I Lpo 94 poÀngteras att lusten att lÀra ska vÀckas genom lek och skapande. Det abstrakta Àmnet matematik ska göras konkret i den undervisning som bedrivs i skolorna. Historiskt sett har detta varit en stÄndpunkt för matematikundervisningen sedan lÀnge. Genom att in-tegrera matematik i praktiska Àmnen sker lÀrandet genom tillÀmpning. Vi har i vÄr studie försökt att synliggöra om det kunskapande som sker i en kontext transfereras till ett annat sammanhang.

Syftet med studien Àr att undersöka om och i sÄ fall hur tÀrningen anvÀnds som redskap för barns lÀrande av matematik. Vi vill Àven undersöka hur pedagogerna uttrycker att de synliggör matematiken för baren nÀr de anvÀnder tÀrningen samt hur barnen anvÀnder sig av tÀrningen i leken. Vi har genomfört intervjuer med pedagoger och observationer av barn i deras lek. Resultatet visar att de flesta pedagoger Àr medvetna om matematiken i anvÀndandet av tÀrningen Àven om de inte synliggör matematiken för barnen. Vissa pedagoger anvÀnder tÀrningen Àven i andra situationer Àn vid tÀrningsspel. Exempel pÄ sÄdana situationer Àr samling, rörelsepass och utevistelse.

Abstract Rapporter frĂ„n Skolverket visar att mĂ„nga elever inte nĂ„r mĂ„len i matematik.12 % av eleverna i Ă„k 9 nĂ„dde inte godkĂ€ntgrĂ€nsen pĂ„ Ă€mnesproven i matematik 2006, (PM 2006:2230). UtifrĂ„n provens resultat funderade vi över vilken undervisning elever i matematiksvĂ„righeter möter eller mött. Är det sĂ„ att de blivit utslagna frĂ„n skolans matematikundervisning redan innan de nĂ„tt högstadiet? Vad gör skolan för dessa elever i mellanĂ„ren sĂ„ att de ska bli godkĂ€nda i matematik Ă„k 9? Vi var intresserade av hur de specialpedagogiska insatserna sĂ„g ut och hur eleverna upplevde dessa. Vi har intervjuat 13 elever i Ă„k 6 frĂ„n tvĂ„ olika kommuner kring upplevelser och erfarenheter av matematikundervisning och specialpedagogiskt stöd.

Syftet med mitt arbete var att skapa ett diagnostiskt test i matematik för elever som lÀser EllÀra A pÄ elprogrammet. Detta för att undersöka elevernas förkunskaper i matematik. Undersökningen riktar sig till att hitta de elever som kan fÄ problem att klara matematiken i EllÀra A. Testet skulle ej ta en större del av en lektion i ansprÄk.Med hjÀlp av kurslitteratur och kursplan för EllÀra A har jag tagit fram ingÄende matematik i kursens inledande delar. UtifrÄn denna matematik har sedan uppgifter skapats och jÀmförts med likartade uppgifter i grundskolans nationella prov för Ärskurs 9 samt skolverkets mÄl som eleverna skall ha nÄtt i slutet av nionde skolÄret.Jag har utfört ett test i en fordonsklass för att kontrollera tidsÄtgÄng och eventuella oklarheter i testet.

Syftet med denna studien Àr  att undersöka hur 23 barn i en förskoleklass upplever aktiviteten massage och avslappning under fyra veckor. Undersökningen genomfördes ur ett sociokulturellt perspektiv dÀr barn, lÀrande och socialt samspel med varandra Àr i fokus..

Med vÄrt examensarbete ville vi skapa ett inlÀrningstillfÀlle i matematik. Under vÄr slutpraktik undersökte vi tvÄ matematikgrupper i Ärskurs Ätta. Vi delade in eleverna i slumpmÀssiga grupper och med hjÀlp av observationsschema undersökte vi hur de utvecklade sitt samarbete. Vid tre olika undersökningstillfÀllen fick de arbeta med olika uppgifter i grupp. Eleverna har Àven fÄtt skriva utvÀrderinagr i grupp och enskilt i form av utvÀrderingsformulÀr och enkÀter.

Syftet med denna studie var att granska l?rarnas skildringar kring det praktiska arbetet med konflikthantering i fritidshemmet, samt urskilja betydelsen som de olika niv?erna i Cohens konfliktpyramid specifikt har i fritidshemmet. D? vi har upplevt att det saknas f?rebyggande arbete kring konflikthantering s? blev detta v?rt problemomr?de. Vi besvarade v?ra fr?gest?llningar med st?d av v?r metod, kvalitativa intervjuer.

Grunden för utvecklingen av ett barns matematikkunskaper lÀgger man redan i förskolan. Att arbeta med matematik i förskolan Àr oerhört viktigt för att förbereda barnen för skolan och livet. Under min undersökning kommer jag dÀrför att undersöka pÄ vilket sÀtt matematiklÀrande genomförs i förskolan samt hur pedagogerna synliggör matematiken i förskolan. Under min verksamhetsförlagda tid (VFT) upptÀckte jag variation i pedagogernas arbetssÀtt med matematik. Vissa fokuserade mycket pÄ matematik under vardagsverksamheten medan andra knappt var engagerade i att lÀra barnen matematik. Min undersökning Àr baserad pÄ intervjuer av sex pedagoger frÄn tvÄ olika förskolor. Resultatet av intervjuerna visade att alla pedagoger var överens om att matematiken i förskolan förbereder barnen inför matematiken som kommer framöver i skolan och livet.

V?rdk?erna v?xer i takt med att den psykiska oh?lsan ?kar. Den konventionella v?rden och de st?dinsatser som erbjuds dem som lever med psykisk oh?lsa eller en neuropsykiatrisk diagnos r?cker inte alltid. Alternativa metoder beh?ver lyftas och kunskapen om assistanshundar som hj?lpmedel ?kar i samh?llet.

Studier visar att resultaten i matematik för flersprÄkiga elever Àr sÀmre Àn de för elever med svensk bakgrund. DÀrför syftar studien till att ge exempel pÄ hur nÄgra flersprÄkiga elever i Ärskurs 5 fullgör och upplever olika typer av matematikuppgifter. Tre fallstudier utförs ur barns perspektiv med 12 elever frÄn tre skolor. Genom att kombinera intervjuer, observationer och ett experimentellt inslag sÄ blir det möjligt att urskilja eventuella likheter och skillnader mellan de olika skolorna.I studien framkommer inga skillnader mellan skolorna. Eleverna arbetar till övervÀgande del i sin matematikbok under lektionerna.

Teori: Att uppnÄ lÀrande Àr ett komplext samspel mellan olika faktorer. NÄgra viktiga ledord Àr aktivitet, verklighetsanknytning, variation, kommunikation, reflektion samt lust och glÀdje. Syfte: Jag har i min aktion valt att följa elevers lÀrande inom matematik. Syftet Àr att genom att förÀndra arbetssÀtt och pröva mÄnga olika vÀgar för att nÄ de mÄl som finns i kursplanerna, fÄ elever som Àr mer engagerade i matematik och pÄ sÄ sÀtt uppnÄ bÀttre lÀrande. Utöver att följa elevernas lÀroprocesser och vilka mÄl som nÄs har jag Àven följt elevernas instÀllning till matematikÀmnet för att se om förÀndrade arbetssÀtt pÄverkar lusten och glÀdjen. Resultat: Kunskapstest i tvÄ olika klasser visade pÄ skillnader i förstÄelsen av procentavsnittet till förmÄn för den klass som deltagit i aktionen. För övrigt gick det inte att utlÀsa nÄgra anmÀrkningsvÀrda skillnader.

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka hur elever uppfattar begreppet energi i Ärskurs 5. Teorierna vi valde att utgÄ frÄn grundar sig pÄ ett konstruktivistiskt- och sociokulturellt perspektiv. Inom den tidigare forskningen presenteras fyra olika undersökningar, varav tvÄ Àr genomförda med Àldre elever/studenter och tvÄ Àr genomförda med yngre elever. Vi har valt att anvÀnda undersökningar som Àr genomförda med Àldre elever/studenter eftersom vi inte hittat mycket genomförd forskning i Ärskurs 5. I vÄr metod valde vi att anvÀnda oss av enkÀter och intervjuer.

Syftet med studien var att analysera la?rares synsa?tt pa? AD/HD. Studien bygger pa? sju intervjuer med la?rare som arbetar i grundskolan. De teoretiska utga?ngspunkterna fo?r denna studie var tre specialpedagogiska perspektiv - traditionellt, alternativt samt ett tredje perspektiv.Studien visar att la?rarna a?r positiva till att diagnosen sta?lls da? de menar att diagnosen a?r nyckeln till att fa? extra resurser inom skolan.

Intentionen med detta examensarbete var att undersöka hur flickor och pojkar uppfattar att de blir bedömda och bemötta i Àmnet matematik ur ett genusperspektiv. Vi har genomfört en kvalitativ och kvantitativ undersökning som baserades pÄ enkÀter och intervjuer med gymnasieelever. Totalt deltog 61 elever i undersökningen, 38 pojkar och 23 flickor varav en pojke och en flicka Àven intervjuades. Information har inhÀmtats frÄn litteratur och Internet samt tidigare forskning om jÀmstÀlldhet i skolan, genusteori samt skolforskning kring matematik. UtifrÄn vÄr studie kan vi dra slutsatsen att en stor del av eleverna uppfattar att de blir bedömda och bemötta pÄ olika sÀtt bÄde beroende pÄ lÀrarens och pÄ deras eget kön.

Syftet med detta examensarbete Àr att öka förstÄelsen för tankar dagens lÀrare har av bedömning, och vilka tankar deras elever har av det bedömningsarbete lÀrarna utför. Med detta som utgÄngspunkt konstruerade vi intervjuunderlag och elevenkÀter, för att kunna söka svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Vi intervjuade 3 lÀrare, som arbetar som matematiklÀrare i Ärskurs 6, om deras tankar kring summativ och formativ bedömning i matematik, och hur de lÀgger upp sitt bedömningsarbete. De intervjuade lÀrarnas elever deltog i undersökningen, genom att svara pÄ en enkÀt, dÀr frÄgor om elevernas tankar kring bedömning i matematik stÀlldes. De centrala begrepp som presenteras i litteraturgenomgÄngen hjÀlpte oss sedan att tolka vÄrt resultat.