Syftet med studien Àr att undersöka lÀrares uppfattningar kring begreppet inkludering utifrÄn elever inom autismspektrumstörning. FrÄgestÀllningarna handlar om hur lÀrare uppfattar begreppet inkludering samt lÀrares beskrivning hur elever inom autismspektrumstörning kan inkluderas. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr lÀrandet sker i interaktion mellan mÀnniskor och att mÀnniskor kÀnner sig delaktiga i processen. Studien tar ocksÄ stöd av de specialpedagogiska perspektiven, det relationella, det kompensatoriska och dilemma perspektivet. Den metod som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer, som har analyserats med hjÀlp av tematisk innehÄllsanalys.

Syftet med studien Àr att reda pÄ hur fritidspedagoger upplever datorspelande pÄ fritidshemmet och deras uppfattningar av hur datorspelande kan bidra till lÀrande i relation till verksamhetens uppdrag med fokus pÄ en meningsfull fritid. VÄr forskningsbakgrund behandlar lÀrande i datorspel och uppfattningar kring datorspel i skolan och kommer att bearbetas tillsammans med resultatet frÄn vÄr kvalitativa intervjustudie.Vi utgÄr ifrÄn den fenomenologiska livsvÀrldsteorin dÀr vi studerar uppfattningar och erfarenheter kring fenomenet datorspelande. Vi intervjuar ett antal fritidspedagoger och fÄr ta del av deras erfarenheter och upplevelser av datorspelande.I intervjuerna framgÄr det att fritidspedagogerna, oavsett egen erfarenhet, Àr positiva till datorspelande som komplement till andra aktiviteter pÄ fritidshemmet, men att mÄnga saknar den kunskapen som krÀvs för att det ska kunna göras med ett pedagogiskt innehÄll. De upplever ocksÄ att barnen lÀr sig bland annat sprÄk, samarbete, social kompetens och problemlösning genom datorspelande..

Studien syftar till att undersöka lÀrares uppfattningar om lÀsförstÄelseutveckling och om hur lÀsförstÄelseundervisning. Det Àr en kvalitativ studie inspirerad av fenomenografisk metodansats med halvstrukturerade intervjuer som datainamlingsmetod. Resultatet visar att det finns en variation i lÀrares uppfattningar om vad som utvecklar lÀsförstÄelse och hur lÀsförstÄelseundervisning ska genomföras. Det som framkommer i intervjuerna med pedagogerna Àr att de flesta vill och försöker arbeta medvetet med sin lÀsförstÄelseundervisning men att det till stor del förekommer mest implicit undervisning. Resultatet pÄvisar en tendens till att eleverna blir sittande att genomföra uppgifter pÄ egen hand eller i par och pedagogen blir instruktionsgivare och kontrollant istÀllet för undervisare och övervakare av elevernas lÀsning.

Denna studie har som syfte att synliggöra hur sjukvÄrdspersonal uppfattar missbrukare. För att ta del av vÄra informanters uppfattningar har vi utfört kvalitativa intervjuer för att generera ett material som Àr grund för visare analys. Vidare har en fenomenografisk ansats anvÀnts för att analysera vÄrt material. Teoriernagenuskontraktetochstigmahar anvÀnts för att analysera och vidare diskutera materialet, men Àven tidigare forskning rörande missbrukande individer . En viktig slutsats i studien Àr hur informanternas egna uppfattningar pÄverkar deras instÀllning..

This bachelorÂŽs thesis wants to look closer at librariansÂŽ experiences of comics, manga and graphic novels. In order to bring these experiences forward qualitative interviews and the method of phenomenography was used. The material was then examend againstna theory of previous research, revealing that the problems librarians in Sweden face with these media are largely the same as the problems faced by librarians in other parts of the world. It also became clear that the participating librarians held a positive attitude to the presence of comics, manga and graphic novles in their libraries..

Sjuksköterskeutbildningen har förÀndrats med utvecklandet av omvÄrdnadsvetenskap och med det har Àven sjuksköterskans yrkeskompetens utvecklats. Socialstyrelsens Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska beskriver de kompetensomrÄden sjuksköterskans yrkesgrund vilar pÄ. Syftet med denna enkÀtstudie Àr att undersöka vilka uppfattningar studenter som nyligen pÄbörjat sjuksköterskeutbildningen har om omvÄrdnad och vilka aspekter i sjuksköterskans kompetensbeskrivning de anser vara viktigast. Resultatet visar att studenterna till stor del definierade omvÄrdnad som en hjÀlpande och omhÀndertagande aktivitet. De ansÄg att de vetenskapliga och omvÄrdnadsteoretiska delarna var de minst viktiga i sjuksköterskans kompetensomrÄde medan egenskaper som förmÄga att kunna lyssna skattades högt.

Syftet med studien var att analysera la?rares synsa?tt pa? AD/HD. Studien bygger pa? sju intervjuer med la?rare som arbetar i grundskolan. De teoretiska utga?ngspunkterna fo?r denna studie var tre specialpedagogiska perspektiv - traditionellt, alternativt samt ett tredje perspektiv.Studien visar att la?rarna a?r positiva till att diagnosen sta?lls da? de menar att diagnosen a?r nyckeln till att fa? extra resurser inom skolan.

HöglÀsning med tillhörande samtal, sÄ kallade boksamtal Àr mycket betydelsefullt för barn eftersom det stimulerar utvecklingen av lÀsförstÄelsen betydligt mer Àn om förskollÀraren enbart lÀst för barnen och inte följt upp med samtal efterÄt.Syftet med studien Àr att undersöka vilka uppfattningar förskollÀrare har av höglÀsning och boksamtal samt vilka tillvÀgagÄngssÀtt som anvÀnds vid höglÀsning och boksamtal för att stödja barns lÀsförstÄelse. FrÄgestÀllningarna i studien Àr följande;-          Vilka uppfattningar har förskollÀrare av höglÀsning och boksamtal?-          Vilka tillvÀgagÄngssÀtt anvÀnder sig förskollÀrare av vid höglÀsning och boksamtal för att stödja barns lÀsförstÄelse i förskolan?Studien vilar pÄ den kvalitativa forskningsansatsen fenomenografi och grundar sig pÄ sju intervjuer med förskollÀrare som arbetar i barngrupper med Äldrarna 1-3 Är eller 3-5 Är.  Resultatet visar pÄ fyra beskrivningskategorier som framkom genom analysen av intervjuerna med de sju förskollÀrarna, dessa var; social aktivitet, frÄgor, sprÄk samt verktyg..

Syftet med studien Àr att genom samtal med barn i förskolan och med hjÀlp av deras egen dokumentation av inomhusmiljön, bidra med kunskap om förskolebarnens egna uppfattningar om inomhusmiljön i förhÄllande till de lekmöjligheter som förskolans inomhusmiljö erbjuder. Studien anvÀnde sig av öppna kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Det var elva barn mellan 4?5 Är frÄn tvÄ olika förskolor som deltog i studien. Resultatet visar att barn har behov av möjligheter att dra sig undan och fÄ tillgÄng till rofyllda platser.

I denna undersökning har vÄrt syfte varit att studera uppfattningar kring tÀnkbara hinder som kan finnas med att uppnÄ en likvÀrdig utbildning och skola, dÄ vi stÀller oss frÄgande till hur visionen om en skola för alla ska uppnÄs. Genom att belysa de hinder som i praktiken kan finnas, anser vi att en möjlighet till förbÀttring kan ges. VÄr frÄgestÀllning blir dÀrmed; Vilka hinder uppfattar tre pedagoger kan finnas med att uppnÄ en likvÀrdig utbildning? För att söka svar pÄ vÄrt syfte har vi valt en fenomenografisk metod som inspiration, dÀr hinder har varit vÄrt fenomen att undersöka. De uppfattningar som uppkom i vÄr undersökning har vi kategoriserat in i olika ÀmnesomrÄden.

Stödet för EU frÄn medborgarna har i olika opinionsundersökningar visat sig vara lÄgt, samtidigt som integreringen i EU blir djupare och det diskuteras dÀrför huruvida organisationen Àr ett legitimt politiskt system. Medborgarnas stöd för EU anses vara en förutsÀttning för att kunna fortsÀtta fördjupningen av samarbetet inom organisationen. Syftet Àr att utifrÄn medborgarnas uppfattningar undersöka i vilken utstrÀckning EU Àr ett legitimt politiskt system. Undersökningen genomförs som en fallstudie och undersöker medborgarnas uppfattningar om EU utifrÄn ett analytiskt ramverk dÀr tre kriterier har identifierats; ledarskap, resultat och procedurer. Det empiriska materialet som analyseras bestÄr av opinionsundersökningar genomförda av Eurobarometer. Resultatet frÄn undersökningen visar att ledarskapet och procedurerna inte anses vara legitima enligt medborgarna utifrÄn Weilers definition av social legitimitet.

Syftet med studien Àr att se vad barn har för uppfattningar om mÀnniskokroppen och hur ser vi ut pÄ insidan samt vad barnen vet om hur magen och hjÀrtat fungerar. Kvalitativa intervjuer anvÀndes för att ta reda pÄ barns uppfattningar om kroppen och tolkningar av organens funktion. I studien framgick det att, hur mycket barnen lÀr sig beror pÄ intresset hos det enskilda barnet om specifika organ eller helorgansystem t.ex. magens placering och funktion hade flera barn klart för sig Àn hjÀrtats funktion. Bygger man undervisningen eller en aktivitet utifrÄn barnens intresse vill ocksÄ barnen lÀra sig..

Undersökningens syfte Àr att med hjÀlp av intervjuer redovisa sex gymnasielÀrares uppfattningar om deras yrkesetiska principer. Fokus ligger pÄ principernas syfte, diskursaktualitet och applicerbarhet. Resultatet visar att lÀrarna ser yrkesetiken som ett förhÄllningssÀtt samt en del i status- och professionsfrÄgan. Diskursaktualiteten uppfattas som frÄnvarande pÄ den aktuella skolan, men intresse för större aktivitet önskas hos nÄgra av dem. Yrkesetikens applicerbarhet anses som relativt god, men att problem finns..

Dagens lÀrare i idrott och hÀlsa har stor frihet att forma undervisningen pÄ det sÀtt som de sjÀlva tycker Àr bÀst för eleverna, eftersom vare sig lÀro- eller kursplan nÀmner nÄgot om undervisningsformen. Detta skall dock ske i samverkan med eleverna. DÀrför behöver man ocksÄ veta vilka uppfattningar eleverna har kring undervisningsformen. Trots det finns det idag inte mycket forskning inom omrÄdet. Vilka uppfattningar har elever kring undervisningsformen i idrott och hÀlsa, i detta fall den könsblandade och den könsuppdelade? Syftet med det hÀr examensarbetet var att undersöka elevers uppfattningar om könsblandad och könsuppdelad i undervisning i Àmnet idrott och hÀlsa i Ärskurs nio.

Detta arbete syftar till att undersöka förskollÀrares uppfattning om matematik i förskolan och ifall verksamheternas arbetet med matematiken har förÀndrats i och med Lpfö ? 98 reviderad 2010. Genom att utföra en kvantitativ studie Àr min avsikt att uppnÄ syftet och besvara undersökningen tre frÄgestÀllningar gÀllande förskollÀrares Äsikter om och arbete med matematik. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor kring detta Àmne har jag sÀnt ut 115 stycken postenkÀter till förskollÀrare i ett lÀn i mellansverige. Denna enkÀtundersökning har visat att förskollÀrare har skilda uppfattningar om vad matematik Àr, vad barnen i förskolan ska lÀra sig av det och ifall Lpfö ? 98 reviderad 2010 har pÄverkat arbetet med just matematiken.