. Vidare har en analysmall framtagits för ÀndamÄlet innehÄllande bÄde kvantitativa och kvalitativa delar.ResultatTydliga kommunikativa mönster kan utlÀsas i resultatet dÄ bloggarna bildar tvÄ grupper; antingen personliga eller Àmnesspecifika. De personliga bloggarna anvÀnder sig genomgÄende av talsprÄk och har sig sjÀlva som utgÄngspunkt och övergripande Àmne.

Att dagens alla existerande konstruktioner mĂ„ste underhĂ„llas för att ha en livslĂ€ngd som Ă€r ekonomiskt försvarbar, rĂ„der det inga tvivel om. För vissa av konstruktionerna kanske det inte rĂ€cker med att underhĂ„lla och Ă„terstĂ€lla deras ursprungliga egenskaper, utan de mĂ„ste förstĂ€rkas för att klara nya behov stĂ€llda av nyttjarna. Under denna förstĂ€rkning förĂ€ndras förutsĂ€ttningarna för konstruktionen, som exempel kan nĂ€mnas att vid förstĂ€rkning med utanpĂ„liggande kolfiberkompositer, applicerade med epoxilim, blir ytskiktet diffusionstĂ€tt, vilket kan ge upphov till frostsprĂ€ngning i betongen vid upprepade fryscykler. DĂ€rför Ă€r det fördelaktigt att till förstĂ€rkning med utanpĂ„liggande kolfiberkompositer anvĂ€nda ett appliceringsmaterial vars egenskaper liknar betongen i den övriga delen av konstruktionen. Även ur en miljö/arbetsmiljömĂ€ssig synvinkel klingar anvĂ€ndandet av epoxiprodukter negativt.

I detta kandidatarbete undersöks förutsÀttningar och möjligheter till att gynna pollinatörer och andra djur i StadstrÀdgÄrden, Uppsala. Att vÀrna om de ekosystemtjÀnster som biologisk mÄngfald medför ökar vÄr livskvalitet och ger staden ett hÄllbart klimat. En ekologisk utgÄngspunkt kan Àven medföra upplevelsemÀssiga och pedagogiska vÀrden för parkens besökare samt en ökad förstÄelse för naturliga processer. Dock Àr StadstrÀdgÄrden Uppsalas finpark och ett vÀlbesökt utflyktsmÄl för stadens invÄnare. Eftersom parkens sÀregna karaktÀr i detta avseende Àr viktig att bevara ligger uppsatsens fokus pÄ att undersöka hur ett ökat frÀmjande av arters livsmiljöer kan ske utan att pÄverka parkens karaktÀrer och sociala vÀrden.

Uppsatsens utga?ngspunkt har varit universitets- och ho?gskolestudenters stress info?r det kommande arbetslivet da?r det ga?ller att vara sa? attraktiv som mo?jligt fo?r deras fo?rsta arbetsgivare. Att vara attraktiv handlar ba?de om meriterna som finns pa? en persons CV (Curriculum vitae) men samtidigt speglas ocksa? en person pa? sitt personliga brev. Uppsatsens syfte har varit att nyansera bilden fo?r de stressade studenterna och fo?rdjupa kunskapen kring hur HR-personer och fo?retag ba?de praktiskt och teoretiskt ga?r tillva?ga na?r de rekryterar nyexaminerade studenter.

Syfte: VÄrt syfte med denna uppsats Àr att beskriva och analysera hur svenska börsföretag i tvÄ olika branscher redovisar sin personal i förhÄllande till lagar och rekommendationer samt vilken frivillig redovisning som lÀmnas. Metod: VÄrt syfte besvaras genom en studie av 65 Ärsredovisningar för 38 industriföretag och 27 IT- och Internetkonsulter. De bÄda branscherna har valts utifrÄn kriteriet att en bransch skulle innehÄlla tjÀnsteföretag och den andra produktionsföretag. Studien har gjorts utifrÄn en uppstÀlld checklista med parametrar dels frÄn lag och rekommendationer och dels frÄn teori som behandlar frivillig personalredovisning. En del parametrar tillkom dessutom efter att vi genomfört en förstudie genom att studera tio Ärsredovisningar.

Syftet med studien Àr att studera det sociala mediet Instagram och hur Instagram utgör ett identitetsskapande verktyg för sjÀlvrepresentation hos studenter frÄn medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet (MKV) samt statsvetenskapliga programmet (SVEP) pÄ Högskolan i Halmstad. .

Objectivity is often emphasized as one of the fundamental principles for the auditing profession and is also a requirement for preserving satisfactory professional practice. The multiple company scandals in the first decade of the 21st century have created distrust for auditors? capability to maintain objectivity. The purpose of this study is to contribute with a new way of thinking when it comes to the factors that affect objectivity. Earlier studies have indicated that personality factors may affect work performance in many different fields and this study is exploring the connection between separate personality factors, and the capability of less experienced auditors to maintain objectivity in the relationship with dominating and demanding clients.Data was collected through a survey that was divided into two separate parts where the first part measured the participant?s score on different personality factors, and the other part measured the participant?s score on perceived objectivity.

Det gÄr inte att utbilda sig till chef men jobbet som chef underlÀttas om man har utbildning. Enligt vÄr empiriska grund sÄ Àr den bÀsta kombinationen att lÀra sig det bÄde praktiskt och teoretiskt, utbildningen Àr en genvÀg till en chefsposition. Chefen kan dÀremot utvecklas om man utbildar sig under tiden som man jobbar..

Det Àr ett stort antal kommuner som inte klarat av sitt ansvar att verkstÀlla samtliga beslut om insatsen kontaktperson enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det Àr kommunerna som rekryterar kontaktpersoner och de i sin tur utför sitt uppdrag pÄ ideell basis. Uppsatsens huvudsakliga syfte Àr att undersöka, beskriva och jÀmföra tvÄ förestÀllningar och studera vilka likheter och skillnader som finns, för att fÄ fram förklaringsmodeller till varför kommunerna inte klarar av att verkstÀlla samtliga beslut. Det som undersökts Àr, vad kontaktpersonens utbyte Àr i uppdraget och hur de uppfattar att de genom insatsen skapar delaktighet för brukaren.De tvÄ teoretiska perspektiv och det centrala begrepp som stöder uppsatsens syfte och problemformulering Àr organisationsteori, utbytesteori och delaktighet. Teorierna och det centrala begreppet fungerar ocksÄ som stöd för analysen och de slutsatser som presenteras i uppsatsens avslutande del.