Syftet med arbete Àr att undersöka hur lÀrare anvÀnder sig av barnboken Fia och djuren (Kruusval 2007) för att synliggöra matematik för barn i Äldern 5-6 Är pÄ förskolan. Vi observerade lÀrarna i en höglÀsningssituation, dÀrefter intervjuade vi dem för att fÄ en djupare bild av hur de tÀnkte kring höglÀsning och matematik. Resultatet pÄ undersökningen visar att lÀrarnas kunskaper och erfarenheter kring Àmnet matematik har en avgörande betydelse för vilken form av matematik som synliggörs i höglÀsningen. Resultatet visar ocksÄ att det Àr av stor vikt att lÀrarna utmanar, uppmuntrar, stödjer och samtalar med barnen om den matematik som Àr bÄde synlig och dold i boken. .

 Undersökningens syfte var att ta reda pÄ vad sorts matematik som barn anvÀnder vid sociala interaktioner i leken. Studien Àr alltsÄ gjord för att skapa en ökad förstÄelse för hur barn, utan pÄverkan av pedagoger, ger uttryck för matematik i den sociala leken med  andra barn. Jag genomförde en kvalitativ observationsstudie som bestod av sammanlagt 30 olika observationstillfÀllen. Observationerna genomfördes pÄ bÄde ett strukturerat sÀtt, med hjÀlp av ett observationsschema samt ett ostrukturerat sÀtt, dÀr jag anvÀnde mig av endast fÀltanteckningar. Alla observationer genomfördes i samma rum under de olika observationstillfÀllena.

Syftet med arbetet Àr att undersöka vilken matematik pedagogerna upptÀcker att de yngsta barnen anvÀnder sig av i lek inomhus sÄvÀl som utomhus. Vidare Àr jag intresserad av hur pedagogernas anpassning av miljön pÄverkar de yngre barnens matematiska intressen. Hur gör man för att stimulera dessa? .

Studiens syfte ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskolan bed?mer sina kunskaper f?r att uppt?cka barn med DLD/spr?kst?rning (Developmental language disorder) samt vilka hinder och m?jligheter det finns f?r att kartl?gga och dokumentera barns spr?kutveckling p? f?rskolan. Det finns fortsatt bristande kunskaper i skolan och f?rskolan betr?ffande att uppt?cka, utforma och ge det st?d som barn med DLD/spr?kst?rning ?r i behov av. Det ?r viktigt att tidigt uppt?cka och arbeta med diagnosen f?r att kunna motverka f?ljderna s?som socialt utanf?rskap, psykisk oh?lsa, l?gre utbildning och brottslighet.

Syftet med mitt arbete Àr att undersöka lÀrares och elevers syn pÄ laborativ matematik samt hur stÀmningen i klassrummen förÀndras vid dess nyttjande. Genom personliga intervjuer och observationer av lÀrare och elever besvarar jag mina frÄgestÀllningar. De elever jag har intervjuat som Àr vana vid laborativ matematik har en betydligt mera positiv syn pÄ Àmnet matematik och tycker i högre grad att Àmnet Àr stimulerande Àn elever som Àr prÀglade av den gÀngse traditionella undervisningen. Dessa elever Àr inte rÀdda för att svara fel pÄ lÀrarens frÄgor och har lÀttare för att se matematik i vardagen. De Àr prÀglade av en matematikundervisning som grundar sig pÄ samarbete, diskussion och kritisk granskning snarare Àn enskild mekanisk rÀkning av tillrÀttalagda klassrumsproblem..

Matematik ingÄr i förskolans strÀvansmÄl, och Àr ett av mÄnga strÀvansmÄl i förskolan. Detta innebÀr att pedagoger skall strÀva efter dem och hitta tillfÀllen att lyfta fram dem med barnen. Vi har valt att undersöka hur pedagoger jobbar med matematik, hur de presenterar matematik för barnen för att underlÀtta barnens vidareutveckling och hur medvetna de Àr om strÀvans mÄl i just matematik för förskolan. Vi har Àven valt att undersöka barnens tankar kring matematik och dess anvÀndning i framtiden. I förskolans vardag kan man alltid finna sÀtt att lÀra ut matematik, men tyvÀrr hittar fÄ pedagoger tid att sÀtta sig in i det och förstÄ barns tÀnkande och kunskaper. Mycket annat skall göras och uppmÀrksammas vilket leder till att matematiken för de flesta pedagoger ligger i skymundan.

Denna uppsats presenterar en underso?kning av Va?rdfo?rbundets medlemmars insta?llning till na?tjournal. Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka relationen mellan medlemmarnas insta?llning till na?tjournal som reform och hur medlemmarna tror att na?tjournal kommer pa?verka patienten samt deras eget arbete.En modell, som tagits fram genom explorativ och konfirmativ faktoranalys, presenterar relationen mellan medlemmarnas insta?llning till na?tjournal som reform och hur medlemmarna tror att na?tjournal kommer pa?verka patienten samt deras eget arbete i en strukturell ekvationsmodell. Underso?kningen presenterar relationen utifra?n medlemmarnas la?nstillho?righet.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur nÄgra lÀrare uppfattar skolgÄrdens möjligheter för lÀrande i matematik. Arbetet syftar ocksÄ till att undersöka hur det gÄr att anvÀnda elevers naturliga lek pÄ skolgÄrden för lÀrande i matematik. Fyra lÀrare har intervjuats om skolgÄrdens möjligheter för lÀrande i matematik. Elevers naturliga lekar pÄ skolgÄrden har observerats, och studerats utifrÄn lekarnasmatematiska innehÄll inom omrÄdet geometri. PÄ basis av de fyra lÀrarintervjuerna, och skolgÄrdsobservationerna, planerades och genomfördes en utomhuslektion i matematik.

Syftet med vÄrt undersökning var att öka elevernas motivation att lÀra sig matematik genom att arbeta med vardagsanknuten matematik. Undersökningen gjordes i LuleÄ och Kiruna kommun, i tre olika Ärskurser 5, 6 respektive 7. Sammanlagt hade vi 50 elever. Arbetet inleddes med en första intervju som visade elevernas Äsikter om Àmnet matematik. Utvecklingsarbetet genomfördes genom att arbeta med vardagsrelaterade uppgifter i smÄ grupper eller enskilt.

Jag har i den ha?r uppsatsen beskrivit hur det ra?der en otydlighet i vad begreppen saklighet och allsidighet inneba?r inom skolans va?rld. Jag har framfo?rt ett intresse fo?r hur samha?llskunskapsla?rare ser pa? begreppen och hur de tolkar dem. Jag har sen presenterat tidigare forskning om la?rares uppfattningar och visat att intervjustudier, fenomenografi och grounded theory a?r vanligt inom denna typ av forskning.

Denna vetenskapliga studie ?mnar att utforska och f?rst? de faktorer som p?verkar individens inst?llning till skatt i form av att unders?ka agerandet i hypotetiska skattescenarion d?r individen kan uppskatta sin sannolikhet att g?ra handlingar som undviker skatt. F?r att analysera sambanden mellan bland annat politiska ideologier, syn p? omf?rdelning och individuella skillnader i relation till skatteattityder har faktor- och regressionsanalyser genomf?rts. Datainsamlingen genomf?rdes genom en enk?tunders?kning med hj?lp av Qualtrics och till analysen bestod 78 deltagare.

Flera forskare lyfte att f?rskolan har stora m?jligheter att arbeta f?rebyggande och h?lsofr?mjande med barns psykiska h?lsa. Trots detta visade Folkh?lsomyndigheten i ?rsrapporter att den psykiska oh?lsan g?r l?gre ner i ?ldrarna och att k?tiderna till barn- och ungdomspsykiatrin v?xt. Det framkom att det fanns en kunskapslucka kring barns psykiska h?lsa och oh?lsa inom f?rskolans kontext och forskare ans?g att barn befinner sig i milj?er och grupper som inte alltid ?r sj?lvvalda.

BAKGRUND: DÄ matematik aldrig har varit mitt favoritÀmne i skolan blev jag starktfascinerad av Àmnet under VFU i förskoleklass dÄ pedagogerna dÀr uppmÀrksammade mig pÄ all den matematik som finns runtomkring oss. Praktiskt taget allting Àr olika former av matematik.SYFTE: Mitt syfte med denna studie Àr att identifiera tecken hos barn pÄ att de Àr intresserade och motiverade att lÀra matematik sÄ att jag och andra pedagoger kan utmana dem i sitt lÀrande.METOD: Jag har gjort en kvalitativ undersökning inspirerad av aktionsforskning dÀr jag frÀmst har anvÀnt mig av videoobservationer. Studien har skett pÄ min egen arbetsplats, en förskola med 12 pedagoger och drygt 60 barn i Äldrarna 1-6 Är.RESULTAT: Barn anvÀnder matematik i sin vardag, vid pÄklÀdning, i leken och imatsituationer, men det troliga Àr att de inte vet om det. DÀrför behöver de hjÀlp med att sÀtta ord pÄ detta fenomen. Det Àr dÄ av stor vikt att en intresserad och inspirerande pedagog Àr nÀrvarande för att fÄnga upp matematiken nÀr den uppstÄr..

UtifrÄn intervjuer med Ätta elever undersöktes vad det Àr som motiverar elever i skolÄr 4 inför skolÀmnet matematik. Det som eleverna uttryckte kring sina tankar angÄende motivation analyserades sedan ur perspektiven inre och yttre motivation. Undersökningen visade att det finns en stark generell motivation hos de intervjuade eleverna att lÀra sig matematik - hÀlften av de intervjuade eleverna anstrÀngde sig maximalt för att lÀra sig matematik. Sex av eleverna upplevde matematiken som rolig, vilket var den vanligaste faktorn till att eleverna ville lÀra sig matematik. De yttre faktorerna som var vanligt förekommande och som pÄverkade elevernas motivation var elevernas förÀldrar, deras krav och uppmuntran, samt de framtida belöningar eleverna kunde se med att lÀra sig matematik..

MÄlet med vÄrt arbete Àr att genom en enkÀtundersökning ta reda pÄ elevers attityder till matematik i skolÄr 4, 5 och 6 och jÀmföra eventuella skillnader och förÀndringar ur ett genusperspektiv. Undersökningen Àr gjord pÄ tvÄ skolor dÀr tvÄ klasser per skolÄr undersöktes. EnkÀtundersökningen Àr utförd pÄ 139 elever. Resultatet visar att det sker en förÀndring kring elevers attityder till matematik. Elevers attityder i skolÄr 4 skiljs Ät jÀmfört med skolÄr eleverna ur skolÄr 5 och 6, dvs.