Det huvudsakliga syftet med vĂ„r rapport Ă€r att undersöka hur resonerande matematik anvĂ€nds i skolan och vad den har för effekt pĂ„ eleverna. Vi undersöker hur eleverna anvĂ€nder sig av resonerande matematik, individuellt och i grupp. I vĂ„r studie vill vi ta reda pĂ„ om resonerande matematik leder till en mer positiv effekt i grupp Ă€n vid enskilt arbete och om den för eleverna nĂ€rmare svaret.För att fĂ„ svar pĂ„ detta anvĂ€nder vi oss av observationer, intervjuer och övningar. Övningarna bestĂ„r av tre matematiska uppgifter som genomfördes individuellt och i grupp. I studien deltar tvĂ„ pedagoger och 32 elever frĂ„n Kalmar lĂ€n vĂ„rterminen 2010.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilka delar av matematiken som vanligtvis ingÄr i de olika delarna av samlingen pÄ förskolan. Den tittar Àven nÀrmare pÄ hur medvetna pedagogerna Àr om Àmnet matematik i samlingen samt hur det fungerar som inlÀrningstillfÀlle för barnen. TvÄ avdelningar pÄ olika förskolor har medverkat i undersökningen. Metoden som anvÀnds för att fÄ fram resultatet Àr enkÀtundersökningar bland pedagoger samt videoobservationer av samlingen. Pedagogerna hade olika kunskaper om Àmnet matematik och endast hÀlften hÀnvisade till lÀroplanen pÄ frÄgan om de hade en medveten mÄlsÀttning inom Àmnet matematik i samlingen.

Ända sedan parallellskolsystemet ersattes av en gemensam grundskola har det funnits ett behov av differentiering, det vill sĂ€ga att undervisning och material utformas för att möta elevers olikheter och tillgodose deras olika förutsĂ€ttningar för lĂ€rande. En form av differentiering som Ă€r vida omdiskuterat i dagens skola Ă€r nivĂ„gruppering. Vi har gjort en komparativ enkĂ€tundersökning med syftet att fĂ„nga elevers instĂ€llning till nivĂ„gruppering som studieform samt om deras uppfattning skiljer sig Ă„t mellan de olika nivĂ„grupperna. Vi har Ă€ven undersökt om eleverna tror att deras kunskapsutveckling pĂ„verkas av nivĂ„grupperingen samt om eleverna Ă€r intresserade av nivĂ„gruppering i andra Ă€mnen Ă€n matematik. Undersökningen har gjorts pĂ„ en skola i centrala Malmö dĂ€r elever frĂ„n Ă„rskurs 9 har deltagit i studien och dĂ€r eleverna pĂ„ skolan Ă€r nivĂ„grupperade i matematik. VĂ„ra resultat och nivĂ„gruppering som begrepp har tolkats utifrĂ„n Vygotskijs teori om den nĂ€rmsta utvecklingszonen och ur ett sociokulturellt perspektiv. Av resultaten framkommer det att mer Ă€n 85 procent av eleverna pĂ„ skolan Ă€r positiva till nivĂ„gruppering utan nĂ„gra större skillnader mellan grupperna. De frĂ€msta orsakerna till att eleverna Ă€r positiva Ă€r att de delas in i mindre grupper, dĂ€r de fĂ„r mer individuell tid med lĂ€raren, samt att undervisningen anpassas efter elevernas kunskapsnivĂ„.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att vi ville genom utomhuspedagogik ge möjlighet för barns utveckling och lÀrande inom matematik och undersöka barns uppfattningar om matematik. Vi har planerat och genomfört matematikaktiviteter i utomhusmiljö. Verktyg som anvÀnts för dokumentation i utvecklingsarbetet var ostrukturerad observation dÀr vi förde anteckningar. Vi planerade och genomförde 12 aktiviteter under fyra tillfÀllen pÄ en förskola. I barngruppen ingick tio femÄringar.

In school, pupils learn to critically relate to sources of various texts. In the course of time they also learn how to make references and cite properly. Yet, alarming reports show increasing cheating and plagiarism in colleges and universities. Plagiarism prevention services are used today in Swedish high schools. We are questioning how this relates to the sociocultural perspective and curriculum view of imitation as a natural part of the learning process, communication and language.Material from depth interviews, with four teachers in the school subject Swedish about their theoretical and practical approach to students' writing process and writing development are used to deal with the issues of this thesis.

Genom detta arbete har vi fördjupat oss i matematikundervisningen inom montessoripedagogiken. Vi ville titta nÀrmre pÄ hur man i en montessoriskola arbetar för att nÄ upp till nÄgra av kursplanens mÄl i matematik. Vi har intervjuat tvÄ montessoripedagoger och gjort elevintervjuer dÀr 14 montessorielever frÄn skolÄr 2 och 3 ingÄtt. Vi har kommit fram till att inom montessori finns en hel del praktiskt materiel att tillgÄ som hjÀlper till att underlÀtta matematikundervisningen..

Mitt syfte med det hÀr arbetet var att undersöka en grupp gymnasieelevers tankar kring sin inlÀrningssituation i matematik och se under vilka förutsÀttningar de sjÀlva tror att de lÀr sig bÀst. Studien genomfördes med hjÀlp av 175 enkÀter som delades ut pÄ en gymnasieskola i VÀstergötland. De svarande tillhörde olika program och olika Ärskurser, och enkÀten hade dels frÄgor med fasta svarsalternativ och dels nÄgra ganska öppna frÄgor. Resultatet kan sammanfattas med bland annat:- att de flesta elever tror att det Àr viktigt att öva mÄnga gÄnger pÄ samma sorts uppgifter i matematik; framför allt flickornas svar betonar detta.- att det finns en svag positiv korrelation mellan anvÀnd tid till lÀxlÀsning i matematik och betyg i matematik Àven om kausaliteten Àr oklar.- att det finns en stark önskan hos mÄnga elever om förstÄelse av matematikstoffet..

Denna hermeneutiskt fenomenologiska studie har syftet att undersöka dramas potential som matematikdidaktiskt verktyg, dess möjligheter och begrÀnsningar. ForskningsfrÄgorna Àr: Vilka Àr fördelarna respektive nackdelarna med att anvÀnda drama som matematikdidaktiskt verktyg? och Vad krÀvs för att ett lÀrande i matematik ska ske, med drama som didaktiskt verktyg? Intervju och fokussamtal med erfarna pedagoger genomfördes och analyserades utifrÄn sociokulturell teori. Resultatet, delvis redovisat som narrativ, visar pÄ mÄnga fördelar: drama befÀster kunskaperna, ökar motivationen att lÀra, gör eleverna aktiva och ger ett vidgat perspektiv pÄ matematik. Gestaltandet, experimenterandet och de matematiska samtal som följer i kölvattnet av dramas lyssnande förhÄllningssÀtt, ger en djupare och rikare förstÄelse för matematik och reflektionen binder ihop de olika sÀtten att förstÄ.

Detta examensarbete handlar om matematik i förskolan, hur man arbetar med matematik och hur man arbetar med att synliggöra matematik i förskolan. Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ hur lÀrare i förskolan arbetar med matematiken och hur de synliggör den för barnen.FrÄgestÀllningarna som varit utgÄngspunkter för arbetet:-    Hur arbetar lÀrare med matematik i förskolan?-    Hur synliggör lÀrare matematiken för barnen?En enkÀtundersökning har gjorts som ett hjÀlpmedel för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna. EnkÀtundersökningen har delats ut till 13 arbetslag i VÀxjö kommun dÀr sammanlagt 31 lÀrare har deltagit i undersökningen.Resultatet av undersökningen har visat att matematiken finns överallt och lÀraren har ett stort ansvar och en viktig roll att synligöra matematiken för barnen.  Som lÀrare Àr det viktig att vara lyhörd och medveten om matematiken i vardagen, detta för att kunna inspirera till samt skapa samtal och diskussioner kring matematiken i alla dess former. Resultatet har Àven visat att lÀrare kan arbeta med matematiken pÄ olika sÀtt och Àven synliggöra den pÄ olika sÀtt och med olika metoder, bl.a.

Denna uppsats handlar om elevers attityd till Àmnet matematik. Syftet med uppsatsen var att undersöka om elevers attityd till matematik förÀndras vid införande av mer konkret material i form av lek och spel i undervisningen. Undersökningen genomfördes i Ärskurs tre och pÄgick under en period av fem veckor. EnkÀter och observationer har legat till grund för undersökningen. MÄlet var att ge eleverna möjligheten att arbeta mer praktiskt.

Syftet med studien Ă€r att studera hur förskollĂ€rare och barn anvĂ€nder sig av surfplattan i förskolans verksamhet. För att undersöka detta genomfördes observationer i form av videoinspelningar pĂ„ tre olika förskolor. UtifrĂ„n observationerna söktes Ă€ven svar pĂ„ följande forskningsfrĂ„gor: vilken roll har förskollĂ€rare i anvĂ€ndningen av surfplattan med barnen, vilket samspel sker vid surfplattan och hur anvĂ€nds surfplattan i verksamheten? Även intervjuer genomfördes med tre förskollĂ€rare, en pĂ„ varje förskola, för att besvara forskningsfrĂ„gan om hur förskollĂ€rare ser pĂ„ surfplattans anvĂ€ndning i förskolan. Den teoretiska utgĂ„ngspunkten i studien Ă€r ett sociokulturellt perspektiv, dĂ€r begrepp som artefakt, interaktion och den nĂ€rmaste utvecklingszonen berörs.Resultatet visar att surfplattan framförallt anvĂ€nds i den planerade verksamheten med fokus pĂ„ barnens lĂ€rande.

VÄrt syfte med detta examensarbete var att fÄ insikt i vilka metoder som anvÀnds för att föra in eleverna i det matematiska sprÄket. För att fÄ reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av litteratur kring Àmnet, enkÀter till pedagoger och lÀromedelsförfattare och vi har i tvÄ klasser gjort observationer, dÀr vi iakttagit lektionstillfÀllen i matematik. Resultatet frÄn vÄra studier visar att bÄde pedagoger och lÀromedelsförfattare anser att kreativ matematik och samtal i matematik ska leda till en positiv utveckling av det matematiska sprÄket för eleverna..

I vilken utstrÀckning kan yrkesverksamma KME-lÀrare utöva sitt huvudÀmne i skolan?.

Syftet med examensarbetet Àr att ta reda pÄ hur pedagoger fÄr in matematiken i samlingen i förskolan..

BAKGRUND: Matematik har alltid varit ett viktigt Àmne under historiens gÄng. FrÄn börjananvÀndes matematik som ett redskap för att lösa olika problem i vardagen. Vad hÀnde sedan,varför blev matematiken sÄ fokuserad pÄ algoritmer och tal? MÄnga gÄnger upplevs det somelever inte ser sitt eget lÀrande, de reflekterar inte över det de lÀr i skolan. Det viktigaste föreleverna Àr att rÀkna sÄ mÄnga sidor i boken som möjligt och rÀknandet blir en tÀvling dememellan.