Syfte: Syftet med min undersökning var att pröva en undervisningsmodell som utgick ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande och med hjÀlp av scaffolds, stöttning i form av lÀrarstöd samt samarbete mellan eleverna, arbeta med en skönlitterÀr bok genom höglÀsning. Jag ville undersöka vilka effekter nÀr det gÀller lÀsförstÄelse som kunde utlÀsas utifrÄn en sÄdan undervisningsmodell. De aspekter av lÀsförstÄelse jag ville undersöka var förmÄgan att samtala om och reflektera över texten, förstÄ orsakssammanhang och dra slutsatser, stÀlla frÄgor till texten samt att sammanfatta textens viktigaste tankar. Jag ville ocksÄ se vilka effekter pÄ elevernas attityd till den lÀsta boken som denna undervisning gav. Teori: Undersökningens utgÄngspunkt var lÀrande ur ett sociokulturellt perspektiv.

BakgrundGer en bild av skolvÀsende för smÄ barn i Indien och Sverige, samt övergripandeförutsÀttningar för barn och skolor i Indien. Vidare förmedlas siffror pÄ hur lÀs och skrivkunnighet Àr spridd i Indien. Slutligen ges sociokulturella perspektiv pÄ vad literacy/litteracitet Àr och hur dessa förmÄgor enligt sociokulturellforskning utvecklas hos barn. Miljön som omger barnet tillmÀts betydelse för detta samt de sociala praktiker dÀr lÀrande sker.SyfteSyftet Àr att med min blick som svensk förskollÀrare beskriva och ÄskÄdliggöra literacy/litteracitet i nÄgra indiska barns dagliga liv. Hur detta tar sig uttryck i skolan och hemmen i miljön: i omgivande text, i saker, relationer och kommunikation.MetodUppsatsen bygger pÄ en kvalitativ studie med etnografisk ansats.

Genom vÄr verksamhetsförlagda tid har vi kommit i kontakt med elever med primÀra koncentrations-svÄrigheter. DÄ vi Àr blivande lÀrare i matematik ville vi ta reda pÄ hur de primÀra koncentrationssvÄrigheterna pÄverkar elevens lÀrande i matematik samt ta reda pÄ hur vi kan hjÀlpa eleven. För att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar valde vi att göra kvalitativa intervjuer med tre speciallÀrare och tre klass-lÀrare frÄn tre olika skolor i södra Sverige. Resultatet av vÄr undersökning visade att pedagogerna var överens om att en lugn och strukturerad miljö Àr betydelsefull, medan Äsikterna om matematikboken gick isÀr. Genom kvalitativa intervjuer har vi kommit fram till att en elev med primÀra koncentrations-svÄrigheter oftast har förstÄelsen trots problem med matematiken.

Abstract ?Dagen dÄ eleverna dödade lÀraren? Marie Nilsson Ulrika Wendel Nilsson, Marie & Wendel, Ulrika (2006) ?Dagen dÄ eleverna dödade lÀraren? - en teknikdag med programmerbart Lego. (The day when the pupils killed the teacher ? a day of technical activities using programme friendly Lego). LÀrarutbildningen; Malmö högskola.

Abstract Andersson Ann-Louise & Mattsson Maria (2009). Matematik i förskolan. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet Àr en jÀmförande studie om hur man som pedagog resonerar kring barns kunskaper och lÀrande inom matematik i Äldrarna 4-5 Är pÄ en Reggio Emilia förskola, en Montessoriförskola och en kommunal förskola i SkÄne. Vi undersöker ocksÄ vilka olika matematiska material de olika förskolorna anvÀnder sig av. Syftet med examensarbetet Àr att synliggöra olika pedagogiska arbetssÀtt för barns matematiska lÀrande. VÄra frÄgestÀllningar som arbetet utgÄr ifrÄn Àr: Hur arbetar pedagoger med matematik pÄ förskolorna? Vad anser pedagoger att matematik Àr för förskolebarn? Vilka matematiska begrepp anvÀnder pedagoger sig av i förskolan? Vad anser pedagoger att barnen behöver ha för kunskaper inom matematik? Metoderna vi anvÀnt oss av Àr en kombination av intervjuer med pedagogerna och observationer av barnen i verksamheten för att kunna inhÀmta sÄ mycket information som möjligt kring vÄra frÄgestÀllningar.

The purpose of this study has been to compare the present with the future syllabus of mathematics. With a text analytical approach has questions about how the structure is different, how the look at knowledge has changed and which learning theory that characterizes the two syllabus been answered. As a theoretical framework I adopt three different learning theories, behaviourism, cognitivism and the socio-cultural perspective. The pervious research I have looked at is the concept of knowledge an the underlying theories to previous curriculum. During the increase results in the greatest difference seen in the structure.

Denna studie har sin utgÄngspunkt i elevers olika uppfattningar om matematik. Syftet med studien har varit att studera de olika uppfattningar som rÄder kring matematik bland elever hemmahörande i Ärskurs 1 respektive 6. Detta för att sedan uppmÀrksamma och belysa de likheter kontra skillnader som finns mellan uppfattningarna i dessa Ärskurser. För att fullborda syftet genomfördes intervjuer med tio elever frÄn vardera Ärskurs. Det som framkom under intervjuerna kategoriserades sedan utifrÄn Sandahls (1997) modell (se tabell 1), vilket sammantaget lade grunden till jÀmförelsen mellan de bÄda Ärskurserna.

Detta arbete syftar till att undersöka lÀrares syn pÄ Àmnesintegrering mellan matematik och trÀslöjd i skolÄr fyra. VÄr vision Àr att integrera Àmnena i vÄr kommande yrkesutövning. I studien har vi ocksÄ undersökt vilka möjligheter till Àmnesintegrering som skulle kunna utnyttjas i undervisningen. Genom studien fÄr vi kunskap om vilka förutsÀttningar och förvÀntningar vi kan komma att möta. LÀroplanen för grundskolan (Lpo 94, Skolverket 2006) och kursplaner för matematik och slöjd (Skolverket 2002) förordar individanpassad undervisning dÀr Àmnesintegrering skulle kunna utnyttjas till ÀndamÄlet.

Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ vilken matematik som uppstÄr i barnens fria lek pÄ förskolans gÄrd och under vilka förutsÀttningar detta sker. VÄra frÄgestÀllningar Àr: hur utnyttjar pedagogerna leksituationerna för att lyfta matematiken och vilken matematik kommer till uttryck i samtalen? Den metod vi anvÀnt under vÄr undersökning Àr observationer. I observationsschemat anvÀnde vi oss av kategorier som hade anknytning till vÄra frÄgestÀllningar. I vÄr undersökning fick vi fram att pedagogerna utnyttjade de olika lek situationerna som förekom pÄ förskolans gÄrd.

Syftet med denna studie Àr att undersöka och kartlÀgga nÄgra lÀrares tankar kring utomhusundervisning i matematik. Det Àr ocksÄ intressant att undersöka vilka faktorer som pÄverkar lÀrarna i deras val av undervisningsmiljö. PÄ den begrÀnsade tid som studien hade till sitt förfogande passade det att göra fokusintervjuer. För att öka tillförlitligheten för studien gjordes Àven en enkÀtundersökning. UtifrÄn insamlade data, kartlades lÀrarnas tankar och erfarenheter kring utomhusundervisning i matematik.

I denna rapport vill vi undersöka hur lÀrare arbetar med vardagsanknuten matematikundervisning och hur eleverna upplever den. För att fÄ svar pÄ detta har vi genomfört en fallstudie dÀr vi observerat tre matematiklektioner i skolÄr tre och sedan intervjuat sex elever och lÀraren. VÄrt resultat visar bland annat att eleverna uppfattar matematikÀmnet som rÀkning i matematikboken och har svÄrt att relatera skolans matematik med den matematik som de anvÀnder utanför skolan. LÀraren som vi observerat och intervjuat baserar sin undervisning pÄ matematikboken men önskar att hon kunde slÀppa matematikboken mer och strÀvar efter detta. Enligt litteraturen kan elevernas matematiska förstÄelse öka om man gör eleverna medvetna om matematiken som finns runt omkring dem..

MÄnga teoretiker tycks vara överens om att leken spelar en grundlÀggande roll i förskolebarnens utveckling. Att leken ska genomsyra hela förskolans verksamhet Àr nÄgot som Àr vÀl förankrat i lÀroplanen. Det gÀller ocksÄ Àmnet matematik som Àven inrymmer en rad strÀvansmÄl. Jag upplever att vÄr förskolemetodik verkar bristfÀllig nÀr det gÀller lek sammankopplat till inlÀrning. Det finns tydliga intensioner om vad som ska frÀmjas hos barn och riktningar att strÀva mot, vilket gör att pedagogerna fÄr en betydande roll i barns utveckling.

Studiens syfte Àr att undersöka huruvida lÀrare anvÀnder sig av olika representationer i sin undervisning samt vilka representationsformer som fÄr mest utrymme i Ärskurs 1-3 jÀmfört med Ärskurs 4-6. Jag ville Àven fÄ reda pÄ i vilken utstrÀckning som lÀrare i de olika Ärskurserna anvÀnder sig av konkret material och av elevernas erfarenheter samt hur de ser pÄ anvÀndandet av det. Empirin samlades in genom observationer i tre klasser, Ärskurs 1, 3 och 6, med efterföljande intervjuer med de undervisande lÀrarna samt genom en enkÀt dÀr 19 lÀrare frÄn Äk1-6 deltog. Resultatet visar att lÀrarna i Ärskurs 4-6 anvÀnder fler representationsformer i undervisningen Àn lÀrarna i Ärskurs 1-3 men Àven att lÀrarna Àr mer benÀgna att anvÀnda abstrakta representationer nÀr eleverna blir Àldre och anvÀnder mer konkret matematik i Ärskurs 1-3. Resultatet visar ocksÄ att lÀrarna anser att konkret laborativt material Àr ett bra hjÀlpmedel bÄde vid introduktion av nytt matematiskt innehÄll och för att hjÀlpa elever i svÄrigheter..

Det ha?r a?r en studie med utga?ngspunkt i journalisten och musikern Kristian Gidlunds sja?lvbiografiska bloggbera?ttelse i kroppen min, som han skrev sedan han blev sjuk i cancer i mars 2011 tills dess att han dog i september 2013, strax innan sin 30-a?rs dag. Bloggen hade omkring 1,5 miljoner la?sare i oktober 2012 och gavs ut i bokform med titeln I kroppen min: resan mot livets slut och alltings bo?rjan under va?ren 2013.Studien ansluter till ett Netnografiskt fa?lt som syftar till att underso?ka social samvaro pa? internet, da? jag underso?ker bloggen i kroppen min som ba?rare av en samtida, meningsskapande funktion. Utifra?n ett fenomenologiskt perspektiv och ett Foucaultinspirerat perspektiv om makt och tystnad underso?ker jag bloggen som en erfarenhetsva?rld mellan en subjektiv och objektiv livsva?rld, da?r subjektet fa?r utrymme att kontrollera sin livsbera?ttelse (sitt livsslut) i relation till en upplevd samtid..

UtifrÄn elevers attityder till matematik och matematikundervisning samt forskning om matematikundervisning och hur elever bÀst motiveras Àr syftet med denna uppsats att förbÀttra matematikundervisningen pÄ gymnasieskolan. För att ta reda pÄ elevers attityder till matematik och matematikundervisning har 183 elever frÄn tvÄ gymnasieskolors naturvetenskapliga program i södra Sverige tillfrÄgats i en enkÀtundersökning. Undersökningen visar bland annat att eleverna i större utstrÀckning Àn vad de gör vill arbeta kommunikativt och med öppna arbetssÀtt i matematikundervisningen. Uppsatsens huvudsakliga slutsats Àr att: för att motivera elever och skapa förutsÀttningar för dem att utveckla förstÄelse för matematik bör matematikundervisningen innefatta mer kommunikation och öppna arbetssÀtt..