Syftet med denna intervjustudie har varit att analysera hur förskolechefer ser på sin roll som chef och pedagogisk ledare. Intentionen är att belysa vilka konsekvenser upplevda ramar och förutsättningar får för deras möjligheter att utföra sitt uppdrag. Studien visar att förskolechefer upplever sitt uppdrag komplext och mångfacetterat. De strävar efter att hitta en balans och struktur i mångfalden av uppgifter för att kunna agera som pedagogisk ledare och chef..

Syftet med studien är att undersöka hur rekryteringsprocessen vid anställning av chef går till samt vikten av organisatorisk och personlig matchning av chef och företag. Författarna är även intresserade av betydelsen av psykologiska kontrakt i rekryteringssammanhang. Studien är inriktad mot rekryteringsföretag specialiserade på chefsrekrytering som organisationsmässigt skiljer sig så mycket som möjligt från varandra för att få en bredare syn. Undersökningen har delats in i olika områden som består av rekryteringsprocessen, meriter och personlighet samt organisatorisk passform. Studien är utförd genom intervjuer på sju deltagande rekryteringsföretag belägna i Mälardalen.

Det föreligger en ojämn könsfördelning på högre chefsposter i allmänhet i Sverige och dagligvaruhandeln är inget undantag. Syftet med föreliggande studie var att undersöka könsskillnader i mellanchefers stereotypa bilder av en bra butikschef, deras upplevelse av överensstämmelse med chefsrollen, viljan att bli chef samt ett eventuellt samband mellan de två senare. Resultaten av en webbaserad enkät bland 84 säljledare och säljchefer inom Coop visade inte på några könsskillnader, och det fanns ett positivt samband mellan överensstämmelse med chefsrollen och viljan att bli chef. Orsakerna till den sneda könsfördelningen bör därför tillskrivas andra faktorer än de undersökta. Framtida forskning kan exempelvis studera eventuella könsskillnader i hur individen agerar för att bli chef samt om det finns några organisatoriska faktorer såsom rekryteringsprocesser och karriärvägar som gynnar det ena könet framför det andra..

Title: First line management, administration and New Public Management Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration, 15hp.Author: Patrik Jansson & Victor HolmlundSupervisor: Pär Vilhelmson, Kristina Mickelsson & Elena AhmadiDate: 2015 - May Aim: The purpose of this study is to increase the understanding of how first line management in public organizations is effected by New Public Management related reforms and how they handle related administrative tasks.  Method: The study is based on a deductive and qualitative methodology. We conducted 10 semi-structured interviews with first line managers in Swedish public healthcare organizations. A result is reached by a thematically constructed analysis were citations are presented and analyzed. Result & Conclusions: The study shows through the model that has been used that first line managers are highly affected by administrative tasks that can be linked to New Public Management. The participant managers see these related tasks as important for the organizations and natural in their profession. Contribution of the thesis: The study contributes with an increased understanding of the managing of first line managers and how it is affected by New Public Management related administration through a perspective that is lacking in previous research. The new perspective gives a nuanced view of the manager?s role as administrators and gives rise to suggestions of future research. Key words:  New Public Management, Administration, First Line Managers, Healthcare..

Syftet med undersökningen var att ta reda på anställdas uppfattning om vilka krav som ska ställas på chefer i allmänhet samt hur väl deras egen chef lever upp till dessa krav. En enkätundersökning genomfördes på ett stort internationellt företag med huvudkontor i nordöstra Skåne. Urvalet bestod av 60 fabriksanställda och enkäten undersökte deras närmsta operativa chef. Enkäten bestod av olika påståenden som delats upp i psykiska krav och fysiska krav. Exempel från enkäten är ?Din chef visar förtroende för Er som personal i Ert arbete? och ?Det är viktigt att chefen alltid är fysiskt närvarande på arbetsplatsen?.

Syftet med studien var att undersöka relationen mellan commitment gentemot organisationen och chefs-commitment i en svensk kontext med hjälp av TCM Employee Commitment Survey. Metoden för att undersöka detta var en webbenkät som delades ut till sammanlagt 188 personer, med en svarsfrekvens på 35%. Respondenterna arbetade i tre olika organisationer inom offentlig sektor. I enkäten fick respondenterna ta ställning till påståenden rörande sin organisation och sin närmaste chef. Resultatet visade att ju lägre continuance commitment är gentemot närmaste chef, desto högre är affective commitment gentemot organisationen.

En nationell värdegrund för äldreomsorgen skrevs in i socialtjänstlagen 2011. Den nya bestämmelsen innebär att omsorgen ska inriktas på att den äldre ska leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Regeringen gav Socialstyrelsen uppdrag att utforma stöd för implementeringen av den nationella värdegrunden, bl.a. högskoleutbildning för chefer, vägledningsmaterial och webbutbildning. Regeringens Värdighetsutredningen (Socialdepartementet, 2008) konstaterar att det finns brister i etiska värden och normer inom äldreomsorgen.

Bakgrund: På grund av omorganisationer och större personalgrupper inom vården kommer det behövas bättre struktur för ledarskap i framtiden. Studien syfte var att undersöka hur första linjens chefssjuksköterskor på ett akutsjukhus i Sverige upplever sin arbetssituation vid delat ledarskap.Metod: För att få en djupare förståelse av chefssjuksköterskornas upplevelse av sin arbetssituation valdes kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Studien inkluderar semistrukturerade intervjuer från åttachefssjuksköterskor.Resultat: Det var viktigt att det fanns en balans mellan krav och kontroll samt ett socialt stöd för att chefssjuksköterskorna skulle känna en tillfredsställande arbetssituation. Det fanns både vinster och risker med att vara två. Förhoppningen var att ett plus ett skulle bli tre men risken var att ett plus ett istället blev ett.Slutsats: Chefssjuksköterskorna upplevde att arbetssituationen var bättre i delat ledarskap än om de skulleha arbetat ensamma.

Det går inte att utbilda sig till chef men jobbet som chef underlättas om man har utbildning. Enligt vår empiriska grund så är den bästa kombinationen att lära sig det både praktiskt och teoretiskt, utbildningen är en genväg till en chefsposition. Chefen kan däremot utvecklas om man utbildar sig under tiden som man jobbar..

Vårt syfte med denna studie är att belysa vilka förutsättningar och hinder som chefer inom Landstinget i Östergötland upplever att det finns för att ett gott ledarskap och en god samverkan mellan tre chefsnivåer ska kunna infinna sig i verksamheten idag.Vi har samlat in data genom intervjuer. Urvalet gjorde vi strategiskt och urvalsgruppen bestod av nio stycken chefer på tre olika nivåer. Den insamlade data analyserades med hjälp av deskriptiv kvalitativ innehållsanalys. Vi har inspirerats av fenomenologin och arbetat induktivt i denna studie.En slutsats är att cheferna har få påverkansmöjligheter på många av faktorerna som verkar hindrande på ledarskapet och samverkan mellan chefsnivåerna. Vår andra slutsats är att mellanmänskliga relationer är avgörande för att förutsättningar för detta ska skapas.

Uppsatsens syfte är identifiera och analysera de förväntningar som medarbetare och chef har på varandra inom den avreglerade apoteksmarknaden och se hur väl dessa förväntningar överensstämmer med varandra. Detta görs med kvalitativa intervjuer.  Studien bygger på tre intervjuer, med två medarbetare och en chef, på ett mindre apotek i stockholmsområdet. Resultatet visar att förväntningarna, på rollerna medarbetare och chef, överlag överrensstämmer väl och även viljan att nå en ömsesidig förståelse mellan parterna är god. Potentiella problem kan uppstå i de områden där båda parterna visserligen har förståelse för varandras förväntningar, men inte äger möjligeheten att uppfylla dem.

Det går inte att utbilda sig till chef men jobbet som chef underlättas om man har utbildning. Enligt vår empiriska grund så är den bästa kombinationen att lära sig det både praktiskt och teoretiskt, utbildningen är en genväg till en chefsposition. Chefen kan däremot utvecklas om man utbildar sig under tiden som man jobbar..

Uppsatsen beskriver första linjen chefers upplevelse av att arbeta i äldreomsorgen. Det handlar om deras upplevelser av att sitta i en mellanposition och själva problematiken med att vara styrda både uppifrån och nedifrån.För att försöka fånga denna upplevelse har vi ställt följande frågor till våra informanter: Vad innebär det att vara första linjen chef inom äldreomsorgen? Vad anser första linjen chefer behövs för att vara en bra chef samt åstadkomma ett gott ledarskap? För att kunna få svar på våra frågor har vi använt oss av en kvalitativ metod där vi har intervjuat fem första linjen chefer inom äldreomsorg i tre olika kommuner i Skåne. Tre övergripande teman framkom ur våra intervjuer vilka vi benämnt som handlingsutrymme, chef och ledare samt stöd och handledning. Slutsatser som blivt uppenbara för oss är att första linjen chefer behöver mer stöd och handledning för att på så vis kunna öka flödet i timglasets mitt..

Uppsatsen syftade till att 1) öka förståelsen varför kvinnor lämnat rollen som chef och 2) om det fanns skillnader mot män som lämnat rollen som chef. Resultaten visade att kvinnor i lämnade pga. "push"-orsaker, dvs. att man ej var nöjd, medan männen lämnade pga. "pull"-orsaker, positivt motiverande faktorer.

Syftet med denna uppsats är att nå en ökad förståelse för vilket förhållningssätt första linjens chefer har för att främja lärandet i vårdarbetet. Lärandet i vårdarbetet handlar om handlar kravet på att personalen ska lära sig nya rutiner, behandlingsmetoder och samarbetsformer. På vilket sätt första linjens chefer organiserar lärandet i vården samt vilket stöd de upplever sig ha. För att undersöka hur första linjens chefer går till väga intervjuades åtta chefer på ett sjukhus i södra Sverige, som bedriver offentlig vård. Uppsatsen har en hermeneutisk ansats och empirin bearbetades med hjälp av kontextuell analys.