Genom Försvarsmaktens doktrin och dess innehÄll, tar Försvarsmaktens verksamhet frÄn och mednu en tydligare utgÄngspunkt i militÀrvetenskapen. Doktrinens innehÄll bygger pÄ teorier ommedel och metoder för krigföring frÄn krigsvetare (militÀrteorier) som strÀcker sig kontextuelltöver en tidsmÀssigt lÄng period. JÀmförelsen har studerat hur doktrinen pÄ motsvarande sÀtt (sommed medel och metoder) tagit till sig synen pÄ den militÀra chefens egenskaper och karaktÀr hosdessa krigsvetare.Krigsvetare har de facto pÄverkat doktrinens innehÄll avseende medel och metoder för krigföring.JÀmförelsen visar att inbÀddat bakom de förmÄgor om egenskaper och karaktÀr hos chefen somdoktrinen uttrycker, finns spÄrbarheten till krigsvetares syn om egenskaper och karaktÀr hoschefen.Först vid en djupare analys och diskussion om jÀmförelsens resultat uppstÄr skillnader. NÀrverklighet avseende utbildning, övning och trÀning inom Försvarsmakten speglas i doktrinensinnehÄll, och genomlyses av krigsvetares och militÀra tÀnkares syn om egenskaper och karaktÀr,dÄ uppstÄr skillnader..

DÄ anstÀllningsskyddslagen stiftades Är 1974 infördes en bestÀmmelse i lagens 7 § som innebÀr att en uppsÀgning frÄn arbetsgivarens sida mÄste vara sakligt grundad för att vara giltig. Paragrafen Àr den kanske mest betydande i hela anstÀllningsskyddslagen. Saklig grund kan antingen utgöras av arbetsbrist eller av omstÀndigheter som kan hÀnföras till arbetstagaren personligen. Det hÀr arbetet behandlar uppsÀgning pÄ grund av personliga skÀl och dÄ frÀmst samarbetssvÄrigheter. Syftet har varit att utreda i vilka situationer en arbetsgivare kan Äberopa samarbetssvÄrigheter som uppsÀgningsgrund.

Denna rapport behandlar instÀllningar och tankar ledarskap och vad som kan förvÀntas av en ledare. Rapporten tar avstamp i en organisationsförÀndring pÄ VIDA Vislanda AB dÀr en underhÄllschef ska tillsÀttas. Genom teorier om effektivt ledarskap samt grupp- och organisationslÀra analyseras tio intervjuade medarbetares tankar kring ledarskap och förvÀntningar pÄ den nya tjÀnsten. De kvalitativa intervjuerna genomfördes pÄ plats i Vislanda och frÄgorna som stÀlldes var halvstrukturerade och utgick utefter egenskaper och fÀrdigheter som karaktÀriserar ett effektivt ledarskap. Som komplement till intervjuerna genomfördes en enkÀtundersökning för att fÄ svar pÄ vilken typ av ledarfilosofi som efterfrÄgas av de anstÀllda.

Sjuksköterskeprofessionen innebÀr att vara ledare i klinisk verksamhet och sjÀlvstÀndigt ansvara över patientomvÄrdnad. Syftet med denna studie var att beskriva den kliniska sjuksköterskeledarens roll i omvÄrdnad. Syftet besvarades utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar som fokuserade pÄ ledarens önskvÀrda egenskaper samt hur sjuksköterskans ledarskap pÄverkar omvÄrdnad. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt dÀr sexton vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats analyserades. Resultatet för frÄgestÀllning ett visade att en önskvÀrd ledare har en omfattande kunskap och en förmÄga till god kommunikation samt kan stödja och bidra till utveckling.

MÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer Àr ett specifikt samhÀllsproblem dÄ det pÄverkar den privata tryggheten och rÀtten att bestÀmma över den egna kroppen och det egna livet, som Àr en mÀnsklig rÀttighet. Kvinnor och mÀn lever pÄ grund av vÄldet under olika villkor och vÄldet möjliggörs av den ojÀmstÀlldhet som finns i samhÀllet i övrigt, den genusordning som rÄder, vilket utgör ett demokratiproblem. Kvinnor som har en funktionsnedsÀttning och som utsÀtts för vÄld Àr sÄ kallat dubbelt utsatta pÄ grund av funktionsnedsÀttningen och pÄ grund av att de Àr kvinnor. VÄldet kan Àven ta sig andra uttryck och riktas mot funktionsnedsÀttningen. VÄld i nÀra relationer Àr ofta dolt för omvÀrlden och vÄldet osynliggörs ofta genom att bortförklaras.

Denna uppsats syftar till att undersöka bakgrunden till och upplevelsen av integrering av sÀrskoleelever i grundskoleklasser. I uppsatsen undersöks Àven vad som kan frÀmja respektive försvÄra integrering.Undersökningen har gjorts genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer av förÀldrar, elever och lÀrare i grundskola och gymnasieskola.I uppsatsen framkommer en hög ambitionsnivÄ, bÄde vad gÀller integrering av sÀrskoleelever i skolans styrdokument och i samhÀllets syn pÄ inkludering. Intervjuerna visar att integrering av sÀrskoleelever i grundskolan inte Àr sjÀlvklar och ofta kan vara problematisk.Individintegrering upplevs ofta som mest positiv under de tidigare skolÄren. NÀr eleverna vÀxer blir samspelet med klasskamraterna svÄrare. Intervjuade förÀldrar, elever och lÀrare beskriver bÄde gemenskap och utanförskap i skolan, och Àven hur skolans organisation, instÀllning och okunskap ibland försvÄrar integreringen.Viktiga faktorer för utfallet av en integrering Àr olika egenskaper hos lÀraren.

Bakgrund: I palliativ vÄrd var interaktionen mellan sjuksköterska och patient oerhört viktig för att patienten skulle uppleva sin sista tid bÄde vÀrdefull och fridfull. Tidigare forskning har dock visat att sjuksköterskans sÀtt att bemöta patienten inte alltid stÀmmer överens med patientens behov. Sjuksköterskan bÀr ansvaret för att vÄrdrelationen ska bli sÄ bra som möjligt och dÀrför mÄste kÀnnedomen om patientens behov och önskemÄl finnas. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vad som vÀrdesattes i den vÄrdande relationen mellan sjuksköterska och patient vid palliativ vÄrd. Metod: En kvalitativ litteraturstudie av Ätta vetenskapliga artiklar har utförts med hjÀlp av en manifest innehÄllsanalys.

Det finns mÄnga som har en vegetarisk kost och det finns ett ökat allmÀnt intresse om det samtidigt som anvÀndandet av personlig trÀnare ökar. Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ nÄgra personliga trÀnares kÀnnedom om vegetarisk kost och hur de implementerar den dÄ de har kunder med vegetarisk kost. Metoden som anvÀndes i denna studie var kvalitativa delvis strukturerade intervjuer med Ätta olika licensierade personliga trÀnare. Intervjumaterialet transkriberades och analyserades enligt kvalitativ innehÄllsanalys. Dialog via mail fördes med olika skolor som utbildar personliga trÀnare angÄende huruvida de lÀr ut om kost och om de hade nÄgon speciell del om just vegetarisk kosthÄllning.

Mobiltelefoni och SMS (textmeddelanden) Ă€r ett intresseomrĂ„de pĂ„ frammarsch. Avsikten med studien var att undersöka om personlighetsegenskaper som sjĂ€lvkĂ€nsla och locus of control har nĂ„gon inverkan pĂ„ vilket sĂ€tt mĂ€nniskor anvĂ€nder sina mobiltelefoner. Tidigare studier har indikerat att de som föredrar textmeddelanden har lĂ€gre sjĂ€lvkĂ€nsla Ă€n de som föredrar röstkommunikation. Ett internetbaserat frĂ„geformulĂ€r anvĂ€ndes för att undersöka mobiltelefonanvĂ€ndningen hos studenter vid en högskola i södra Sverige, och dĂ„ speciellt undersöka tal/text preferensen i relation till Ă„lder, kön och personliga egenskaper. Överlag visade gruppen av studenter (n= 116) en preferens mot att tala (M = 4.5 med text och tala som ytterligheter pĂ„ en femgradig skala).

Huvudsyftet med detta examensarbete har varit att undersöka cementstabiliserad granulerad flygaska och dess tekniska egenskaper för att kunna ge förslag till olika anvÀndningsomrÄden. Examensarbetet har utförts genom litteraturstudier, laboratorieförsök och datasimuleringar. Dessa simuleringar gjordes frÀmst av en vÀgkropps beteende dÀr cementstabiliserad granulerad flygaska ingick som ett byggnadsmaterial. Arbetet har avgrÀnsats till att undersöka möjligheterna för anvÀndning i vÀgbyggnadssammanhang vilket innebÀr att de materialparametrar som undersökts har haft direkt koppling till detta anvÀndningsomrÄde. Litteraturstudien utfördes genom att söka svensk och utlÀndsk litteratur i Àmnet via bibliotek och Internet.

Syftet med studien har varit att undersöka hur arbetsterapeuter gÄr till vÀga för att genomföra en informationsöverföring till alla personliga assistenter hos en brukare samt hur arbetsterapeuter anser att informationsöverföringen till personliga assistenter fungerar. En kvalitativ ansats valdes och informationen inhÀmtades via intervjuer med 9 arbetsterapeuter i öppenvÄrden i VÀstmanlands och GÀvleborgs lÀn. Resultatet visar att: det Àr fÄ av arbetsterapeuterna som tycker att informationsöverföringen fungerar riktigt bra. Flertalet anser att det Àr lÀttare att nÄ fram och fÄ en bra kommunikation med de personliga assistenterna om de Àr intresserade och insatta i sitt arbete. Arbetsterapeuterna beskriver att informationsöverföringen sker utifrÄn varje enskilt fall och hur mÄnga som Àr nÀrvarande beror pÄ vad som arbetsterapeuten vill informera om.

VÄld mot kvinnor Àr ett samhÀllsproblem som innebÀr brott mot mÀnskliga och demokratiska rÀttigheter och som har sin utgÄngspunkt i genusordningen, det vill sÀga att kvinnor och mÀn lever under olika förutsÀttningar i samhÀllet. Kvinnor med funktionsnedsÀttning uppfattas ofta vara dubbelt utsatta för vÄld, dels för att de Àr kvinnor och dels pÄ grund av deras funktionsnedsÀttning. Personliga assistenter som arbetar hos funktionsnedsatta kvinnor kan hamna i en svÄr situation om de misstÀnker eller upptÀcker att deras kund Àr utsatt för vÄld. För att veta hur de ska agera i en sÄdan situation krÀvs kunskap om vilka möjligheter och hinder som finns att anmÀla en förövare. För att fÄ en förstÄelse för hur personliga assistenter upplever möjligheter och hinder att agera i frÄga om vÄld har kvalitativa intervjuer genomförts.

Problem: Med hĂ€nsyn till hur stor betydelse rekrytering ges i kunskapsföretag, finner vi det intressant att undersöka hur rekryteringen genomförs. Det blir Ă€ven intressant att undersöka hur kunskapsföretag anvĂ€nder sig av rekrytering för att finna lĂ€mpliga personer. Vi vill utifrĂ„n denna bakgrund besvara tvĂ„ frĂ„gor: Hur genomför ÖPwC sin rekrytering? Hur kan rekryteringen resultera i att lĂ€mpliga personer anstĂ€lls? Syfte: Med utgĂ„ngspunkt i vĂ„r problemstĂ€llning Ă€r uppsatsens syfta att skapa förstĂ„else och att öka medvetenheten för en vĂ€l genomförd rekryteringsprocess i kunskapsföretag. Metod:Vi har valt att genomföra en fallstudie av ÖPwC genom en kvalitativ metod.

OmvÄrdnad Àr ett stort Àmne som tillhör sjuksköterskans ansvarsomrÄde. Fortfarande saknas en bra definition pÄ vad radiologisk omvÄrdnad bestÄr av för att beskriva röntgensjuksköterskans specifika kunskaps- och arbetsomrÄde,trots att röntgen anvÀnts inom sjukvÄrden i snart 100 Är.Syftet med denna studie var att beskriva kunskapslÀget idag inom "radiologisk omvÄrdnad". Arbetet Àr en litteraturstudie med avsikt att granska, analysera och sammanstÀlla studier inom omrÄdet. Femton vetenskapliga artiklar av bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats samt tvÄ litteraturöversikter Àr analyserade och sex kategorier framkom: kommunikation och information: relation och stöd: organisera och planera arbetet: teknik och sÀkerhet: samverkan och arbetsmiljö: egenskaper och kompetens. Litteraturöversikten visade att kommunikation och information har en central roll i arbetet, genom den pÄverkas inte bara relationer utan ocksÄ genomförandet och patientens upplevelse av en undersökning.En hög yrkeskompetens visar sig i förmÄgan att organisera och planera arbetet vilket leder till bÀttre patientstöd.SÀkerhet vid arbete med teknisk utrustning Àr nödvÀndig för god omvÄrdnad som bestÄr av tvÄ komponenter: kunskap inom teknik och vÄrdomrÄde.Röntgensjuksköterskan kan bidra till en god arbetsmiljö och samverkan genom sin kompetens och personliga egenskaper, vilket höjer tillfredsstÀllelsen bland personal och patienter..

Forskning visar att barn ofta har lite att sÀga till om vid insatsen umgÀngesstöd. Barns instÀllning till umgÀnget efterfrÄgas sÀllan, vilket motiveras med att de Àr för unga, att de pÄ grund av omognad inte förmÄr uttala sig pÄ ett tillförlitligt sÀtt och att de ska slippa vÀlja mellan sina förÀldrar. Barnkonventionens ambivalenta syn pÄ barn som bÄde subjekt med rÀttigheter och skyddsbehövande objekt, avspeglas i den svenska lagstiftningen och kan förklara den passiva roll som barn ofta tilldelas i sammanhanget. Samtidigt visar forskning att barn efterlyser mer delaktighet i frÄgan om umgÀngesstöd. Den hÀr studien undersöker hur bilder av barn konstrueras och hur barn delaktiggörs i domar om umgÀngesstöd, samt hur bilder av barn kan relateras till hur barn delaktiggörs.