Syftet med följande arbete Àr att synliggöra vad matematik Àr i förskolan och hur pedagogerna arbetar med den. I vÄr litteraturgenomgÄng har vi beskrivit matematikens roll i förskolan dels ur ett historiskt perspektiv dels ur ett innehÄllsperspektiv.Med hjÀlp av enkÀter ville vi se hur och i vilken omfattning pedagogerna arbetar med matematik i förskolan. Sammanfattningsvis visar resultaten av vÄr undersökning att det förkommer matematik men att pedagogerna i förskolan behöver mer kunskap för att kunna arbeta mer medvetet med matematik för att nÄ upp till mÄlen i lÀroplanen.Vi har genom vÄrt examensarbete kommit till insikt om hur stor betydelse pedagogen har för att matematiken ska bli synlig för barnen i förskolan. Vi hoppas att vÄrt examensarbete ska inspirera pedagoger att arbeta med och synliggöra matematiken för barnen pÄ förskolorna..

Matematik i förskolan - ur förskollÀrarens perspektiv?En kvalitativ studie om hur synen pÄ matematik i förskolan ser ut bland förskollÀrare och hur det pÄverkar verksamhetenSyftet med studien var att undersöka hur verksamma förskollÀrare ser pÄ matematik. Spelar synen pÄmatematik en avgörande roll pÄ hur verksamheten erbjuder och möjliggör matematisk utveckling för barnen. Detta har varit syftet och frÄgestÀllningarna som har besvarats under studiens process. För att tagit reda pÄ detta har en enkÀtundersökning genomförts och besvarats av 15 slumpmÀssiga och verksamma förskollÀrare.

Denna litteraturstudie söker finna orsaker till varför antal elever i behov av sÀrskilt stöd ökat senaste Ären. DÀrtill vill studien söka se vilka effekter som blivit av ökningen samt ha svar pÄ hur elevers chanser till likvÀrdig utbildning kan ökas. Studien finner vissa samband mellan ökningen av elever i behov av sÀrskilt stöd och en förÀndrad pedagogik i den normala skolan..

Syfte: I den nya lÀroplanen för grundskolan betonas vikten av kommunikation i matematik. Studiens syfte var att ta reda pÄ hur elever upplever nyttan av kommunikation med varandra i matematik. För att pedagoger i skolan ska kunna stödja elever att utveckla förmÄgan att kommunicera i matematik tror jag att det Àr viktigt att ta reda pÄ hur deras tankar kring kommunikation och samarbete ser ut. Mitt syfte med denna studie Àr att undersöka hur elevernas instÀllning till kommunikation i matematik, elever emellan, ser ut. Teori:Vygotskijs tankar om den proximala utvecklingszonen och kopplingen mellan sprÄk och tanke har pÄverkat mitt eget arbete som undervisande lÀrare i matematik.

Examensarbetets syfte var att bidra med lite mer kunskap kring barns matematikiska utövande, specifikt deras problemlösningsstrategier, samt att synliggöra deras problemlösningsstrategier. Den övergripande forskningsfrÄgan var: vilka problemlösningsprocesser anvÀnder sig barn utav nÀr de inte nÄr de redskap de efterstrÀvar? De teoretiska utgÄngspunkterna har en grund i ett sociokulturellt perspektiv. Undersökningen genomfördes pÄ tre förskolor dÀr totalt 33 barn i Äldern ett till tre medverkade. De olika problemlösningsstrategierna dokumenterades med hjÀlp av observationer i form av löpande protokoll.Resultatet visade att barnen anvÀnt sig utav fem olika problemlösningsstrategier för att lösa hur de ska nÄ det redskap de efterstrÀvar..

Syftet med denna uppsats har varit att underso?ka hur geografiska informationssystem (GIS) uppfattas av elever och la?rare och hur dessa implementerats i geografiundervisningen pa? gymnasieskolor i Uppsala. Tva? separata studier har genomfo?rts, en med tydligare fokus pa? la?rares undervisning med GIS samt en elevstudie da?r deras erfarenheter, kunskaper och uppfattningar kring geografiska informationssystem belysts.Resultaten har samlats in fra?n semistrukturerade intervjuer da?r elever och la?rare pa? fyra gymnasieskolor deltagit i studien. Intervjuerna har gett exempel pa? hur la?rare och elever arbetar med GIS och vilka kunskaper och uppfattningar detta har genererat.

Syftet med undersökningen var att synliggöra och fÄ kunskaper om nÄgra pedagogers arbete med matematik i förskola och förskoleklass.Vi valde att anvÀnda oss av observationer och semistrukturerade intervjuer. I vÄr under­sökning har sammanlagt sex pedagoger deltagit, fyra av dem arbetar i förskolan och tvÄ i förskoleklass.Resultatet visade att pedagogers arbete med matematik Àr betydelsefullt i förskolan och förskole­klass dÄ barnen förbereds inför skolan. I undersökningen framkom det att ped­a­­­­­­goger arbetar med matematik bÄde planerat och spontant i vardagen. Under­sökningen visade att samtliga pedagoger arbetar praktiskt med matematik med teoriska anknytningar. Mate­­matiskt material har visat sig vara av betydelse i pedagogers arbete med matematik..

Syftet med studien Àr att beskriva, analysera och öka förstÄelsen för pedagogernas berÀttelser om att arbeta med leken som ett lÀrandeverktyg samt lekens betydelse för barns lÀrande inom socialt samspel, motorik och matematik. För att kunna besvara studiens syfte anvÀnde vi oss av kvalitativa metoder, intervjuer och observationer. I studien utgick vi frÄn ett sociokulturellt perspektiv, med detta perspektiv och med hjÀlp av tidigare forskning analyseras och tolkas intervjuerna och observationerna för att sammanstÀlla ett resultat. Studien visar pedagogernas berÀttelser om leken som lÀrandeverktyg och att de anser att leken prÀglar verksamheten. Under intervjuerna fick vi en insyn i pedagogernas berÀttelser om leken, de belyste leken som ett verktyg.

Enligt vÄra styrdokument ska elever ha baskunskap i matematik för att hantera situationer i nÀrmiljön, förstÄ grundlÀggande matematiska begrepp och kunna anvÀnda logiska resonemang.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka elevers uppfattning om nÀr, hur och varför de anvÀnder matematik. Observationer och halvstrukturerade intervjuer med elever i Är 2 undersöker vad matematik Àr för elever, om elever vet varför man ska lÀra sig matematik och slutligen nÀr anvÀnder elever matematik? Intervjuer med pedagoger undersöker om det finns nÄgot samband mellan undervisning och arbetssÀtt och elevernas förhÄllningssÀtt till matematik.Resultat visar att, förutom pÄ lektionerna sÄ anvÀnder eleverna matematik som ett redskap för att fÄ svar pÄ sina frÄgor. Ibland anvÀnder de matematik genom sina jÀmförelser och iakttagelser utan att vara medvetna om det. LÀraren kan hjÀlpa elever att överbrygga skolans formella matematik med sina informella kunskaper som har sin grund i egna upplevelser och erfarenheter.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur barn och lÀrare uppfattar och beskriver lÀrandet. Uppsatsen ska ocksÄ försöka visa pÄ om lÀrare utgÄr frÄn de sociokulturella teorierna i sin undervisning och i sÄfall hur. VÄr litteraturgenomgÄng tar upp olika teorier nÀr det gÀller lÀrandet ur ett sociokulturellt och individ perspektiv, sprÄkets och lekens betydelse för lÀrandet och forskning. Intervjuer har genomförts med barn om hur de ser pÄ sitt lÀrande och lÀrare har fÄtt svara pÄ enkÀter om hur de ser pÄ lÀrandet och om de utgÄr frÄn de sociokulturella teorierna i sin undervisning. Intervjusvaren har vi försökt se som en helhet och utifrÄn detta försökt dra vÄra slutsatser.

Syfte: Syftet med f?religgande studie ?r att bidra med kunskap om hur l?rare i G?teborg hanterar misstankar om v?ldsutsatta barn, vilket kan ge en ?kad f?rst?else kring vilka resurser som ?r betydelsefulla f?r l?rare i arbetet. Det specifika syftet ?r unders?ka vilka k?nslor och tankar som uppst?r bland l?rare vid misstankar om v?ldsutsatta barn. Teori: Teorierna som vi valt att analysera materialet utifr?n ?r emotion management, emotional labour, feeling rules och communities of coping. Metod: Studien har genomf?rts med en kvalitativ metod. Vi genomf?rde semistrukturerade intervjuer med sju l?rare verksamma i l?g- och mellanstadiet i G?teborg stad f?r att unders?ka vilka k?nslor och tankar som uppst?r hos dem vid misstankar om v?ldsutsatta barn. Resultat: Huvudresultaten av studien ?r att l?rare anv?nder sig av emotionella strategier vid misstankar om v?ldsutsatta barn.

Det ha?r a?r en rapport da?r konstruktionen av en Utforskandemiljo? fo?r matematik och teknik beskrivs. Vi har utformat en Utforskandemiljo? med varierande material fo?r ett kollaborativt utforskande inom a?mnesomra?dena matematik och teknik, samt ett kompletterande multimodalt arbetsmaterial i form av korta filmer som ska ha en introducerande och inspirerande verkan. Va?rt sa?tt att ta?nka om kunskap och la?rande utga?r fra?n ett konstruktionistiskt perspektiv och barnen som i fo?rsta hand ska fa? ta del av utforskandemiljo?n a?r i a?ldern ett till tre a?r.

VĂ„rt syfte med arbetet var att undersöka med vilka metoder pedagoger arbetar för att frĂ€mja barns talsprĂ„ksutveckling. Detta har skett med hjĂ€lp av tvĂ„ kvalitativa metoder -observation samt intervju. Vi har intervjuat tre pedagoger samt observerat dem i olika lĂ€randesituationer.De resultat som undersökningen har visat Ă€r att man anvĂ€nder sig av bland annat sĂ„ng, rim, ramsor och samtal för att frĂ€mja talsprĂ„ksutvecklingen. En pedagog ansĂ„g att det var viktigt att frĂ€mja talsprĂ„ksutveckling med bakgrund i att barnens verbala sprĂ„kbruk Ă€r sĂ€mre idag Ă€n för tio Ă„r sedan. Forskningsbakgrunden vilar pĂ„ SĂ€ljös teori om ett sociokulturellt perspektiv och Vygotskijs teorier om utvecklingszoner.Ämnesord: Förskola, metoder, pedagog, samtal, sprĂ„kutveckling, sociokulturellt perspektiv, utvecklingszoner .

VÄrt syfte med den hÀr uppsatsen har varit att göra en litteraturstudie kombinerat med vÄra egna tankar och idéer om sjÀlvförtroende i matematik. Vi har i sammanstÀllningen av forskningen i huvudsak koncentrerat oss pÄ svensk forskning.Det har visat sig att svagt sjÀlvförtroende i matematik pÄverkar resultaten i matematik negativt. Faktorer som upprepade misslyckanden, ogynnsam undervisning och förÀldrar med negativ instÀllning till matematik har visat sig ha en negativ pÄverkan pÄ sjÀlvförtroendet i matematik. Elever som kommer frÄn hem med arbetare och smÄföretagare har visat sig ha sÀmre sjÀlvförtroende i matematik Àn elever som kommer frÄn hem med högre tjÀnstemÀn och storföretagare. Det har Àven visat sig att flickor har sÀmre sjÀlvförtroende i matematik Àn pojkar.

Syftet med detta arbete har varit att underso?ka la?rares och skolledares uppfattningar om va?rdet av daglig schemalagd fysisk aktivitet i skolan samt att underso?ka om samma grupper a?r intresserade av att info?ra ett sa?dant arbetssa?tt. I arbetet har en litteraturgenomga?ng av kunskapsla?get avseende effekter av fysisk aktivitet pa? ha?lsa och prestationer i teoretiska a?mnen fo?ljts upp med en enka?tunderso?kning om samma a?mne riktad till la?rare och skolla?rare i en kommun i va?stra Sverige. Litteraturgenomga?ngen har visat att det finns vetenskapligt sto?d fo?r att god fysisk prestationsfo?rma?ga a?r kopplat till goda prestationer i teoretiska a?mnen samt till ett gott ha?lsola?ge.