Syftet med uppsatsen var att beskriva hur ett svenskt multinationellt företag upplever kulturella skillnader under personliga möten i Kina. Avsikten Àr att Àven fÄ en förstÄelse för hur företagen hanterar kulturella skillnader.Teorier som anvÀnts Àr Hofstedes och Trompenaars kulturdimensioner tillsammans med mer kinaspecifik litteratur.För att beskriva hur ett svenskt multinationellt företag upplever kulturella skillnader under personliga möten med kineser valde vi att utföra ett antal kvalitativa intervjuer av djuplodande karaktÀr. Respondenterna Àr nyckelpersoner i fallföretaget med god erfarenhet av den kinesiska kulturen och dÀrför ansÄg vi att djuplodande intervjuer skulle ge en rÀttvisande bild.Slutsatser: De största upplevda kulturella skillnaderna var vikten av relationer, face, synen pÄ tid och initiativförmÄga. Det visade sig ocksÄ att det finns effektiva metoder för att hantera dessa skillnader och pÄ sÄ vis dra nytta av dem..

Finns det ett samband mellan sannolikheten för att ha ett arbete och hur ditt nÀtverk ser ut? I sÄ fall pÄ vilket sÀtt? Denna studie undersöker om antalet nÀra vÀnner har betydelse för om du har arbete eller inte. Studien syftar Àven till att ta reda pÄ vilka egenskaper hos nÀra vÀnner som kan gynna eller missgynna individen i arbetssökandet. NÀra vÀnner med eller utan arbete, födda i Sverige eller utlandet; vilka Àr till gagn pÄ arbetsmarknaden och vilka har mindre att tillföra? Denna kvantitativa studie Àr grundad i ett nationellt representativt datamaterial och undersöker sambanden mellan att vara anstÀlld eller arbetslös och innehÄllet i ens personliga nÀtverk ? dem man kallar sina nÀra vÀnner.Studiens hypoteser bygger pÄ nÀtverksteori och teori om socialt kapital, samt forskning som tidigare gjorts pÄ omrÄdet.

Forskning visar att personliga assistenter Àr en yrkesgrupp som ofta har en bristande psykosocial arbetsmiljö pÄ grund av att assistenterna mÄnga gÄnger arbetar ensamma hos kunden, har brist pÄ tydliga riktlinjer frÄn ledningen samt otillrÀckligt socialt stöd. Detta i kombination med kunders alkoholmissbruk och deras sjÀlvbestÀmmanderÀtt kan ytterligare skapa utsatthet och etiska dilemman hos assistenterna. Syftet med vÄr studie var att undersöka hur personliga assistenter beskriver att deras psykosociala arbetsmiljö pÄverkas av kundens alkoholmissbruk. Vidare var det av vikt att belysa kundens sjÀlvbestÀmmanderÀtt och assistenternas egna grÀnsdragningar i denna problematik. För att besvara vÄrt syfte valde vi en kvalitativ undersökningsmetod och intervjuade fem personliga assistenter som har erfarenheter av kunder som lever med alkoholmissbruk.

I den hĂ€r uppsatsen studeras rekryteringsprocessen för ljudtekniker som söker anstĂ€llning pĂ„ liveljudsfirmor. Vilka egenskaper som anses vara meriterande av de som anstĂ€ller ljudteknikern, samt vilken betydelse ljudteknikern tillskriver formell utbildning och personliga nĂ€tverk undersöks. Kvalitativa djupintervjuer har anvĂ€nts som primĂ€r datainsamlingsmetod, dĂ€r tre chefer för liveljudsfirmor och tre ljudtekniker har intervjuats. Resultaten tyder pĂ„ att nĂ€tverk spelar en betydande roll bĂ„de för de som anstĂ€ller ljudtekniker samt ljudteknikerna sjĂ€lva, ett gott rykte förefaller vara en av de frĂ€msta meriterna för en ljudtekniker inom liveljudsbranschen idag. Även skolans roll vid praktikansökning synliggörs, det förefaller som att företag Ă€r mer benĂ€gna att ta in praktikanter frĂ„n en respekterad utbildning i jĂ€mförelse med de praktikanter som saknar utbildning..

Modern teknik som intelligenta personliga assistenter (IPA) som finns i smartphones kan förenkla mÀnniskors vardagliga liv. De kan hjÀlpa personer med funktionshinder och mÀnniskor som lever stressfulla liv. Genom tal, kan IPA:er enkelt hjÀlpa personer som ofta har hÀnderna fulla att hitta vÀgbeskrivningar, information eller skicka meddelanden över hela vÀrlden. För att locka mÀnniskor till att förlita sig pÄ IPA:er i det dagliga livet rÀcker det inte att den Àr intelligent och tilltalande, den mÄste ocksÄ vara tillförlitlig.Det finns mÄnga faktorer som Àr involverade i att bygga ett trovÀrdigt system. Denna uppsats fokuserar pÄ att ta reda pÄ vilka egenskaper som gör en IPA:s röst trovÀrdig och vilken typ av röster designers bör göra tillgÀngliga för sina anvÀndare.

Titel: Den kommunalt fÀngslade mellanchefen: En kvalitativ beskrivning av mellanchefers utövande av ledarskap. Inledning: Kommunal verksamhet Àr starkt pÄverkbar av sin omgivning och mÄste kontinuerligt anpassa sig till denna samtidigt som den strÀvar efter en förutsÀgbarhet. Denna komplexa miljö inverkar pÄ mellanchefers möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap, och dÀrför stÀlls det krav pÄ att man som chef Àr anpassningsbar och medveten om sitt personliga ledarskap.Problemformulering: Hur ser chefer i olika hierarkiska positioner pÄ sin möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap?Syfte: Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka, beskriva och skapa en förstÄelse för chefers möjlighet att, pÄ olika hierarkiska nivÄer, utöva sitt personliga ledarskap i ett sammanhang pÄverkat av inre och yttre faktorer.Metod: För att besvara vÄrt forskningsproblem valde vi att anvÀnda oss av en kvalitativ metod. Genom ett hermeneutiskt tolkningssÀtt och ett abduktivt angreppssÀtt sÄ analyserade vi de sex semi-strukturerade intervjuer vi utförde.Slutsats: Den slutsats vi drog Àr att ledarskapsutbildningens utformning och den begrÀnsade rörelsefrihet som ges, resulterar i en konflikt mellan organisationens mÄl och en chefs möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap. .

Detta arbete sammanfattar en del av den forskning som gjorts pÄ kugghjul och planetvÀxlar med avseende pÄ egenskaper som lastfördelning, verkningsgrad och ingreppsstyvheter. En jÀmförelse görs mellan olika metoder för berÀkning av ingreppsstyvheter vilken visar pÄ stora skillnader. En planetvÀxel av typ D simuleras i flerkroppsdynamikprogramvaran MSC ADAMS dÀr egenskaper som lastfördelning, vridstyvhet och utvÀxling undersöks..

Max Weber talade om byrÄkratiseringen av det vÀsterlÀndska samhÀllet som en process tÀtt sammanknippad med samhÀllsmoderniseringen och industrialiseringen. ByrÄkratiserings-processen inkluderar maximeringen av formell effektivitet, rationaliseringen av statligt styre och en betoning av institutionernas betydelse i historiska sammanhang, framför individuella egenskaper (karisma) hos hÀrskarna. Denna process Äterspeglas mycket tydligt i det normerande fredsskapande som tar vid efter krig. Freden i Nystad 1721 uppvisar hur stor vikt tillmÀts individerna som aktörer och hur den byrÄkratiska processen Ànnu var relativt outvecklad. Internationella maktstrukturer spelade stor roll för utkomsten av freden, som snarare hade karaktÀren av ett tillfÀlligt vapenstillestÄnd Àn ett institutionsbyggande internationellt fredsprojekt.

BAKGRUND: Miljön pÄverkar personliga assistenternas arbetsstÀllningar och fysiska arbetsbelastning och kan resultera i skadlig inverkan vid förflyttning av klient, men fÄ studier Àr gjorda inom detta omrÄde. SYFTE: att kartlÀgga Ätta personliga assistenters arbetsstÀllningar, deras skadliga inverkan, lÀndryggsflexion och biomekanisk lÀndryggsbelastning vid tvÄ förflyttningar av klient. METOD: Stillbildsfotografier och videofilm har anvÀnts för kartlÀggning av arbetsstÀllningar vid förflyttning av klient. TvÄ förflyttningar av klient har studerats: uppresning frÄn ryggliggande till sittande samt frÄn sittande pÄ sÀngkant till stÄende/till rullstol. Fotografier har anvÀnts vid analys av arbetsstÀllningar och observeration av skadlig inverkan.

Syfte och frÄgestÀllningarStudiens syfte har varit att ta reda pÄ vad idrottstrÀnare har för syn pÄ mental trÀning och gruppdynamik. Vi ville Àven ta reda pÄ vad de aktiva anser vara viktiga egenskaper samt vad de har upplevt som negativa egenskaper hos sina trÀnare nÀr det gÀller mental trÀning och gruppdynamik.Vilken syn har de intervjuade trÀnarna pÄ gruppdynamik?Vilken syn har de intervjuade aktiva pÄ gruppdynamik?Hur gÄr trÀnare tillvÀga för att frÀmja en bra gruppdynamik?Vilken syn har de intervjuade trÀnarna inom pÄ mental trÀning?Vilken syn har de intervjuade aktiva pÄ mental trÀning?Hur kan trÀnare gÄ tillvÀga för att hjÀlpa sina aktiva med mental trÀning?MetodVÄr förundersökning innan huvudstudien bestod av en enkÀt, en intervju och en genomgÄng av litteratur. DÀrefter har vi valt att intervjua Ätta personer för att fÄ svar pÄ studiens syfte. För att dels fÄ ett sÄ brett material, dels fÄ med sÄ mycket av de intervjuades aspekter av omrÄdet anvÀndes öppna frÄgor i intervjuerna.

Titel: VĂ€gen till toppen; Vilka faktorer har betydelse för att nĂ„ en ledarposition?NivĂ„: C-uppsats i Ă€mnet företagsekonomiFörfattare: Ida Backman & Victoria KurtHandledare: Stig SörlingDatum: 2012 - MajSyfte: Syftet med detta examensarbete Ă€r att belysa faktorer som har betydelse för att nĂ„ ledande positioner inom företag och organisationer. Finns det exempelvis nĂ„got samband mellan personer med ledarposition vad gĂ€ller personliga egenskaper och utbildning? Är det nĂ„got som Ă€r medfött hos ledaren och Ă€r en del av dennes karaktĂ€r, eller nĂ„got mĂ€nniskan kan lĂ€ra sig att utveckla? VĂ„r strĂ€van Ă€r att belysa olika metoder, utbildningar och bearbetade strategier/teorier som kan bidra till att en person lyckas gĂ„ lĂ„ngt som ledare. Finns det nĂ„got recept att följa eller beror det helt pĂ„ slumpen? Eller Ă€r det kanske sĂ„ att mĂ€nniskan under uppvĂ€xten formas till en framgĂ„ngsrik ledare?Metod: Studien bygger pĂ„ ett hermeneutiskt synsĂ€tt och vi anvĂ€nder vĂ„ra tankar och intryck vi fĂ„r tillsammans med den kunskap vi har för att förstĂ„ och tolka det vi studerar.

Syftet Àr att undersöka tre lÀroböcker i litteraturhistoria för gymnasiet för att se hur manliga och kvinnliga författare beskrivs i dessa och hur genus dÀrmed konstrueras. Arbetet Àr upplagt som en kvalitativ textanalys, med nÄgra inslag av kvantitativ analys. Studien undersöker vilka egenskaper som lyfts fram hos författarna och huruvida dessa skiljer sig mellan de manliga och de kvinnliga författarna. Till grund för studien ligger genusteori som diskuterar manliga och kvinnliga schabloner och den kvinnliga underordningen i samhÀllet. Undersökningen visar hur mÀn och kvinnor behandlas pÄ olika sÀtt av lÀroböckerna och att den kvinnliga underordningen Äterspeglas i texterna, som vid tillfÀllen förminskar kvinnliga författarskap. I lÀroböckerna Äterfinns dock inga författarportrÀtt som helt och hÄllet uppfyller varken den manliga eller den kvinnliga schablonbilden. Författarna beskrivs pÄ sÀtt som kombinerar egenskaper som uppfattas som typiskt manliga och egenskaper som uppfattas som typiskt kvinnliga..

Kreativitet Àr ett begrepp som har fÄtt stor slagkraft inom restaurangbranschen. MÄnga kockar anses idag jobba kreativt med matlagning och anvÀnder denna egenskap som ett sÀtt att konkurrera pÄ en hÄrd marknad.Syftet i studien avsÄg att undersöka vilka faktorer som pÄverkar en kocks kreativa arbete.Metoden som anvÀndes var en granskning av fem vetenskapligt godkÀnda artiklar. Materialet analyserades och stÀlldes samman i resultatdelen. Vidare skrevs artikelmatriser för att lÀttare kunna ta del av den vÀsentliga informationen artiklarna innehöll.Resultatet visade pÄ att bakgrund, personliga egenskaper, studie- och arbetsmiljö Àr viktiga inre och yttre faktorer som pÄverkar en kocks kreativa arbete. Det kreativa arbetet Àr under stÀndig utveckling och mÄste anpassas efter marknadens krav och de gÀster som ska tillfredstÀllas.

Med terrordĂ„det i New york den 11 september 2001 och USA: s deklarerade krig mot terrorismen, styrdes den globala utvecklingen om dĂ€r övervakning tenderar att bli alltmer accepterat. Kritiker varnar för att de övervakningssystem som utvecklas riskerar att leda mot ett framtida övervakningssamhĂ€lle, dĂ€r stora grupper av medborgare riskerar att fĂ„ sitt integritetsskydd i det nĂ€rmaste upphĂ€vt.Denna studie undersöker dĂ€rför om den internationella terrorismen efter den 11 september lett till en ökad övervakning som pĂ„ sikt kan hota den personliga integriteten i Sverige.Studien kan inte pĂ„visa en ökad övervakning efter den 11 september, men visar dĂ€remot pĂ„ en del andra resultat. Även om det inte gĂ„r att pĂ„visa en ökad övervakning sĂ„ visar den Ă€ndĂ„ pĂ„ att terrorismen Ă€r ett hot mot den personliga integriteten. Den visar Ă€ven pĂ„ att Sverige inte kan neka till eventuella krav pĂ„ ökad övervakning pĂ„ grund av medlemskap i olika sammanslutningar..

I princip strÀvar alla arbetsplatser efter att skapa en mÄngfald med olika demografiska egenskaper bland sin personal. Tittar man bland platsannonser Àr det ofta arbetsgivaren skriver att de vÀlkomnar sökande med olika demografiska egenskaper, detta för att skapa en blandning av olikheter bland sin personal. Anledningen till att man vill ha mÄngfald bland sin personal skiljer sig sÀkert Ät mellan företagen, men vi tror att de flesta Àr överrens om att olikheter gör att företaget fÄr fler infallsvinklar pÄ hur saker kan utföras, vilket ocksÄ kan skapa mer kreativitet. Men hur ser det dÄ ut i butiker? Kan och vill man Àven i butiker skapa en heterogen arbetsstyrka utifrÄn demografiska egenskaper?I vÄr uppsats har vi intervjuat fyra butikschefer för att försöka ta reda pÄ vad dessa butikschefer har för uppfattning angÄende heterogena personalstyrkor.