Arbetet och syftet med studien var att undersöka hur fritidspedagoger och elever uppfattar genusarbetet på fritidshemmet, samt hur kvinnliga och manliga pedagoger på fritidshemmet främjar arbetet med genus för eleverna. I undersökningen så intervjuades fritidspedagoger samt elever..

Syftet med den ha?r uppsatsen a?r att underso?ka pa? vilket sa?tt omslagens form och inneha?ll fo?r tre olika livsstilsmagasin fo?r kvinnor: Veckorevyn, Damernas Va?rld och Femina, har utvecklats fra?n 1952 fram till 2012. Ett ytterligare delsyfte a?r att kunna diskutera varfo?r utvecklingen sett ut som den gjort. Underso?kningen har genomfo?rts med en kvalitativ ansats genom analyser av 39 olika tidskriftsomslag, samt kompletterande intervjuer med tre grafiska formgivare vid de underso?kta tidskrifterna.

Syftet med undersökningen var att få en ökad förståelse av pedagogernas arbete inom förskola med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Frågeställningar var: Vilka ramar gäller för arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar pedagogerna med barn med neuropsykiatriska funktionshinder ? finns skillnader i arbetet beroende av genus? Hur arbetar arbetslaget med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar arbetslaget med föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Finns hinder i arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder och vilka är i så fall dessa? Metodisk ansats har varit kvalitativ och data har hämtats genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger vid tre olika förskolor i olika kommuner. Resultaten visar att förutsättningarna, kommunens ramar är likvärdiga för arbetslagen. Det visar sig också att pedagogerna ofta inte vet om och i så fall vilken funktionsnedsättning ett barn har eftersom symtomen kan vara svåra att identifiera.

Lindrig kognitiv sto?rning (eng. mild cognitive impairment, MCI) a?r en term som bo?rjade anva?ndas pa? 1990-talet fo?r att bena?mna personer med kognitiva tillsta?nd i gra?nsomra?det mellan normalt fungerande och demens. Syftet med MCI-forskningen a?r att identifiera individer med demenssjukdom i ett mycket tidigt skede av sjukdomen fo?r att i framtiden kunna sa?tta in behandling tidigare a?n idag.

Syftet med studien har varit att undersöka lästräningsmaterialet BRAVKODs möjligheter i arbetet med elever i lässvårigheter. Vi ville dels ta reda på hur arbetet fungerar för elever i år 3 och 4 och dels ta reda på hur eleverna uppfattar arbetet med metoden. Som utgångspunkt valdes en kvantitativ ansats i form av en interventionsstudie som genomfördes med 10 elever från två olika skolor. Vi har även genomfört en mindre enkätundersökning med de deltagande eleverna för att ta reda på deras uppfattning om arbetet med BRAVKOD.BRAVKOD syftar till att överinlära och automatisera bokstäver, stavelser och hela ord för att lyfta läsningen till en nivå där läsprocessen hinns med och en förståelse kan uppnås. Det resultat vi fått fram i vår studie tyder på att elever i avkodningssvårigheter skulle kunna gynnas av att träna sina avkodningssvårigheter med hjälp av lästräningsmaterialet BRAVKOD.

Syftet med arbetet är att belysa hur den fria tiden och fritiden ser ut för barn som har förvärvat en hjärnskada. Arbetet utgår från en fallstudie med 10 intervjuer kring ett barn som har förvärvat en hjärnskada..

Arbetets syfte är att beskriva och förstå vad fem stycken framgångsrika svenska klädskapare själva uttrycker som avgörande för sin framgång. Med framgång menas i arbetet framgång ekonomiskt sett. Metoden för arbetet har varit en deskriptiv studie med utgångspunkt i fem kvalitativa intervjuer. Respondenter som har visat positivt resultat i de tre senaste årsboksluten har valts ut att deltaga. Resultatet visar vilka faktorer som klädskaparna själva uttrycker vara avgörande för sin framgång.

Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande och erbjuda en god pedagogisk verksamhet. Det pedagogiska arbetet är grunden i förskolan. Tempus är det system vår studie kommer att handla om. Tempus är ett system för schemaläggning på förskola och fritidshem. På Tempus hemsida kan man läsa kommentarer från förskollärare, föräldrar och rektorer som menar att Tempus ger mer tid till pedagogiskt arbete.

Denna rapport redogör kring arbetet med tjänsten Hästjuristen och svårigheterna kring att designa och utveckla en webbplats som inger förtroende och tillit. Hästjuristen är en helt ny tjänst som erbjuder information om hästjuridik och nedladdning av juridiska avtal rörande hästar. Målet med arbetet har varit att ta fram en fullt fungerande tjänst som är tilltalande, användarvänlig och förtroendeingivande för att göra det enklare för behövande att erhålla sig korrekta avtal.Arbetet med tjänsten har haft tre teoretiska modeller för webbutveckling för e-handelstjänster som grund. Intervjuer, personas, prototyper och användartester har varit delar av arbetsprocessen.Resultatet är en webbaserad tjänst som erbjuder nedladdning av hästavtal, information om hästjuridik och medlemskap. Webbplatsen är fullt responsiv och kodad i CSS, HTML, PHP och JavaScript..

Min essä beskriver några händelser en typisk dag på förskolan som vikarie och om hur arbetet ofta bedrivs i tysthet, genom praktik och erfarenhet. Jag visar hur det kan vara att arbeta utan att ha bestämda metoder och riktlinjer. Jag berättar om hur otrygg och osäker jag som pedagog blir av att vi inte har kommunicerat fram ett gemensamt förhållningssätt och arbetssätt, där regler och riktlinjer gjorts synliga för alla. Essän handlar om mina erfarenheter av tyst kunskap, dels som kunskap men också som den farliga tystnad jag upplever i arbetet på förskolan.Jag vill undersöka om kommunikation och reflektion kan leda till kunskap och trygghet i arbetet och om de riktlinjer och metoder vi har fungerar och hur vi följer dem i förskolan.Min metod har varit att med analogiskt tänkande undersöka förskolan genom jämförelser med näringslivet, vård och omsorg, skolan och med ridkonsten. Jag har också undersökt förskolans styrmedel och vissa tillägg.

Befintlig forskning pa? omra?det har dragit slutsatsen att Knowledge Sharing a?r av stor vikt fo?r ett fo?retags framtida o?verlevnad och att sma? och medelstora fo?retag i ma?nga fall inte tagit de a?tga?rder som beho?vs fo?r att fra?mja en o?kad kunskapsdelning mellan medarbetarna. Studien belyste da?rfo?r Knowledge Sharing inom sma? och medelstora, projektbaserade fo?retag. Syftet med studien var att o?ka fo?rsta?elsen och bidra med kunskap ga?llande hur medarbetarna inom sma? och medelstora fo?retag arbetar med och kan stimulera Knowledge Sharing.

Detta examensarbete tittar närmare på vägplaneringsproblemet som är ett vanligt förekommande problem inom datorspel. Arbetet skall försöka besvara följande frågeställning: Vilka kombinationer av styrbeteenden och beräkningsmodeller kan användas för större grupper av autonoma agenter som navigerar i en miljö med avseende på prestanda och estetik? För att besvara frågeställningen så skapades en applikation där fyra olika styrbeteenden implementerades. Vägföljningsbeteendet är grundbeteendet för agenternas navigering och flockbeteendet används för att ge ett bättre resultat. Resultatet av arbetet visar på att de fyra styrbeteendena som omfattas av arbetet är tillräckligt i de flesta fall; även om det finns brister.

Detta arbete handlar om att ge riktlinjer för hur nivåbaserad åtkomstkontroll kan hanteras vid sammanslagning och replikering av distribuerade databaser. Dagens komplexa distribuerade databaser kräver hög säkerhet och det räcker ofta inte med lösenord för åtkomstkontroll. Nivåbaserad åtkomstkontroll ger möjlighet till att förbättra säkerheten genom att både användare och objekt klassas i olika säkererhetsklasser. Arbetet behandlar, utfrån specifika exempel, hantering av nivåbaserad åtkomstkontroll vid sammanslagning och replikering av distribuerade databaser. Metoden som används i arbetet är litteraturstudie.

Det är uppmuntrande att höra respondenterna, från olika offentliga myndigheter, uttrycka sig om arbetet med eArkiv. Det går att lägga märke till att deras arbete inte handlar om att hålla reda på dammiga papper och arkivkartonger utan att det istället handlar om att bevara det digitala minnet i första hand. De visar en genuin känsla av att vilja utveckla sitt åtagande på bästa möjliga sätt och ge ett viktigt bidrag till verksamheten. Resultatet av den undersökning som gjorts visar några viktiga åtgärder som vidtagits och insikter som arbetet gett. De beskriver i sina uttalanden hur komplext arbetet med att skapa ett system för att ta emot digital data är.

Det här examensarbetet handlar om vilka olika estetiska uttrycksformer som fritidspedagoger använder sig av i sin yrkesutövning. Syftet med det här arbetet är att få syn på vilka uttrycksformer som är mer och mindre framträdande i arbetet på fritidshemmen. Följdfrågan blir således vilka är de uttrycksformer som inte får så stor plats och varför det är så. Jag har utfört kvalitativa intervjuer med fyra olika fritidspedagoger från fyra olika fritidshem. De teoretiska utgångspunkterna belyser fritidspedagogens yrkesroll samt hur det kreativa och estetiska arbetet kan se ut. Min slutsats är att bild och formskapande är den mest märkbara estetiska uttrycksformen i fritidspedagogernas yrkesutövning samtidigt som andra estetiska uttrycksformer behöver lyftas fram på ett helt annat sätt än hur det ser ut idag..