Pettersbergsskolan har sedan början av ?90 talet Är tillbaka varit att betrakta som en problemskola. Oro, skadegörelse och vÄld har kommit och gÄtt i vÄgor. SÄ vad kan man göra Ät problemet. Kan man genom en djupare förstÄelse av bakomliggande faktorer arbeta mer effektivt mot det beteende som ungdomar med svaga sociala band och lÄg sjÀlvkontroll visar upp? En del av skolans problembild hör samman med det bostadsomrÄde som den fÄr sina elever frÄn.

E-papperet Àr ett medie som i framtiden kan komma att anvÀndas för att lÀsa dagstidningar. IstÀllet för att blÀck trycks pÄ papperet sÄ visar e-papperet informationen genom att smÄ partiklar pÄ papperets yta byter fÀrg vilket innebÀr att samma e- pappersark kan innehÄlla och visa ett stort antal sidor. Nya medier blir sÀllan accepterade utan att det funnits lÀnkar till tidigare eller existerade tekniker. Denna studie Àmnar kartlÀgga tidningslÀsarnas anvÀndningsmönster och papperstidningens egenskaper för att understödja utformningen av morgondagens e-papperstidning. Genom att kombinera litteratur med egna undersökningar presenteras riktlinjer för vilka egenskaper och anvÀndningsmönster som framtidens e-papper bör stödja.

Syftet med denna uppsats Àr att analysera mansbilden av karaktÀren Edward i filmen Edward Scissorhands (Tim Burton, 1990). Genom attstudera hans personlighet och egenskaper ur olika perspektiv, som kan uppfattas som bÄde manligt och kvinnligt, har jag försökt att ta reda pÄ vem denna utstickande karaktÀr Àr.Med hjÀlp av genusteorier och jÀmförelser av tidigare filmatiseringar som Ed Wood (Tim Burton, 1994), Sleepy Hollow (Tim Burton, 1999) och The cabinet of Dr. Caligari (Robert Weine, 1920) har jag Àven kunnat fördjupa mig i mansbilden av Edward. Jag har dessutom fokuserat kring Tim Burtons sÀregna filmskapande, men ocksÄ kring stjÀrnskapet hos Johnny Depp, skÄdespelaren som Burton ofta samarbetar med.Edward Scissorhands har visat sig vara en man med bÄde manliga och kvinnliga attribut, vilket gör honom till en icke stereotypisk man som saknar hjÀltemod och en muskulös kropp. Trots det sÄ tyder inget pÄ att han Àr mindre man bara för att han har mer eller mindre egenskaper som generellt uppfattas som manliga.

Entreprenörskapsutvecklingen har blivit ett omdebatterat Àmne i dagens samhÀlle dÀr den svenska regeringen har insett att för att den ekonomiska utvecklingen ska kunna gÄ framÄt sÄ krÀvs det att fler individer stimuleras till att starta egna företag. BÄde forskare och politiker anser att det Àr inom skolsystemet som det Àr möjligt att mest effektivt pÄverka individer och dÀrför bör det vara dÀr som insatser först och frÀmst bör sÀttas in. Problematiken ligger dock i att Àmnet entreprenörskap kan betyda vitt skilda saker beroende pÄ vem som ser pÄ det. Det finns inga konkreta hÀnvisningar och definitiva svar pÄ hur entreprenörskapsutveckling ska nÄs vilket försvÄrar det arbete som lÀggs ner i syfte att gynna entreprenörskap. En annan aspekt Àr frÄgan huruvida Sverige ska satsa pÄ att utbilda fler individer som startar egna företag eller om mÄlet Àr fler individer som agerar entreprenöriellt?UtifrÄn teorier om entreprenörskap har jag dels diskuterat svÄrigheten med Àmnet och de definitioner som finns men Àven hur dessa infallsvinklar kan appliceras i skolmiljön.

Syftet med denna studie var att fÄ en insikt i och kunskaper om vad som gömmer sig bakom uttalanden som att man mÄste ha en blick och en fallenhet för det. I studien har tvÄ manliga lastbilsförare med lÄng erfarenhet av lastbilsföraryrket intervjuats om deras sÀtt att se pÄ vilka kunskaper som behövs för att ses som en kompetent och yrkesskicklig lastbilsförare. Kunskaperna som lastbilsförarna lyfter fram Àr att ha en blick och en fallenhet för yrket.Studien visade att lastbilsförarna hade svÄrt att sÀtta ord pÄ vad de menar med att ha en blick och en fallenhet för yrket. Resultatet i studien visade att det som lastbilsförarna pratar om nÀr det gÀller att ha en blick och en fallenhet för yrket bottnar i Aristoteles kunskapsbegrepp techne som ses som fÀrdighetskunskap och fronesis som ses som förtrogenhetskunskap.Inom fÀrdighetskunskapen ryms att ha en fallenhet för nÄgot, du har förmÄgan att utföra en handling. Denna förmÄga utvecklas genom övning och erfarenhet, och det gÄr inte att förutsÀga hur lÄngt en enskild förmÄga kan utvecklas.

Titel: Ett jÀkla tyckande: En kvantitativ studie av Äsiktsjournalistikens utbredning i svenskpolitisk nyhetsbevakning.Författare: Oskar Elfving Söderström & Marcus LindströmKurs, termin och Är: Journalistik GR (C), C-uppsats. HT 14.Antal ord: 11 536Problemformulering och syfte: Tidigare studier visar att nyhetsanalyserna blivit allt fler, isynnerhet i samband med val. Denna studie kompletterar dessa studier genom att undersökahur utvecklingen varit under mellanvalsÄr. Dessutom undersöker den hur förÀndringen iartikelantal pÄverkat genomsnittsstorleken pÄ artiklarna, vilket tidigare kartlagts i lÄgomfattning.Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ vilket förhÄllande som rÄder mellanexplicita nyhetsanalyser och övrigt nyhetsmaterial rörande politik, vad gÀllande andel avsatsyta och artikelantal, i fyra svenska dagstidningar under mellanvalsÄren 2004, 2008 och2012.Metod och material: För att undersöka detta har Aftonbladet, Dagens nyheter, Expressen ochSvenska Dagbladet studerats under fyra mellanvalsÄr. Samtliga artiklar om politik ihuvudtidningen har rÀknats och mÀtts.

Den hÀr uppsatsen behandlar kompetensutvecklingen pÄ trÀningsföretaget SATS. Syftet Àr att undersöka synen pÄ kompetensutvecklingen hos SATS ledning och de anstÀllda, vilket innefattar hur företaget arbetar med att utveckla kompetensen hos sina anstÀllda och vilka möjligheter samt eventuella hinder personalen upplever för kompetensutvecklingen. Andra intressanta aspekter som undersöks Àr vilka kompetenser som Àr viktiga inom SATS, hur synen pÄ kompetensutveckling konstrueras i relation till företagskulturen och ledarskapet samt varför svaren i SATS medarbetarundersökning frÄn 2009 skiljer sig Ät gÀllande kompetensutveckling mellan tvÄ center i Stockholm. Jag tillÀmpar en kvalitativ metod med Ätta intervjupersoner, fyra pÄ respektive center. Uppsatsen visar att synen pÄ kompetensutveckling till stor del överensstÀmmer mellan intervjupersonerna, att den bÄde sker genom utbildningar och i det dagliga arbetet vilket Àven Àr i linje med SATS syn.

Bakgrund: Att fÀltarbeta i katastrofdrabbade omrÄden som sjuksköterska kan innebÀra en psykisk pÄfrestning. Syftet med fÀltarbete Àr att rÀdda liv, förhindra lidande och behandla och förebygga ohÀlsa. För att arbeta i dessa situationer Àr det viktigt att fÄ en förberedande och grundlÀggande utbildning. Forskning visar att utbildning om mental hÀlsa Àr betydelsefullt för sjuksköterskor som arbetar i dessa situationer. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av fÀltarbete utomlands.

SAMMANFATTNINGBakgrundHumant immunbristvirus kan drabba vem som helst och om det o?verga?r till fo?rva?rvat immunbristsyndrom kan sjukdomen bli do?dlig. Stigma a?r ofta fo?rknippat med sjukdomen och uppfattas av ma?nga sjuka som skam och skuld. Sjuksko?terskan har en betydelsefull roll vid mo?tet med patienter som har denna diagnos.

Syftet med denna C-uppsats var att belysa den personliga meningen och motivationsfaktorerna vilka kvinnor i vÄrden upplever har hjÀlpt dem att vidmakthÄlla sin regelbundna motion. TvÄ studier (Deci & Ryan, 1991; 2000) beskriver hur en person med en god uppbyggd inre motivation vidmakthÄller motivationen för motion sÄ lÀnge som intresset finns. Dessa studier visade ocksÄ att inre motivation ger en lÀngre varaktighet av aktiviteten Àn yttre motivation (ibid.). Tre intervjuer genomfördes dÀr data analyserades med tematisk analys kopplat till en hermeneutisk ansats. Resultaten visade motivationsfaktorer sÄsom att bli piggare, fysisk styrka samt att satsa pÄ sig sjÀlv.

Uppsatsens syfte var att öka förstÄelsen och kunskapen om de barn som bevittnat vÄld mellan nÀrstÄende i familjen. FrÄgestÀllningarna var: 1) Hur beskrivs barns, mödrars och behandlares röster i litteraturen om barn som bevittnat vÄld i familjen? 2) Vad har vÄldet för konsekvenser för barnen enligt mödrar och behandlare? 3) Hur diskuteras lagstiftning, insatser och behandling i litteraturen om barn som bevittnat vÄld i familjen? En selektiv kunskapsöversikt med en illustrativ intervju med en behandlare genomfördes för att besvara frÄgestÀllningarna. Resultatet analyserades ur ett multidimensionellt perspektiv med hjÀlp av socialkonstruktivistisk teori, anknytningsteori samt systemteori med ett rollperspektiv. Det som framkom i studien var att barn som bevittnat allvarliga vÄldshÀndelser i hemmet upplevde ett trauma vilket kunde leda till posttraumatiska stressyndrom hos barnet.

Mitt projekt startade med ingÄngen att jag skulle söka efter olika ytor. Jag valde ut material som jag ville arbeta med och gjorde dÀrefter olika tester i dessa. Det blev ett utforskande som ledde mig Ät ett annat hÄll Àn jag trott, till ett material som jag tidigare aldrig arbetat med, papper. Papprets mÄnga egenskaper och förmÄga att anta nya uttryck har fascinerat mig genom hela projektets gÄng. En av dess egenskaper Àr dess lÀtthet vilket har inneburit att jag har kunnat arbeta i ett större format Àn tidigare.

För att utvÀrdera effekterna av psykoterapeutisk behandling av obestitasopererade finns det ett behov av psykologiska mÀtinstrument med goda psykometriska egenskaper. Acceptanceand Commitment therapy (ACT) Àr en behandlingsmetod som har visat sig effektiv för gruppen obesitasopererade. Acceptance and Action Questionnaire for Weight-related Difficulties (AAQ-W) Àr ett formulÀr som anvÀnds som utfallsmÄtt i behandlingen. För attundersöka AAQ-Ws psykometriska egenskaper genomfördes reliabilitetsmÀtning med upprepad mÀtning samt berÀkning av intern konsistens. Validiteten i AAQ-W testades genom samtidig mÀtning av mer etablerade mÄtt samt en faktoranalys.

Syftet med studien Àr att beskriva hur svenska rekryterare vÀrderar meriter vid anstÀllning av ny personal, dÄ frÀmst inom ekonomiutbildningsbaserade yrken. En jÀmförelse kommer att göras om den svenska rekryteraren vÀrderar den finlÀndska och den svenska arbetssökandens meriter olika och om sÄ Àr fallet skall en förklaring försöka ges samt vilka konsekvenser detta kan fÄ. Vi vill Àven tolka och förstÄ hur den finlÀndska arbetssökandens mentalitet och egenskaper uppfattas av den svenska rekryteraren, dvs. om det förkommer skillnader i förhÄllande till den svenska arbetssökanden. Den problemformulering som lÄg till bakgrund för detta syfte Àr: Hur uppfattar svenska rekryterare finlÀndare jÀmfört med svenskar samt vilka meriter vÀrderas högst vid rekrytering av ekonomibaserade yrken?Denna studie Àr en kvalitativ undersökning bland sex stycken rekryteringsansvariga personer i UmeÄ.

 Ingen ledarskapsmodell kan pÄ egen hand representera en fullÀndadledarstil. Olika ledarstilar passar bÀttre, eller sÀmre, in i olikasammanhang. Vilka egenskaper en chef bör besitta, Àr nÄgot som bÄdechefer och medarbetare har synpunkter kring. Syftet med studien var attundersöka vad som uppfattas vara bra respektive dÄliga egenskaper hosen ledare utifrÄn ett chef- och medarbetarperspektiv. Kvalitativaintervjuer genomfördes med sex anstÀllda inom olika yrken/befattning.Intervjuerna var halvstrukturerade och bearbetades med hjÀlp avinduktiv tematisk analys.