Sök:

Sökresultat:

1094 Uppsatser om Första intryck - Sida 59 av 73

Ändring och upphĂ€vande av servitut

Syftet med ett servitut Àr att förbÀttra en fastighet genom att tillföra funktioner som fastigheten Àr i behov av men som inte kan tillgodoses inom fastighetens egen tomtgrÀns. Vad som menas med servitut Àr att en Àgare av en fastighet genom avtal kan fÄ rÀtt att nyttja en annan fastighet. Men för att fÄ kallas servitut sÄ mÄste nÄgra villkor vara uppfyllda, dessa kallas servitutsrekvisit. Den fastighet som erhÄller servitut kallas hÀrskande fastighet och den fastighet som belastas av servitutet kallas tjÀnande fastighet. Viktigt att nÀmna nÀr det gÀller servitut Àr att det inte har nÄgon tidsgrÀns, enligt JB 7:6, och att det Àr knutet till fastigheten och inte till fastighetsÀgaren vilket gör att det följer med fastigheten vid eventuell försÀljning.

Psykisk hÀlsa och naturvistelse : en intervjustudie med studenter/gymnasister i Stockholms lÀn

SammanfattningSyftet med denna studie var att undersöka huruvida den psykiska hÀlsan pÄverkas av vistelse i naturmiljö jÀmfört med stadsmiljö. Vidare var syftet att undersöka om sinnestillstÄndet och Àven koncentrationsförmÄgan ser olika ut i de olika miljöerna. Slutligen undersöktes Àven respondenternas uppfattning om vikten av vistelse i de olika miljöerna för psykisk hÀlsa och vÀlmÄende.FrÄgestÀllningar:Hur pÄverkas sinnestillstÄndet av vistelse i naturmiljö respektive stadsmiljö?Hur pÄverkas koncentrationsförmÄgan av vistelse i naturmiljö respektive stadsmiljö?Hur viktig Àr naturmiljö respektive stadsmiljö för kÀnslan av psykisk hÀlsa och vÀlmÄende?Metoden vi anvÀnt Àr fÀltstudie, i form av promenader med paus för lösande av "tankenötter", det vill sÀga diverse problem som löses genom logiskt tÀnkande och tolkning, följt av en semistrukturerad intervju med Ätta studenter/gymnasister frÄn Stockholms lÀn, varav tvÄ mÀn och sex kvinnor i Äldrarna 16-30. Intervjuerna spelades in pÄ diktafon, efter vilka materialet transkriberades och mailades ut till respektive respondent för eventuella korrigeringar och godkÀnnande.Resultatet av studien visar pÄ att samtliga respondenter kÀnner att naturmiljön erbjuder avslappning och ÄterhÀmtning samt bidrar till att de kÀnner sig piggare jÀmfört med stadsmiljöns mer hektiska och hÀndelserika miljö.

Hur blir man "jurist" : Om emotionell disciplinering pÄ juristutbildningen i Uppsala

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en förstÄelse för hur polisens barnutredare i Sverige upplever och hanterar kÀnslor i yrket. Detta undersök genom en kvalitativ studie med en fenomenologisk ansats. Intervjuer anvÀndes som datainsamlingsmetod och totalt Ätta barnutredare frÄn fem olika polisdistrikt i Stockholms lÀn som skiljer sig med avseende pÄ Älder och arbetslivserfarenhet intervjuades. Fenomenologi handlar om att ge en beskrivning av vad och hur deltagarna kontextuellt upplever fenomenet som studeras. Fenomenet som studeras i studien Àr barnutredarnas upplevelser och hantering av kÀnslor i yrket.

Inom och utom dig! : Hur beskrivs hindusimen och buddhismen i dagens lÀroböcker - en studie utifrÄn elevperspektiv.

Detta examensarbete undersöker hur hinduismen och buddhismen framstÀlls i en lÀrobok för grundskolan 7-9, publicerad 2006. Undersökningen bygger pÄ intervjuer och analyser av sex elever i Ärskurs nio. UtifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys granskas om det finns ett andrafierande, ett vi och dem sÀtt att beskriva dessa religioner och om det finns eurocentristiskt formuleringssÀtt i dessa lÀroböcker. Undersökningens fokus ligger pÄ om det i lÀroböckernas framstÀllningar förekommer spÄr av ett vi- och dom-perspektiv och pÄ vilka sÀtt dessa eventuella spÄr dÄ yttrar sig. Eleverna fÄr ocksÄ ta stÀllning till om de anser att lÀroböcker i Àmnet religion skulle vinna pÄ fler inslag av verkliga troende individers medverkan ifrÄga om beskrivningar av vardagen och heliga ceremonier.Resultatet av undersökningen visar att det i lÀroboken finns spÄr av ett vi- och dom-perspektiv i nÄgon grad.

Samverkan musikskola ? kulturskola : Om musiklÀrares tankar om en utredningsprocess

Denna underso?kning riktar sig till alla som kan ta?nkas vara intresserade av (utredning om) samverkan och/eller sammanslagning av skolor och andra organisationer. Underso?kningen kan vara intressant fo?r politiker, rektorer, och (musik)la?rare inom och utom fa?ltet musikforskning da? den betraktar samverkan ba?de ur ett allma?nt perspektiv och ur ett ?musikperspektiv?.Syftet med denna studie a?r att problematisera en utredning om samverkan mellan en kommunal musikskola (Degerfors) och en kommunal kulturskola (Karlskoga). Underso?kningen utgo?r en kvalitativ fallstudie och data samlas in fra?n nio la?rare vid den kommunala musikskolan genom fokusgruppsamtal och intervjuer och kompletteras med annat material bland annat fra?n Degerfors kommuns Kultur- och utbildningsna?mnd.Syftet uppfylls genom att fokusera de upplevelser, erfarenheter och reflektioner la?rarna vid musikskolan har kring utredningen om samverkan mellan de ba?da skolorna och ocksa? genom att bland annat underso?ka vilka risker och mo?jligheter musikla?rare vid musikskolan ser med samverkan de ba?da skolorna emellan.Resultatet visar bland annat att la?rarna a?r osa?kra pa? hur ide?n om samverkan presenterades fo?r dem.

Tilldelningsbeslut i offentlig upphandling. Om beslutsmotivering och underrÀttelse om tilldelning

Syftet med denna uppsats Àr att klargöra vilka krav som bör stÀllas pÄ tilldelningsbeslut och underrÀttelser om tilldelning. Syftet Àr vidare att undersöka vilka krav som idag faktiskt stÀlls pÄ bÄde tilldelningsbeslut och underrÀttelser om tilldelning. Sett i ett större perspektiv Àr mÄlsÀttningen och förhoppningen med arbetet att ett klargörande av vilka krav som stÀlls pÄ tilldelningsbeslut och underrÀttelser om tilldelning i nÄgon mÄn kan bidra till att undvika överprövningar grundade pÄ otydlighet i eller okunskap om de krav som stÀlls.Det saknas en regel som behandlar hur ett tilldelningsbeslut ska fattas och vad det specifikt ska innehÄlla. UnderrÀttelsen om tilldelning regleras genom 9 kap. 9 § LOU som stadgar att upphandlande myndighet Àr skyldig att ge leverantörer upplysningar om beslutet om tilldelning samt skÀlen för detsamma, samt att information om den s.k.

Tjej eller kille - Spela roll! : En jÀmförande studie av ett dramapedagogiskt likabehandlingsprojekt i tvÄ Äk 7-klasser

Denna studie utforskar vilka förestÀllningar Ätta högstadietjejer har om genus och huruvida de anser att ett dramapedagogiskt likabehandlingsprojekt pÄverkar dem eller omgivningen. De teoretiska perspektiv som anvÀnds innefattar begrepp som genusnormer, genuskontrakt och konstruktion av genus. Studien följer tvÄ Äk 7 klasser i tvÄ olika skolor medan de deltar i arbetet. Jag vÀljer att följa dessa bÄda, dÄ jag fÄr intrycket att klassernas gruppklimat skiljer sig Ät markant. Genom att observera det dramapedagogiska projektet fÄr jag inblick i vilka metoder som anvÀnds samt en uppfattning om hur eleverna sjÀlva problematiserar Àmnet genus, hur de reagerar pÄ uppgifterna, sÄvÀl som hur klasserna fungerar.

TillfredsstÀlld och lönsam : En studie av synen pÄ mÀnniskors arbete, tid och liv inom arbetspsykologin

Under de senaste decennierna har det inom HR (Human Resources) skett en domÀnutvidgning, dÀr allt större ansvar tas för fler aspekter av mÀnniskors liv. Man fÄr ofta ett intryck av att det finns ett genuint intresse för mÀnniskors liv och hÀlsa bortom arbetet. Ett grundlÀggande antagande inom HR Àr emellertid att vÀlmÄende individer leder till en ökad produktivitet. DÀrigenom finns en otydlighet i det egentliga syftet med de av arbetsgivarnas aktiviteter som syftar till mÀnniskors hÀlsa och vÀlmÄende. Det finns dÀrmed anledning att nÀrmre studera de idéer om mÀnniskors arbete, tid och liv som cirkulerar inom HR.HR som kunskapsomrÄde och branch Àr dock svÄrt att fÄnga i ett enda empiriskt material.

En naturlig trÀdgÄrd : ett gestaltningsförslag grundat pÄ biologisk mÄngfald

?En naturlig trĂ€dgĂ„rd ? ett gestaltningsförslag med biologisk mĂ„ngfald? handlar om hur man fĂ„r in naturen i trĂ€dgĂ„rden. Hur gör man för att förbĂ€ttra den biologiska mĂ„ngfalden i sin egen trĂ€dgĂ„rd och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt möjliggör möten mellan mĂ€nniska och natur? Ämnet biologisk mĂ„ngfald i trĂ€dgĂ„rden Ă€r intressant och har potential att bli en framtida trĂ€dgĂ„rdstrend som bĂ„de branschen och allmĂ€nheten kan anamma. Arbetet utgĂ„r frĂ„n den biologiska mĂ„ngfalden ur ett zoologiskt perspektiv och berör en utvald tomt som fĂ„r en ny gestaltning med nya livsmiljöer anpassade för olika djurarter.

Dom vill typ se ut som hon i schamporeklamen : Om mediers och kamraters inflytande pÄ tjejers identitetsskapande

Vi vill med denna uppsats ta reda pÄ hur unga kvinnor tror att de jÀlva pÄverkas av medier och kamrater samt hur de tror att deras kamrater pÄverkas. Vad betyder detta i sin tur för identitetsskapandet? UtsÀtts de i huvudsak för en omedveten pÄverkan eller anvÀnder de sig kritiskt av informationen de fÄr genom kamrater och medier. Vidare undersöker vi om det finns nÄgot motstÄnd mot den bild av verkligheten som sprids av medierna. Hur ser det motstÄndet i sÄ fall ut?Uppsatsens empiri bestÄr av observationer och intervjuer, bÄde individuella och i fokusgruppsform.

Energianalys av fastighet BrynÀs 12:1 : EnergikartlÀggning med effektiviseringsÄtgÀrder inriktning mot ventilation

Energianva?ndningen i Sverige och va?rlden fo?rva?ntas o?ka och bostads- och servicesektorn sta?r fo?r 40 % av va?rldens totala energibehov. Det a?r viktigt att energieffektivisera redan befintliga byggnader och optimera dess system da? en la?gre energianva?ndning gynnar ba?de miljo?n och ekonomin. En byggnads ventilationssystem sta?r fo?r en stor del av en fastighets energianva?ndning och det finns ofta stor potential fo?r systemet att optimeras och effektiviseras.En fastighetsa?gare vill inte ha fastigheter som sta?r outhyrda.

Samarbete och kommunkation inom onlinebaserade prototypverktyg : En studie kring funktionalitet och behov

Distansarbete blir allt vanligare vilket inneba?r att kommunikation och samarbete sker via samverkande system som fo?rmedlas via datorn. Inom omra?det cscw (computer-cooperative work) bedrivs forskning som bero?r kommunikation och samarbete samt forskning kring fo?rsta?else fo?r hur ma?nniskor arbetar i grupper och engagerar sig i gruppaktiviteter. A?ven samha?llsvetenskap, psykologi, systemvetenskap och ma?nniska- datorinteraktion a?r en del av cscw.

Flerspr?kiga elever i l?s- och skrivsv?righeter, hur g?r vi med dem? En kvalitativ intervjustudie med speciall?rare och specialpedagoger om deras erfarenheter av arbetet med identifiering och kartl?ggning av flerspr?kiga elever i l?s- och skrivsv?righeter

Flerspr?kighet har f?tt ett ?kat intresse i offentligheten och i akademiska sammanhang (Sal? m. fl., 2021). ?ven om flerspr?kighet kan ses som en resurs har flerspr?kiga elever (d?r svenska inte ?r f?rstaspr?k) l?gre m?luppfyllelse ?n motsvarande elever med svenska som f?rstaspr?k (Skolverket, 2023a). Internationella l?sunders?kningar synligg?r liknande tendenser - att flerspr?kiga elever f?r l?gre resultat p? l?sf?rst?else (Skolverket, 2023a).

Comeback eller avslut efter l?ngtidsskada

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka vilka bakomliggande faktorer som p?verkar ?terg?ngen eller avslutet till idrott efter en l?ngtidsskada hos kvinnliga innebandyspelare i ?ldern 16?19 ?r. Metod: Studien ?r baserad p? en kvalitativ metod som grundar sig i sex semistrukturerade intervjuer. Deltagarna har tagits fram genom sn?bollsurval, bekv?mlighetsurval samt avsiktligt urval. Intervjuerna av de sex kvinnliga innebandyspelarna som haft en l?ngtidsskada transkriberades och genomgick b?de en tematisk analys samt en kvalitativ inneh?llsanalys.

Motivation och kreativitet i grundskolan : En enkÀtstudie om en grupp elevers upplevda lÀrandemiljö i Är 8

Skolverket (2009:5) har i sin alarmerande rapport kommit fram till att resultaten i svensk skola dalar kraftigt. Ma?nga elever na?r inte godka?nda ma?l na?r de la?mnar grundskolan. Anledningen till varfo?r det ser ut sa? a?r sja?lvklart ma?ngfacetterad, men jag funderar pa? om en anledning kan vara att elever idag kanske fa?tt en annan insta?llning till skolga?ng och utbildning.

<- FöregÄende sida 59 NÀsta sida ->