Syftet med uppsatsen var att undersöka hur undervisningen i matematik A pÄ de yrkesförberedande programmen anpassas efter styrdokumenten avseende elevens studieinriktning, vardagssituation och framtida studier. För att göra detta genomfördes en lÀromedelsanalys pÄ serien Matematik 3000 samt intervjuer med bÄde lÀrare och elever. Sammanfattningsvis pekar resultaten mot att Matematik 3000 för de yrkesförberedande programmen endast Àr anpassad till eleverna som siktar mot godkÀnt i betyg och inte tÀnker lÀsa vidare. Jag har Àven kunnat se brister i hur böckerna anpassats efter elevens valda studieinriktning. Detta drabbar alla elever men framförallt de som tÀnkt lÀsa vidare..

Sammanfattning: Syftet med mitt examensarbete Àr att titta pÄ om pedagoger i förskolan Àr medvetna om hur de arbetar med matematiken och om de tar tillvara pÄ alla vardagliga situationer under dagen som kan innehÄlla Àmnet ifrÄga. För att fÄ reda pÄ detta har jag utfört observationer och intervjuer och jÀmfört dem med varandra. Resultatet jag kom fram till var att de pedagoger jag har studerat har varit medvetna om hur de sjÀlva agerar ute i verksamheten och att deras syn pÄ vad som kan vara matematik har Àndrats efter den matematikutbildning som de har gÄtt. En viktig slutsats Àr att för att barnen ska fÄ en sÄ bra förutsÀttning till Àmnet som möjligt mÄste pedagogen vara medveten om var och hur Àmnet kan synliggöras i deras vardag.  .

Syftet med studien Àr att fÄ djupare insikt i sÄngpedagogers syn pÄ Time och SvÀng samt hur de didaktiskt arbetar med dessa aspekter. Det saknas mer omfattande forskning inom omrÄdet. Med detta i behÄll har jag för avsikt att fÄ djupare insikt i frÄgestÀllningar som rör olika förhÄllningssÀtt till hur sÄngare kan öva upp Time och SvÀng samt vad Time och SvÀng innebÀr, generellt och i ett undervisningsperspektiv. Studien har som sin teoretiska utgÄngspunkt ett sociokulturellt perspektiv med fokus pÄ hur mÀnniskor anvÀnder olika redskap för att kommunicera med sin omgivning.För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har anvÀnt mig av en halvstrukturerad intervjuform nÀr jag samtalat med informanterna. Alla informanter i denna studie arbetar idag som sÄngpedagoger; tvÄ av dessa Àr mer inriktade pÄ jazz medan de andra tvÄ Àr mer inriktade pÄ populÀrmusik.

I denna studie undersöks vad som sker i intensivundervisning dÀr en SUM-elev, elev med sÀrskilda utbildningsbehov i matematik, erbjuds multisensorisk undervisning. Vilken utveckling som sker vad gÀller elevens taluppfattning, samt olika uttryck för lÀrande i undervisningsprocessen Àr ocksÄ nÄgot som studeras.Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts som en fallstudie med en SUM-elev i Ärskurs ett. Fallstudien innehÄller en intervention med matematiktester vilka genomförts före och efter en intensivundervisning i grundlÀggande taluppfattning. Deltagande observationer av undervisningssekvensen har genomförts, vilka ocksÄ har filmats. Till analysen anvÀnds Bruners teori om representationer tillsammans med Vygotskijs teori om lÀrande ur ett sociokulturellt perspektiv.

SammanfattningMalin StÄngbergKunskapsutvecklingOm matematikbokens betydelse för lÀrandet i tidiga ÄrStudy about pupil?s knowledge in mathematicsAntal sidor: 25Syftet med denna studie var att undersöka hur elever i tidiga skolÄren lÀr sig matematik.Dessutom ville jag fÄ fram om eleverna fick bÀttre förstÄelse och ett annat förhÄllningssÀtt tillvardagsmatematik om man arbetar utan matematikbok. Detta undersökte jag utifrÄn tre lÀraresperspektiv genom intervjuer.Mina frÄgor lyder:Hur lÀr sig barn inom matematiken?Vad hÀnder med barnens förhÄllningssÀtt till matematik om man tar bort matematikboken?Kan bortplockandet av matematikboken bidra till ökad individualisering i skolarbetet?FÄr eleverna bÀttre förstÄelse för vardagsmatematik utan bok?Genom insamlandet av teorierna och med hjÀlp av mina intervjuer med lÀrarna har jagkommit fram till flera olika slutsatser som kan pÄverka hur barn lÀr sig inom matematiken tillexempel genom ett varierat och stimulerande material, goda samtal och diskussioner ochlÀrarens roll som en god förebild. Om eleverna inser sambandet mellan matematik i vardagenoch skolmatematik skulle fler tycka att matematik var bÄde roligt och intressant och lÀttare attförstÄ.Sökord: Matematik, inlÀrning, kognitiv teori, sociokulturell teori.

Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ om pedagoger i förskolan anvÀnder sig av musik för att frÀmja barnens matematikinlÀrning och i sÄdana fall pÄ vilket sÀtt de gör det, eller om de anvÀnder sig av matematik och musik var för sig. I undersökningen medverkade fyra förskollÀrare och intervjuerna utfördes bÄde enskilt och i par och vi utförde kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. I arbetet tar resultatet av intervjuerna upp och kopplas till den valda litteraturen samt vÄra tankar kring arbetet med matematik och musik som en helhet. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna anvÀnder matematik och musik tillsammans, men ofta omedvetet. Dock har de en positiv instÀllning till Àmnesintegrerat arbete..

Syftet med den hÀr rapporten var att undersöka hur och pÄ vilket sÀtt fyra förskolor arbetar med matematik, samt om och hur de arbetar för att uppfylla lÀroplanens mÄl (Lpfö98). Undersökningen gjordes mot en Montessoriförskola samt en traditionell förskola. Dessutom anvÀnds resultatet ur en annan undersökning av tvÄ Reggio Emiliainspirerade förskolor för att fÄ en bredare grund i rapporten.För att fÄ reda pÄ frÄgestÀllningarna delades enkÀter ut till personalen pÄ förskolorna. DÀrefter gjordes intervjuer med en av förestÄndarna pÄ vardera förskola. Och för att fÄ reda pÄ hur pedagogerna arbetar med matematik i barngruppen gjordes löpande observationer.Slutsats: Den traditionella förskolan arbetar aktivt med matematik i vardagen, de tvÄ Reggio Emiliainspirerade förskolorna arbetar med matematik i vardagen men inte aktivt.

Matematik Àr ett Àmne som mÄnga elever tycker Àr trÄkigt och somliga Àr mindre aktiva pÄ lektionerna. Eleverna Àr dessutom vana vid att arbetet i matematik till stor del styrs av det valda lÀromedlet och det Àr ovanligt att annan typ av undervisning förekommer. Detta examensarbetes syfte Àr att studera elevernas uppfattning om hur en laboration i matematik och dess utformning pÄverkar deras aktivitet och matematiska förstÄelse. I arbetet finns en sammanstÀllning av forskning inom omrÄdet samt en analys av ett arbete dÀr elever i Är 7 videofilmats under en lektion i laborativ matematik. Dessutom har eleverna svarat pÄ en enkÀt i samband med laborationen. Arbetet har visat att vid en laboration dÀr de flesta elever finner en utmaning upplever mÄnga elever att de arbetat mer aktivt Àn under andra lektioner och att grupparbetet fungerar bra.

Abstract:Syftet med arbetet var att ta reda pÄ om invandrarelever har lÀttare för matematik Àn för svenska. Syftet formulerades utifrÄn tanken om att matematiken skulle vara enklare att behÀrska dÄ kravet pÄ sprÄket eventuellt inte var lika stort som i svenskan.Undersökningen genomfördes dels genom att undersökningspersonerna fick fylla i en enkÀt och dessutom tittade man pÄ undersökningspersonernas nationella prov i matematik och svenska som genomfördes i Äk 5 av de medverkande.Resultatet av detta arbete har varit svÄrt att redovisa dÄ detta arbete bygger pÄ en liten grund. UtifrÄn materialet som har funnits till hands kan man konstatera att eleverna sjÀlva anser att Àmnet svenska Àr lÀttare Àn Àmnet matematik. Vad som ligger bakom detta Àr svÄrt att fÄ fram utifrÄn materialet som finns tillgÀngligt..

I Sverige finns en det en brist pa? kockar. Stja?rnkro?gare och branschfo?retra?dare uttalar sig om att det a?r sva?rt att finna ?bra personal? och att restaurangutbildningarna inte ligger i fas med deras krav. Arbetsfo?rmedlingen har i sin rapport Var finns jobben? (2014a) beskrivit kock som ett paradoxyrke, att det ra?der ho?g arbetslo?shet samtidigt som det a?r brist pa? arbetskraft.

Gullberg, Linda (2014). Bland delfinsim och batterier. Möjligheter till lÀrande i trÀningsskola. (Among dolphin swimming and batteries. Learning possibilities in special school.).

Vi lever idag i ett ma?ngkulturellt samha?lle som a?r i sta?ndig ro?rlighet, na?got som gjort att ocksa? den svenska skolan ser annorlunda ut a?n fo?r bara na?gra a?r sedan. Mitt i denna ro?rlighet sa? har ocksa? la?rarnas uppgift vidgats och satt de i en kontext som kra?ver mer, men kanske ocksa? a?ven ger mer? Denna uppsats a?r en studie om la?rarnas upplevelser om att vara en del utav en ma?ngkulturell skolkontext. Hur upplever de sin arbetsplats, hur ter sig bemo?tandet mellan la?rare och elev, och vilka konsekvenser talar de om vad ga?ller ungdomarnas integreringsprocess? .

Syftet med denna studie Àr att fÄ en djupare förstÄelse och kunskap om hur elever i Ärskurs 4-6 med intresse och fallenhet för matematik ser pÄ sitt eget lÀrande och sin egen förmÄga inom matematiken. Följande frÄgestÀllningar besvaras i studien: I vilka undervisningssituationer lÀr sig elever med fallenhet och intresse för matematik pÄ bÀsta möjliga vis? Hur beskriver dessa elever sitt intresse och sin fallenhet för matematik? Samt vilka styrkor respektive svagheter anser elever med intresse och fallenhet för matematik sig ha inom Àmnet? Studien har en kvalitativ inriktning dÀr resultatet har baserats pÄ semistrukturerade intervjuer som genomförts med sex elever. Resultatet av studien visade att elever med intresse och fallenhet för matematik Àr medvetna om sin förmÄga med försiktiga med att prata om den. Resultatet visade Àven att dessa elever föredrar en undervisning som prÀglas av muntlig matematik i vilket eleverna fÄr arbeta med uppgifter som stimulerar och utmanar dem.

Syftet med uppsatsen har varit att försöka identifiera orsaker till att svenska elevers intresse för matematik i allmÀnhet Àr lÀgre ju högre upp i klasserna de kommer och att ta reda pÄ om det finns nÄgon brytpunkt dÄ elever Àndrar instÀllning till matematikÀmnet. Vi har arbetat med tre frÄgestÀllningar:1. Hur ser elevernas instÀllning till matematiken ut?2. Vad uppskattar dagens elever i matematikundervisningen?3.

Syftet med denna studie Àr att undersöka förekomsten av de matematiska kompetenserna i lÀroböcker för Matematik A. Centralt i studien Àr de sex matematiska kompetenser, som Palm et al. (2004) analyserat fram ur de nationella styrdokumenten. Dessa kompetenser Àr: kommunikationskompetens, modelleringskompetens, resonemangskompetens, begreppskompetens, problemlösningskompetens och algoritmkompetens. För att nÄ syftet genomfördes en analys av uppgifter i tvÄ lÀroböcker för Matematik A.Undersökningens resultat visar att alla sex matematiska kompetenser finns representerade i lÀroböckernas uppgifter.