VÄr studie syftar till att fÄ kunskap om lÀs- och skrivsvÄrigheter för att kunna hjÀlpa och underlÀtta för elever med dessa svÄrigheter i klassrummet samt sÀtta in rÀtt ÄtgÀrder. Vi har studerat tidigare forskning som visat vad man genom tiderna satt in för ÄtgÀrder, hur man upptÀcker eleverna i klassrummet och hur man bör differentiera för dem. Dessutom har vi noggrant studerat vilka kompensatoriska hjÀlpmedel det finns pÄ marknaden. Genom att vÀlja en metod dÀr vi inriktar oss pÄ elever genom observationer och intervjuer vill vi fÄ fram deras syn pÄ undervisningssituationer och hjÀlpmedel. Resultatet vi fick fram var att skolorna överlag bara anvÀnder en brÄkdel av de hjÀlpmedel som finns pÄ marknaden.

SammanfattningAtt utbilda och erbjuda förÀldrar stöd i förÀldraskapet Àr inget nytt fenomen, utan har skett pÄ olika sÀtt sedan 1600-talet. Synen pÄ förÀldrar har genom tiderna haft olika fokus, vilket lett till att insatserna för att stödja förÀldrarna har varierat. Idag finns ett överflöd av information, rÄd, utbildning och kurser kring förÀldraskapet. Hur förÀldrar ska göra eller inte göra diskuteras flitigt i olika medier. DÀrmed fÄr vi en viss bild av förÀldrarollen.

Syftet med detta examensarbete var att utveckla en GC-metod för analys av etylenglykoler i förorenade vattenprover, exempelvis industriavloppsvatten. Detta skulle Ă„stadkommas med en GC-FID och MMI (Multimode Inlet), samt helst utan provupparbetning. Ett annat av mĂ„len var att kunna kvantifiera inom omrĂ„det 1 ppm till 100 ppm, och att metoden skulle vara tillrĂ€ckligt stabil för att kunna ackreditera den.Ett flertal kolonner testades, dĂ€r en HP-5 med dimensionerna 30 m*0,53 mm*0,88 ?m frĂ„n Agilent var den som gav bĂ€st resultat. Även tvĂ„ olika liners provades, dels en med glasull och dels en 2 mm dimpled liner, dĂ€r dimpled linern gav bĂ€st resultat, och minst ?carry-over? mellan analyserna.

Partiets namn var fram till 1990 VÀnsterpartiet kommunisterna (VPK). Denna bakgrund har pÄverkat andra partiers syn pÄ arenan runt och inom VÀnsterpartiet vilket innebÀr att deras demokratisyn har ifrÄgasatts. NÀr frÄgan om demokrati kommer pÄ tal, sÄ skapades ett intresse hos oss som uppsatsskribenter hur idéer om demokrati inom VÀnsterpartiet kan beskrivas. DÄ partiet genom tiderna hÀvdat att de Àr goda demokrater, men med ett fördjupat innehÄll. Denna uppsats vetenskapliga bidrag Àr att svara pÄ frÄgan om VÀnsterpartiet kan tillskrivas en innehÄllslig demokratiuppfattning Är 2014, denna frÄga Àr extra intressant dÄ en innehÄllslig demokratisk agenda ibland likstÀlls med en odemokratisk agenda.

Jag har valt att göra denna undersökning eftersom det fascinerar mig att undersöka varför det Àr sÄ vanligt att man som kvinna köper och lÀser damtidningar. Samtidigt som man möts av en ganska ensidig bild av vad vi vill lÀsa, och hur vi skall leva lyckliga med hjÀlp av dessa damtidningar. Hur dessa tidningar skapar bilder och texter och visar upp en mall som vi tror att man blir lyckliga av att leva efter, och vad Àr det som pÄverkar oss sÄ starkt att vi köper dessa tidningar. Man vet att det idag Àr mer jÀmstÀllt inom manligt/kvinnligt men jag ifrÄgasÀtter om det Àr ett fenomen som Àven smittat av sig till medierna. Kvinnans roll i samhÀllet ser idag annorlunda ut Àn vad den har gjort genom tiderna, men pÄ vilket sÀtt visar det sig i damtidningar som har en stark kraft att pÄverka kvinnor.

Syftet med uppsatsen Àr att genom att studera tre olika lÀslÀror frÄn tre olika tidsperioder undersöka hur och om lÀslÀrorna har förÀndrats över tiden. Syftet Àr ocksÄ att studera hur de speglar de styrdokument som gÀllde dÄ de skrevs och vad de har för likheter och skillnader i sin uppbyggnad. Undersökningen har gjorts utifrÄn följande frÄgestÀllningar:Hur Àr lÀslÀrorna uppbyggda och vilken lÀsinlÀrningsmetod Äterspeglas i lÀslÀrorna?Vad har förÀndrats över tid och vilka likheter gÄr att finna i de olika lÀslÀrorna?Hur ser förhÄllandet till lÀslÀrornas samtida styrdokument ut?FrÄgestÀllningarna besvaras utifrÄn tre olika utgÄngspunkter nÀmligen den historiska bakgrunden för lÀromedel, de för de olika tidsperioderna relevanta styrdokumenten samt olika lÀsutvecklingsteorier.I en lÀslÀrostudie beskrivs och analyseras de tre lÀslÀrorna, Hem och hembygd SörgÄrden (1912), Nu lÀser vi A (1977) och Bodils Första LÀsebok (2003), utifrÄn uppbyggnad och den lÀsinlÀrningsmetod som anvÀnds. I en sammanfattande analys analyseras lÀslÀrorna utifrÄn utgÄngspunkterna och de grundlÀggande frÄgestÀllningarna. Resultaten visar att lÀslÀrorna Àr baserade pÄ olika lÀsinlÀrningsmetoder men har liknande upplÀgg nÀr det gÀller utformningen genom att de alla tre till viss del speglar sin samtid.  Det innebÀr skillnader eftersom de Àr skrivna under olika tidsperioder. En annan förÀndring men ocksÄ likhet lÀslÀrorna emellan Àr att det i alla tre gÄr att finna kopplingar till deras samtida styrdokument.

Detta examensarbete undersöker möjligheter att bjuda in vuxna elever att medverka mera i skolans kvalitetsarbete. MÄnga vuxna som utbildar sig mot ett yrke har lÄng och vÀrdefull livs och yrkeserfarenhet som borde tas tillvara. Det har varit mycket diskussioner genom tiderna om elevinflytande och medverkan men Àr detta Àr nÄgot som passar extra bra för vuxna. Jag har med en enkÀt mÀtt hur eleverna upplever förutsÀttningar för medverkande i lÀrandet. EnkÀten ger nÄgra svar pÄ hur elever frÄn tre nordiska lÀnder upplever lÀrandet i olika arbete- och undervisningsformer.

Va?r underso?kning handlar om hur man inom svenska musik- och kulturskolor arbetar med fo?rberedande musikundervisning och hur fo?rberedande undervisning har sett ut genom tiderna. Vi har underso?kt vilka ma?l skolorna har fo?r verksamheten, samt vad de anser vara fo?rberedande. Metoden har varit kvalitativa och strukturerade intervjuer.

Denna uppsats studerar vilka könsmönster som finns i Jokkmokks kommuns skolor och hur dessa ser ut. Genom en teori som Yvonne Hirdman har om hur genus skapas och vidmakthÄlls ges ett svar pÄ uppsatsens syfte. Den gÄr i stort ut pÄ att vi kan se en process genom tiderna som kÀnnetecknas av tvÄ logiker. Den första Àr att mannen och kvinnan isÀrhÄlls. De tillskrivs olika egenskaper, de ska göra olika sysslor och de ska befinna sig pÄ olika platser.

Offentliga verksamheter genomgÄr stÀndigt olika typer av omorganisationer. Sedan 1950-talet har Sveriges förvaltning prÀglats av omvÀxlande mer centraliserad styrelseform eller mer decentraliserad styrelseform. Uppsatsen syftar till att undersöka hur regeringar, genom tiderna, argumenterat för omorganisationer av offentliga verksamheter. Förvaltningen Àr av en sÀrskild karaktÀr och skall ta hÀnsyn till bÄde demokrati- och ekonomivÀrden. Uppsatsen belyser de vÀrden som i olika tider har prioriterats i argumentationen.UtifrÄn teorier om organisationsförÀndringar och Sveriges olikartade ekonomiska förutsÀttningar har vi gjort en argumentationsanalys dÀr vi utgÄtt frÄn budgetpropositioner samt Statens offentliga utredningar.

MÄlet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida det Àr möjligt eller om det Àr omöjligt att bygga jÀrnvÀgsspÄrnÀra med tanke pÄ de skydds- och sÀkerhetsavstÄnd som rÄder. Den viktigaste aktören gÀllande sÀkerhetsavstÄnd Àr Trafikverket dÄ det Àr de som planerar och projekterar hela Sveriges jÀrnvÀgsnÀt. Förutom sÀkerhetsavstÄnden kommer buller, vibrationer och elektromagnetiska fÀlt tas upp. Vidare fortsÀtter uppsatsen med ett avsnitt som förklarar hur planeringsprocessen gÄr till, vilket stÀrks genom tvÄ intervjuer. Detta föregÄs med en diskussion som bland annat avser hantera pÄ vilket sÀtt det kan vara viktigt att bygga jÀrnvÀgsnÀra samt hur trafikplanering genom tiderna har möjliggjort att bilÄkandet har ökat i stÀder och orter.

Jag har valt att göra denna undersökning eftersom det fascinerar mig att undersöka varför det Àr sÄ vanligt att man som kvinna köper och lÀser damtidningar. Samtidigt som man möts av en ganska ensidig bild av vad vi vill lÀsa, och hur vi skall leva lyckliga med hjÀlp av dessa damtidningar. Hur dessa tidningar skapar bilder och texter och visar upp en mall som vi tror att man blir lyckliga av att leva efter, och vad Àr det som pÄverkar oss sÄ starkt att vi köper dessa tidningar. Man vet att det idag Àr mer jÀmstÀllt inom manligt/kvinnligt men jag ifrÄgasÀtter om det Àr ett fenomen som Àven smittat av sig till medierna. Kvinnans roll i samhÀllet ser idag annorlunda ut Àn vad den har gjort genom tiderna, men pÄ vilket sÀtt visar det sig i damtidningar som har en stark kraft att pÄverka kvinnor.

Bakgrund och syfte: Medieutbudets mÄngfacetterade skepnader Àr ett resultat av ett samhÀlle under utveckling och som stÀndigt tvingar nya innovationer och tillverkningar att ta form. Iphone Àr ett exempel pÄ en ny innovation som har rusat i svensk försÀljning bÄde hos ungdomar och Àldre. Den yngre generationen ser dagens mediala utbud som ett normalt inslag i livet medan Àldre personer fÄtt vÀnja sig vid dessa breda alternativ senare i livet. Denna skillnad pÄ hur man vuxit upp med medier kan ocksÄ komma att styra hur generationerna anvÀnder sin Iphone ifrÄga om hur ofta man utnyttjar dess funktioner eller vilken nytta den utgör för personen. Syftet med denna uppsats Àr att jÀmföra de tvÄ olika generationernas sÀtt att anvÀnda iPhone.Metod/Material: Metoden som anvÀnts för denna uppsats Àr en kvalitativ forskningsintervju med semistrukturerade/strukturerade intervjuer som verktyg.

Tiderna har förÀndrats inom skivbolagsbranschen. Sedan 2001 har skivförsÀljningen minskat med över 33 procent. De senaste Ärens teknologiska förÀndringar har förÀndrat förutsÀttningarna och strukturen i skivbolagsbranschen. Resultatet har blivit att majorbolagen upplever en kris. Men samtidigt som majorbolagen talar om kris sÄ vÀxer skivbolagsbranschen underifrÄn och antalet oberoende skivbolag ökar.

Jag har valt att göra denna undersökning eftersom det fascinerar mig att undersöka varför det Àr sÄ vanligt att man som kvinna köper och lÀser damtidningar. Samtidigt som man möts av en ganska ensidig bild av vad vi vill lÀsa, och hur vi skall leva lyckliga med hjÀlp av dessa damtidningar. Hur dessa tidningar skapar bilder och texter och visar upp en mall som vi tror att man blir lyckliga av att leva efter, och vad Àr det som pÄverkar oss sÄ starkt att vi köper dessa tidningar. Man vet att det idag Àr mer jÀmstÀllt inom manligt/kvinnligt men jag ifrÄgasÀtter om det Àr ett fenomen som Àven smittat av sig till medierna. Kvinnans roll i samhÀllet ser idag annorlunda ut Àn vad den har gjort genom tiderna, men pÄ vilket sÀtt visar det sig i damtidningar som har en stark kraft att pÄverka kvinnor.