Sök:

Sökresultat:

398 Uppsatser om Förtroende för chefen - Sida 11 av 27

?De otroliga Ären? - behandlares erfarenhet av Webster-Strattons manualbaserade förÀldratrÀning

Aggressivitet och utagerande beteenden hos barn Àr ett vÀxande problem med konsekvenser bÄde pÄ individ och pÄ samhÀllsnivÄ. Det finns idag evidensbaserade behandlingsmetoder som förebygger och behandlar barns utagerande beteendeproblem men forskningen visar att fÄ barn fÄr tillgÄng till dem. FörÀldratrÀning Àr den metod som har starkast forskningsstöd. Studiens syfte Àr att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ge en bild av behandlares erfarenhet och upplevelse av ?De otroliga Ären?, ett manualbaserat förÀldratrÀningsprogram inom Barn och ungdomspsykiatrin samt att beskriva hur det tillÀmpats.

Chefsarbete i en organisationsförÀndring : Ett kulturperspektiv pÄ struktur, system och arbetsklimat

Syfte: Syftet med studien Àr att utifrÄn ett kulturellt perspektiv studera hur den verkstÀllande chefens instÀllning till parametrarna system, struktur och arbetsklimat formar hens chefsarbete i en organisationsförÀndring och att genom ett kulturperspektiv bidra till en förstÄelse för hur de tre parametrarna kan pÄverka ledarens handlingar i process, mÄl och resultat av förÀndringen. Metod: Empiri har samlats in genom personliga intervjuer med öppna svarsalternativ, genom fyra respondenter som samtliga har positionen chef nÀrmast de anstÀllda och samtliga har genomfört en organisationsförÀndring. Slutsats: I studien har vi kommit fram till att den verkstÀllande chefens instÀllning till parametrarna pÄverkar hens chefsarbete vid en organisationsförÀndring genom att hen formar sitt chefsarbete beroende pÄ vilken parameter som Àr mest betydelsefull för individen. Vad den verkstÀllande chefen vÀrderar högst i sitt ledarskap skapas genom tidigare erfarenheter, instÀllning och auktoritet..

Bildandet av det psykologiska kontraktet : upplevelser hos nyanstÀllda inom IT

Ett psykologiskt kontrakt hos en nyanstÀlld börjar bildas i interaktionsprocessen vid den första anstÀllningsintervjun. Ibland tidigare, redan vid en perception av kommunikation frÄn företaget om hur detta Àr som arbetsgivare. Den subjektiva upplevelsen av löften mellan arbetsgivare och arbetstagare utgör det psykologiska kontraktet. IT-avdelningar vÀxer som en viktig funktion pÄ moderna företag och denna undersökning syftade till att genom intervjuer undersöka frÄgan om hur det psykologiska kontraktet bildas hos IT-anstÀllda. Fem nyanstÀllda pÄ ett reseföretag i Sverige intervjuades för studien.

FrÄn direktör till företagsledare : En jÀmförelse av synen pÄ den idealiska chefen frÄn 1900-talet och fram till idag

 Mitt examensarbete handlar om barns olika uppfattningar och tolkningar nÀr de fÄr lyssna till höglÀsning. Efter barnen hade lyssnat pÄ texten sÄ fick de rita sina egna bilder utefter vad de sjÀlva hade reflekterat över utifrÄn berÀttelsen. Jag anvÀnde mig sedan av barnens bilder som underlag till intervjuer för att fÄ fram deras kÀnslor och Äsikter om texten. Texten var en kÀnslosam skönlitterÀr berÀttelse för barn. Handlingen kretsar kring nÀr en fÄgel blir begravd efter den dött nÀr den flög in i ett fönster.

FörskollÀrares uppfattning om jÀmstÀlldhet och genuspedagogik : En intervjustudie med Ätta kvinnliga förskollÀrare

Syftet med denna intervjustudie var att undersöka vad förskollÀrare anser att jÀmstÀlldhet och genuspedagogik betyder för dem. Dessutom ville vi undersöka om förskollÀrarna upplevde att de uppnÄr jÀmstÀlldhetsmÄlen i LÀroplanen, Lpfö 98 (reviderad 2010). Förutom detta ville vi Àven ta reda pÄ vem som sÄgs som ansvarig för fortbildning inom dessa omrÄden. För att ta reda pÄ förskollÀrarnas Äsikter genomfördes sju kvalitativa intervjuer med Ätta kvinnliga informanter. Alla informanter hade en förskollÀrarexamen och var yrkesverksamma pÄ olika förskolor i Mellansverige.

Socialt stöd ? en viktig komponent för engagemang i arbetslivet?

Forskning pekar pÄ att engagerad personal Àr mer produktiv, positiv och har bÀttre hÀlsa Àn oengagerad. Socialt stöd har i tidigare forskning visat sig ha en buffrande effekt pÄ bland annat stress samtidigt som chefers stöd har visat sig vara en viktig komponent för anstÀlldas hÀlsa och engagemang. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka om det finns samband mellan socialt stöd och work engagement. En enkÀt delades ut till anstÀllda (N=561) pÄ ett revisionsföretag. Ett positivt signifikant samband mellan socialt stöd och work engagement pÄvisas.

?Det ?r vad hela jobbet g?r ut p?? Motivation, Motivation? - En kvalitativ intervjustudie om hur st?dassistenter arbetar p? boende med s?rskild service f?r att fr?mja motivation och delaktighet hos personer med psykiska funktionsneds?ttningar.

Bakgrund Personer med en psykisk funktionsneds?ttning och som bor p? boende med s?rskild service har l?gre energi, motivation och sj?lvf?rtroende ?n personer utan en psykisk funktionsneds?ttning. De har en l?gre delaktighet i sociala, fysiska och meningsfulla aktiviteter ?n ?vrig befolkning. St?dassistenter st?ttar personer med en psykisk funktionsneds?ttning i vardagliga aktiviteter som st?dning, handla mat, f?lja med p? l?karbes?k eller n?gon fritidsaktivitet.

Medarbetarna - i skuggan av makten: en kvalitativ studie om konflikten mellan makt och ansvar sett utifrÄn empowerment.

Bakgrunden till vÄr studie grundar sig i att utifrÄn ett medarbetareperspektiv undersöka hur individen upplever konflikten mellan makt och ansvar sett utifrÄn empowerment. Vi har genomfört en kvalitativ studie som grundar sig pÄ kvalitativa forskningsintervjuer gjorda med anstÀllda pÄ olika företag.I en empowermentprocess sÄ krÀvs det att det finns en fungerande kommunikation mellan chef och medarbetare. Förtroende och tillit har ocksÄ visat sig vara av stor betydelse för att skapa en upplevelse av makt som i sin tur gÄr att koppla an till individens subjektiva handlingsutrymme. Medarbetarens syn pÄ ledarskapet handlar till stor del om chefens roll att skapa förutsÀttningar för en accepterande organisationskultur, detta för att en empowermentsatsning ska upplevas som positiv av bÄda parter. Det Àr Àven viktigt för chefen att vara engagerad i medarbetarnas arbetsuppgifter utan att bli för kontrollerande..

Finns samband mellan medarbetares grad av self-efficacy och sjÀlvupplevd interaktion med nÀrmaste chef?

Den teoretiska bakgrunden tar upp self-efficacy som begrepp och dess betydelse för medarbetare och organisation. Syftet med studien Àr att undersöka om samband finns mellan self-efficacy och interaktion mellan medarbetare och chef. Self-efficacy mÀts med GSE, i översÀttning av Koskinen-Hagman et al (1999), medarbetar-chefsinteraktion mÀts med egenkonstruerade frÄgor i samma enkÀt i syfte att undersöka relationerna avseende bl a nöjdhet, chefsnÀrvaro, kontaktfrekvens, problemlösning. Deltagare bestÄr av 58 medarbetare frÄn samma organisation varav 83 % Àr kvinnor. Studien visar att samband finns mellan self-efficacy och hur medarbetare uppfattar interaktionen med sin chef avseende nÀrvaro, nöjdhet samt hur medarbetare sjÀlva agerar vid problem pÄ arbetet.

Dialog och delaktighet : en studie om balanserad stryrning i praktiken och dess pÄverkan pÄ verksamheters lÀrande och utveckling

Syftet med studien Àr att undersöka hur en balanserad styrning i praktiken pÄverkar verksamheters lÀrande och utveckling, samt hur en balanserad styrning i praktiken pÄverkar verksamheters förutsÀttningar att bli en lÀrande organisation. Balanserad styrning Àr en svensköversatt modell av balanced scorecard, en amerikansk styrform. Det teoretiska perspektivet i studien Àr miljöpedagogik och lÀrande organisation. Studien bygger pÄ en hermeneutisk tolkande ansats, vilket syftar till att hÀr skapa förstÄelse för hur en balanserad styrning fungerar i praktiken avseende lÀrande och utveckling samt hur den skapar förutsÀttningar för att bli en lÀrande organisation. Intervjuer har anvÀnts som datainsamlingsmetod, respondenter frÄn tvÄ kommuner har intervjuats, och i varje kommun har en enhetschef och tvÄ medarbetare intervjuats.

Kontrakt med SjÀlvet eller med Chefen - Kan personlighet predicera proteiska karriÀrattityder?

Tidigare ombesörjde organisationen karriÀr och karriÀrutveckling för den anstÀllde och karriÀrkontraktet byggde pÄ livslÄnga anstÀllningar. Det nya karriÀrkontraktet bygger istÀllet pÄ en sÄ kallad proteisk karriÀr (Hall, 1996), vilket utmÀrks av att individen ser sig sjÀlv som ansvarig för och drivande av sin karriÀr, att egna vÀrderingar fÄr styra samt att psykologisk utveckling Àr frÀmsta mÄl. Studiens frÄgestÀllning var att undersöka om personlighetsfaktorer i termer av self-efficacy, sjÀlvkÀnsla, locus of control samt neuroticism kan predicera proteiska karriÀrattityder. I studien anvÀndes kvantitativ metod och en enkÀtundersökning genomfördes pÄ studenter. KorrelationsberÀkningar visade att samliga personlighetsfaktorer samt proteiska karriÀrattityder var korrelerade.

Intentionsorienterad Design

Denna C-uppsats Àr ett resultat av ett examensarbete som fokuserat pÄ design som Àr kritisk till industrins agenda för att producera en produkt. Den Àr kritiskt till produktdesignerns roll som bunden till att leverera vad marknaden sÀger sig önska. Den Àr ocksÄ kritisk till produktdesignerns modus operandi, att om designfÀltstudier utförs, finns redan beslutet att nÄgot ska produceras ? inte tvÀrt om. Uppsatsen korrelerar en marknad i överflöd med ökad stress pÄ arbetsplatsen.

SkiljemÀns (o)partiskhet : SÀrskilt om relationen mellan skiljeman och partsombud

En av de mest framsta?ende fo?rdelarna med skiljefo?rfarande som tvistlo?sningsmetod a?r att parterna har mo?jlighet att utse skiljema?n som de ka?nner fo?rtroende fo?r och som har sa?r- skild kompetens fo?r tvistens avgo?rande. Enligt 8 § lagen (1999:116) om skiljefo?rfarande (LSF) ska en skiljeman vara opartisk, och om det finns omsta?ndigheter som rubbar fo?rtro- endet fo?r skiljemannens opartiskhet ska denne skiljas fra?n sitt uppdrag. Om en skiljeman a?r partisk kan a?ven skiljedomen klandras och uppha?vas.Denna uppsats syftar till att utreda skiljema?ns (o)partiskhet enligt 8 § LSF samt att fo?rso?ka faststa?lla ga?llande ra?tt fo?r partiskhet i relationen mellan skiljeman och partsombud.Relationen mellan skiljeman och partsombud a?r inte reglerad i LSF men i ra?ttspraxis finns va?gledning fo?r vilka omsta?ndigheter som kan vara av fo?rtroenderubbande karakta?r.

Narkotikasmugglingen in i Sverige : Hur har Öresundsbron inverkat

Narkotika problemet i Sverige har ökat markant pĂ„ senare Ă„r. Problemet mednarkotika medför inte bara sjĂ€lva missbruket utan Ă€ven annan brottslighet för attfinansiera missbruket. För att kunna missbruka narkotika mĂ„ste personerna sommissbrukar ha tag i narkotika. Den hĂ€r rapporten handlar om hur narkotikankommer in i landet och vart den kommer in. Sverige har ju Ă„r 2000 fĂ„tt en ny vĂ€gin frĂ„n kontinenten och nu mera sammankopplad med kontinenten i och med attÖresundsbron har öppnats.

Ekonomiskt bistÄnd som mÄltavla för vÄld och hot : en kvantitativ studie om tillÀmpningen av sÀkerhetsrutiner

Socialarbetare som arbetar med ekonomiskt bistÄnd tenderar att utsÀttas för vÄld och hot oftare Àn andra yrkesgrupper. Syftet med studien var att ur olika aspekter undersöka sÀkerhetsrutiner kring vÄld och hot inom ekonomiskt bistÄnd utifrÄn socialarbetarnas perspektiv. Tidigare forskning presenteras utifrÄn de fyra omrÄden som Àr utmÀrkande för studiens Àmne. De teoretiska utgÄngspunkterna som ligger till grund för studien Àr organisations- och sÀkerhetskultur samt kommunikationsteori. En kvantitativ ansats har valts utifrÄn studiens syfte och frÄgestÀllningar.

<- FöregÄende sida 11 NÀsta sida ->