AbstractI denna c-uppsats har vi studerat vilka betydelser lÀxor kan ha i skolan utifrÄn en intervjustudie av fem pedagogers uppfattningar. Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie och en litteraturstudie som stÄr i relation till den kvalitativa intervjustudien. Pedagogerna funderade kring vÄra tre frÄgeomrÄden; lÀxor och undervisningen, lÀxor kopplad till kunskap och lÀxornas funktion. VÄr bakgrund och vÄrt resultat visar pÄ att det finns mÄnga olika Äsikter kring lÀxan och att det bland annat Àr svÄrt att ge en definition av lÀxan. Detta Àr problematiskt bÄde för pedagogerna och för forskarna i vÄr undersökning.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att identifiera skillnader i uppfattningar om lojalitet mellan kunder och personal i ett tjÀnsteföretag. Teori: Teorin baserar sig pÄ lojalitet och Àr hÀmtad frÄn Barroso och Picon (2012). Det centrala i teorin Àr flerdimensionellt begrepp av lojalitet. VÄr teoretiska modell Àr fullt testbar. Metod: En kvantitativ metod har anvÀnts under denna undersökning. Det har samlats in data frÄn personal och kunder genom elektroniska enkÀter.

Syftet med denna c-uppsats var att beskriva pedagogers uppfattningar om röstens inverkan i kommunikation med barnen. Vi ville Àven synliggöra hur pedagogerna anvÀnder sin röst i aktiviteter med barnen vid samling, pÄklÀdning, ute- och innelek. Metoden vi anvÀnde var kvalitativa intervjuer som utgÄr frÄn en fenomenologisk ansats. Vi intervjuade tio pedagoger varav Ätta Àr verksamma pÄ förskola och tvÄ icke verksamma. Resultatet av studien visade att pedagoger uppfattar att rösten har en betydande roll i kommunikation med barnen.

Syftet med studien Àr att undersöka nÄgra gymnasiesÀrskolelÀrares syn pÄ motivation och förankring i styrdokumenten i Àmnet matematik. Min utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet, dÀr delaktighet ligger till grund för motivationen. Delaktighet i det sociala sammanhanget samt i elevernas egen kunskapsutveckling.Jag har valt en kvalitativ ansats och en fenomenografisk analys, mitt fokus Àr att hitta skillnader i lÀrarnas uppfattningar kring motivation och styrdokument. Med stöd av denna ansats har jag valt Ätta semistrukturerade intervjuer, som metod.Resultatet visar att det finns variationer pÄ hur lÀrarna ser pÄ motivation och utvecklingstörning. Utfallsrummet Àr inre förutsÀttningar för motivation med underkategorierna inuti individen och i samspel med andra och yttre förutsÀttningar för motivation.

Syftet med studien var att synliggöra förskollÀrares uppfattningar kring förÀldrasamverkan i förskolan. FrÄgestÀllningarna berör förskollÀrarnas syn pÄ förÀldrasamverkan, möjligheter och svÄrigheter med förÀldrasamverkan samt olika samverkansformer som anvÀnds i förskolan. Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. Arton förskollÀrare pÄ tre olika förskolor intervjuades. I resultatet kom det fram att förskollÀrarna poÀngterar att förÀldrasamverkan Àr en viktig del i förskolans verksamhet.

Syftet med studien Àr att undersöka grundskollÀrares och specialpedagogers uppfattningar om sitt arbete med ÄtgÀrdsprogram. VÄra frÄgestÀllningar var: Vad anser lÀrare och specialpedagoger om sina förutsÀttningar i arbetet med ÄtgÀrdsprogram? Anser lÀrare och specialpedagoger att nÄgonting behöver förÀndras, i sÄ fall hur? För att ta reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av kvalitativ intervju som metod. Intervjuerna genomfördes med sex grundskollÀrare och fyra specialpedagoger pÄ fem olika skolor i en medelstor kommun i norra Sverige. Resultatet visar att lÀrarna och specialpedagogerna upplever att arbetet med dokumentation kring ÄtgÀrdsprogram har ökat.

Rapporter frÄn bland annat skolverket visar att barn i dagens samhÀlle blir allt mer överviktiga och orörliga och skolverket har i en proposition tydliggjort skolans ansvar i detta samhÀllsproblem. Eftersom barnen Àr en stor del av dagen i skolan ska skolan erbjuda fysisk aktivitet till alla elever inom ramen för hela skoldagen. Skolverket lyfter Àven fram sambandet mellan hÀlsa och inlÀrning. Med anledning av detta egna intresse och dessa rapporter fann vi det intressant att undersöka pedagogernas uppfattning om motorisk trÀning och syftet med detta Àr att erhÄlla och delge en ökad kunskap och förstÄelse för ett antal pedagogers uppfattningar om motorisk trÀning. För att uppnÄ detta syfte har djupintervjuer gjorts i enlighet med den kvalitativa undersökningsmetoden.

Konsumtionen av kosttillskott har ökat kraftigt i Sverige och dÄ inte minst i form av vitamin- och/eller mineraltillskott (VMT). Dessa preparat anvÀnds frÀmst av kvinnor och tillrÀknas vÀlgörande effekter som inte alltid Àr bevisade. Framförallt sÄ Àr kosttillskotts fysiologiska effekter hos ungdomar inte helt faststÀllda.Syftet med detta arbete var att undersöka kvinnliga 18 till 19-Äriga elevers anvÀndning av och uppfattningar om VMT. Vi ville Àven se ifall uppfattningarna om kosttillskott skilde sig mellan anvÀndare och ickeanvÀndare. Den metod som anvÀndes var en gruppenkÀt med öppna och fasta svarsalternativ vilken delades ut till 56 elever pÄ tvÄ gymnasieskolor utanför Göteborg.Resultatet visade att ungefÀr en tredjedel av eleverna anvÀnde nÄgon form av VMT och familj och vÀnner var deras frÀmsta informationskÀllor.

Elevers möte med skolan innebÀr ett möte med ett brett innehÄll som innefattar en uppsjö av olika sÀtt att anvÀnda sprÄk. Denna variation i sprÄkande har inte alltid visat sig vara tydligt uttalat för eleven. En hel del forskning har riktats mot undersökning av de texter elever möter och de sprÄkliga praktiker som kringligger texterna. NÀr det dÀremot kommer till elevens uppfattningar av texter har forskningen visat sig vara begrÀnsad; detta gÀller i synnerhet skrivande i olika genrer. Syftet med uppsatsen Àr sÄledes att öka förstÄelse inom omrÄdet.I studien intervjuades 12 elever i Ärskurs 5 om deras uppfattningar av skrivande.

Syftet med studien Àr att beskriva och analysera hur ungdomar med diagnos Aspergerssyndrom uppfattar och upplever sin skolsituation samt Àven förÀldrarnas erfarenheter och upplevelserom att ha ett barn med Asperger syndrom och dess skolsituation.De frÄgestÀllningar jag utgÄtt ifrÄn har varit: Vilka uppfattningar och upplevelser har ungdomarav att vara en elev med Aspergers syndrom? Vilka uppfattningar och upplevelser har förÀldrarav att ha ett barn med Aspergers syndrom? Hur menar ungdomar och förÀldrar att skolsituationensÄg ut innan respektive efter att diagnosen Aspergers syndrom faststÀllts?I studien anvÀnder jag mig av en kvalitativ ansats. Med hjÀlp av en semistrukturerad intervjuguideintervjuades sju ungdomar, tre flickor i Äldrarna 15-20, fyra pojkar i Äldrarna 13-20,samt elva förÀldrar. Slutligen gjordes en kvalitativ innehÄllsanalys pÄ det transkriberade intervjumaterialet,vilket innebar att de meningsbÀrande enheter som motsvarade syftet togs fram.DÀrefter kondenserades, kodades och kategoriserades materialet. De kategorier som skapadesi ungdoms perspektiv var: Skola, Stigmatisering, Upplevelse och uppfattningar gÀllandeAspergers syndrom och Stödet i skolan.

Sammanfattning Det Àr viktigt med engagemang och motivation i lÀraryrket, dels för pedagogens skull, genom att hon kÀnner mening med sitt arbete, dels för elevernas resultat. Den hÀr uppsatsen Àr skriven i syftet att studera pedagogens uppfattningar om begreppen engagemang och motivation, samt vilk faktorer som pedagogerna uppfattar pÄverkar deras engagemang och motivation i arbetet. För att ta reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod och intervjuer som datainsamlingsmetod. Bearbetningen av materialet genomfördes genom narrativ analys. Resultatet visar pÄ mÄnga olika faktorer som kan pÄverka pedagogens engagemang och motivation, till exempel att pedagogen behöver sÀtta grÀnser pÄ olika sÀtt för att bibehÄlla sitt engagemang.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Det övergripande syftet med den hÀr studien Àr att utifrÄn en fenomenografisk ansats undersöka hur lÀrare i Idrott och hÀlsa uppfattar och upplever fenomenet formativ bedömning. Vi vill vidare undersöka om det finns variationer i dessa uppfattningar samt om lÀrare i Idrott och hÀlsa upplever att formativ bedömning Àr nÄgot som pÄverkar och har betydelse för eleverna. UtifrÄn detta syfte stÀlldes fyra stycken frÄgor: Hur uppfattar lÀrare i idrott och hÀlsa fenomenet formativ bedömning? Hur upplever lÀrare arbetet med formativ bedömning? Vilka Àr lÀrarnas erfarenheter och uppfattningar om formativa processer, som Äterkoppling, kamratbedömning och sjÀlvbedömning för elevernas lÀrande? och hur uppfattar lÀrare att formativ bedömning pÄverkar eleverna?   Undersökningen anvÀnde sig av kvalitativa intervjuer med en halvstrukturerad intervjuguide. Intervjuerna transkriberades och presenterades med hjÀlp av tretton kategorier i resultatet.

Vi Àr intresserade av vilken roll barnboken har i förskolan och om bÄde pedagoger och barn hade nÄgon uppfattning om varför lÀsning kan vara av betydelse. DÀrför ville vi ta reda pÄ pedagogers och barns syn pÄ lÀsandet av barnböcker i förskolan, samt att ta reda pÄ vilka likheter och skillnader det finns mellan deras uppfattningar. Vi har gjort en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuat sex pedagoger och 18 barn. VÄr studie bygger pÄ ett sociokulturellt perspektiv. Pedagogerna anvÀnde barnboken frÀmst som ett verktyg i förskolan för att frÀmja barnets kunskapsutveckling som exempelvis sprÄket, fantasin och faktakunskaper.

Titel: Motivation ? och uppfattningar kring bonussystemet i ett företag NivÄ: C-uppsats i företagsekonomiFörfattare: David Frisk & Oskar ThurénHandledare: Ann Wetterlind-DörnerDatum: 2012 ? januari Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka ett medelstort tjÀnsteföretags bonussystem och effekterna av det. Vi vill ocksÄ se om det finns skillnader i Äsikter och upplevelser frÄn medarbetarnas och ledarnas sida kring deras bonussystem och den motivationseffekt som följer. UtgÄngspunkten för uppsatsen var att fÄ en bild av ett bonussystems pÄverkan pÄ de anstÀllda i ett företag. Metod: Vi har genomfört sammanlagt 9 stycken kvalitativa semi-strukturerade intervjuer inom ett och samma företag. Intervjuerna har skett med medarbetare och ledare och frÄgorna till dem har i grunden samma men har anpassats till grupperna.