Uppsatsens o?vergripande syfte a?r att underso?ka fo?resta?llningar och uppfattningar hos elever som uttrycker ett starkt motsta?nd mot sko?nlittera?r la?sning i skolan. Med utga?ngspunkt i elevernas upplevelser av fiktionsla?sning a?r uppsatsens ambition ocksa? att reflektera o?ver la?rarens roll, hur la?rare kan arbeta tillsammans med eleverna och vad la?rare kan la?ra sig av dem.Fo?r underso?kningen har fyra elever intervjuats som alla tillho?r en sa?rskild undervisningsgrupp da?r jag a?r undervisande la?rare och ansvarig fo?r svenskundervisningen.Underso?kningen visar hur viktigt det a?r att lyssna pa? eleverna. Na?r la?raren lyssnar pa? sina elever a?r de ocksa? beredda pa? att lyssna pa? la?raren och mer o?ppna fo?r att ta till sig den kunskap skolan har att erbjuda.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en inblick i hur lÀrarens tidigare erfarenheter och instÀllning pÄverkar undervisningen i matematik. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ hur detta pÄverkar elevers matematiklÀrande. VÄr undersökning bygger pÄ intervjuer med lÀrare. Med vÄr intervjustudie vill vi undersöka varför en del lÀrare har ett mer laborativt arbetssÀtt Àn andra samt vilka faktorer som pÄverkar detta.Uppsatsen visar pÄ faktorer som pÄverkar undervisning i matematik sÄsom lÀrarens attityd till matematik, Àmnes- och didaktiska kunskaper. Vi skriver ocksÄ om vad som kan göras för framtidens matematikundervisning.

Under vÄr egen skolgÄng och Àven vid högre studier vid universitet och högskola har vi upplevt fenomenet att flickor uppmuntras i de fÄ Àmnen som pojkar ses som dominanta i, men har aldrig stött pÄ att pojkarna uppmuntras i de Àmnen som flickor generellt presterar bÀttre i. Detta fick oss att vilja ta reda pÄ vad detta berodde pÄ och hur man skulle kunna visa pÄ att Àven pojkar behöver uppmuntras.Litteraturstudien Àr gjord efter Forsberg och Wengströms (2003) modell för en systematisk litteratur studie med inslag av metaanalys (jÀmförelser mellan litteraturerna). Vi har anvÀnt oss av fem avhandlingar och tvÄ vetenskapligt granskade artiklar.Resultatet av studierna visar att flickor och pojkar behandlas olika eftersom de har olika könsroller som fastslagits tidigare av de sociala omstÀndigheterna och traditionella normer. Det pÄvisas dessutom att satsningar i idrottsrörelsen pÄ flickidrotten speglar de satsningar som gjort av staten i skolan och oftast inte ger önskat resultat och istÀllet utpekar flickor som et avbrott frÄn normen.Nyckelord: Kön, Genus, Könsroller, Könsordning, Sociokulturellt perspektiv, Elever och Pedagoger..

Pettersson, Annika (2009). Är pedagoger med kompetens medvetna pedagoger? En undersökning om matematik i förskolan. ( Are competent teachers conscious teachers ?A survey about mathematics in the preschool).

Studiens syfte Àr att undersöka elevers uppfattningar om matematik och hur mycket och vad lÀrare vet om sina elevers uppfattningar. Syftet Àr Àven att undersöka vad lÀrare anser om anvÀndbarheten av kunskaper om enskilda elevers uppfattningar. Studien innehÄller en teoretisk och en empirisk del. En fallstudie har genomförts i en klass i Är 6. Den empiriska delen Àr uppdelad i tre delar; elevenkÀten, lÀrarenkÀten och lÀrarintervjuerna.

Tidigare forskning visar att fo?r att en skolreform ska fa? genomslag i praktiken ma?ste la?raren ses som en nyckelfaktor. La?rarna ma?ste fo?rsta? varfo?r reformen genomfo?rs och de ma?ste fa? tid och utrymme att implementera skolreformen i skolans vardag. Syftet med min underso?kning a?r att se hur la?rare fo?ra?ndrat sitt arbetssa?tt sedan info?randet av Lgr 11 och vilka uppfattningar la?rarna har kring den nya la?roplanen.

Det övergripande syftet med denna studie Àr att undersöka vad som kan göras för att eleverna ska uppleva matematik som ett intressant och roligt skolÀmne samt att belysa vilka lÀrandesituationer och miljöer som frÀmjar elevers matematikutveckling. Fokus i studien ligger pÄ lÀrande och undervisning i matematik. Undersökningen bygger i första hand pÄ kvalitativa metoder med elev- och lÀrarintervjuer och experiment med en grupp utvalda elever, men ocksÄ kvantitativ metod med enkÀtundersökning bland elever, samt litteraturstudie. Resultatet av min undersökning visar att problemlösande, undersökande och elevaktiverande arbetssÀtt enskilt och i grupp och gemensamma matematiska samtal bör ha en större plats i matematikundervisningen med syfte att öka elevers intresse för matematik. Variation och dialog Àr nyckelorden som leder till en förÀndrad matematikundervisning som samtidigt kan stimulera elevers lÀrande och utveckling i matematik.

Uppsatsen Àr en kvalitativ undersökning om hur lÀrare pÄ ett yrkesprogram arbetar med Àmnesintegrering i Àmnet matematik, svenska och karaktÀrsÀmnen pÄ hotell- och restaurangprogrammet. Syftet var att genom lÀrarintervjuer fÄ inblick i hur lÀrare uppfattar Àmnesintegrering mellan kÀrn- och karaktÀrsÀmnen. Meningen var att ta reda pÄ i vilken omfattning de arbetar med det och skillnaden mellan kÀrn- och karaktÀrsÀmneslÀrares sÀtt att se pÄ Àmnesintegrering. Arbetet ger en inblick i tidigare forskning kring Àmnet och tar sin utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att lÀrare har en positiv attityd till Àmnesintegrering men att det inte sker i sÄ stor utstrÀckning pÄ den aktuella skolan. Det framkommer att Àmnesintegrering upplevs motiverande för bÄde lÀrare och elever, samtidigt som kommunikationen lÀrarna emellan brister.

Flera rapporter och studier visar att elevernas kunskaper i matematik har försÀmrats. Till följd av detta gav regeringen Är 2003 i uppdrag till utbildningsdepartementet att tillsÀtta en matematikdelegation för att utarbeta en handlingsplan med förslag till ÄtgÀrder för att förÀndra attityder till och öka intresset för matematik samt utveckla matematikundervisningen. Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ hur pedagogerna synliggör matematik i förskolan samt i vilken utstrÀckning. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi valt att intervjua Ätta pedagoger frÄn tvÄ rektorsomrÄden. I vÄrt resultat framkommer skillnader i pedagogernas sÀtt att planera och synliggöra matematiken i förskolan. I rektorsomrÄde 1 arbetar pedagogerna medvetet för att synliggöra matematiken medan i rektorsomrÄde 2 arbetar pedagogerna vÀldigt spontant med matematiken utan att ens tÀnka pÄ att man gör det.

Studien undersöker hur talutrymme och talstruktur kommer till uttryck i klassrumsmiljö. Avsikten Àr att skapa en förstÄelse för och synliggöra hur talstrukturen ser ut mellan lÀrare och elever. Ansatsen som anvÀnds för att undersöka syftet Àr kvalitativ och studien har genomförts som en kombinerad observations- och intervjustudie. TvÄ klassrumsobservationer har genomförts och tre yrkesverksamma lÀrare har intervjuats. Ett sociokulturellt perspektiv samt teorin om social responsivitet Àr studiens viktigaste teoretiska utgÄngspunkter (Asplund 1987, SÀljö 2000, 2005).

Jag syftar att undersöka hur klipp frÄn spelfilmer baserade pÄ litterÀra texter kan förmedla kunskaper inom litteratur och historia. Under tre lektioner anvÀnds en kvantitativ metod dÀr samma undersökningsgrupp svarar pÄ hur och om filmklipp integrerade i undervisningen har tillfört dem kunskaper. För att analysera materialet utgÄr jag ifrÄn Roger SÀljö och resonerar kring ett sociokulturellt perspektiv dÀr Filmen Àr ett redskap som elever anvÀnder för att förstÄ och behandla sin omvÀrld. Jag utgÄr Àven ifrÄn en neoformalism och en receptionsteori, dÀr eleverna anses vara audiovisuellt lÀskunniga och bÀrare av en förvÀntningshorisont. Resultatet visar inte pÄ att kunskaper i historia förts vidare, men dÀremot i litteraturförstÄelse dÀr klippen gjorde det lÀttare för eleverna att ta till sig ett innehÄll och skapa helhetsintryck i en svÄr text.

Eftersom vi bÄda har genomgÄtt inriktningen matematik för tidigare Är kÀnns det naturligt att valet av examensarbete föll pÄ Àmnet matematik. Vi har var sitt barn som gÄr i klass 3 men de Àr av olika kön detta har förstÀrkt vÄr motivation till detta arbete. Vi vill undersöka vad för sorts attityd de olika könen har till Àmnet matematik i en klass tre i PiteÄ kommun. Med attityd menar vi ?en persons instÀllning till nÄgot? (Svenska Akademins Ordlista, 1998).

Eftersom vi bÄda har genomgÄtt inriktningen matematik för tidigare Är kÀnns det naturligt att valet av examensarbete föll pÄ Àmnet matematik. Vi har var sitt barn som gÄr i klass 3 men de Àr av olika kön detta har förstÀrkt vÄr motivation till detta arbete. Vi vill undersöka vad för sorts attityd de olika könen har till Àmnet matematik i en klass tre i PiteÄ kommun. Med attityd menar vi "en persons instÀllning till nÄgot" (Svenska Akademins Ordlista, 1998). Undersökningarna har utförts efter vÄr verksamhetsförlagda utbildning (VFU) vÄren 2005 men i den tidigare nÀmnda klassen.

Syftet med vÄr studie Àr att beskriva förskollÀrares instÀllningar till matematik och hur den pÄverkar det pedagogiska arbetet. De data vi anvÀnt oss av Àr historik, tidigare forskning, styrdokument och annan relevant litteratur. Vi utförde sex intervjuer med verksamma förskollÀrare, efter detta har den information som framkom bearbetats. Resultatet visade pÄ att den instÀllning förskollÀrarna har till matematik pÄverkar det pedagogiska arbetet pÄ olika sÀtt. De instÀllningar som visade sig var att matematik Àr nÄgot roligt, spÀnnande och lekfullt, det visade sig Àven att matematik Àr nÄgot trÄkigt och det finns en rÀdsla och en osÀkerhet i arbetet med matematik.

NÀr jag har varit ute i gymnasieskolan pÄ praktik har jag mött elever med vÀldigt olika attityder och instÀllningar till matematik. Dessa attityder kan ha följt med eleverna lÀnge, dÄ de möter matematiken för första gÄngen i förskolan. NÀr eleverna sedan nÄr gymnasiet Àr de olika motiverade för att lÀra sig matematik och som lÀrare kan det vara svÄrt att veta hur man ska motivera sina elever till att lÀra sig matematik. Syftet med denna litteraturstudie Àr att sammanstÀlla och analysera vilka yttre- och intre faktorer som pÄverkar elevers motivation i Àmnet matematik, för att sedan kunna diskutera vad dessa faktorer kan ha för inverkan pÄ elever motivation pÄ gymnasiet.Litteraturstudien visar att det finns flertalet yttre- och inre faktorer som kan pÄverka elevers motivation för att lÀra sig matematik under skolgÄngen och att det finns olika teorier om nÀr elevers motivation för att lÀra sig matematik sjunker. Dessa faktorer har olika stor pÄverkan pÄ elevernas motivation pÄ gymnasiet och de flesta av faktorerna kommer att kunna pÄverka eleverna Àven nÀr de gÄr pÄ gymnasiet.