Relationsmarknadsföringen betonar vikten av att vÄrda kundrelationer pÄ lÄng sikt för att skapa intÀkter och lönsamhet. Problemet som undersöks Àr hur ett företag inom biluthyrningsbranschen anvÀnder de relationsskapande medel som Äterges i teorin för att skapa intÀkter. Syftet med studien Àr att fÄ ökad förstÄelse för hur relationsbyggande fungerar i praktiken i ett biluthyrningsföretag. Jag vill undersöka betydelsen av att vÄrda kundrelationer genom relationsmarknadsföring, samt hur intÀkterna pÄverkas genom kundvÀrden och lojalitet. För att kunna besvara de frÄgor som satts upp i problemformuleringen har jag gjort en djupstudie av Hertz biluthyrning.

Syftet med denna uppsats Àr att bidra med kunskap om vilken rollutomhuspedagogik kan ha i undervisning i grundskolans tidigare Är. Jagundersöker vad utomhuspedagogik innebÀr ur ett didaktiskt perspektiv.Genom kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger, tar jag reda pÄ hur lÀrareuppfattar att de anvÀnder sig av utomhusmiljön i undervisningen.Jag kommer fram till att utomhuspedagogik erbjuder unika möjligheter inomdidaktikens olika omrÄden och har förmÄga att göra en helhet av de olikadidaktiska frÄgorna, vad, hur och varför. LÀrarna motiverar utomhusvistelsegenom att referera till hur barn lÀr sig, snarare Àn vad som ska lÀras ut.Resultatet visar ett fokus pÄ skogsupplevelser, vilket begrÀnsarutomhuspedagogikens möjligheter till varierade autentiska utgÄngspunkter.Genom att vara medveten om utomhuspedagogikens didaktiska syfte tasdess potential till vara..

MÀnniskan beundrar samt strÀvar efter makt och status som förknippas med mÀngden pengar man har. Uppfyllelsen av rikedom krÀver i vanliga fall stora anstrÀngningar samt handlingskraft, mÄnga vÀljer dock att ta den enklare vÀgen genom bedrÀgerier sÄsom penningtvÀtt. Syftet Àr att lyckas blanda sina svarta pengar med vita pengar. NÀr man har blandat svarta och vita pengar gÄr de till slut inte att urskilja dess ursprung. Detta sker exempelvis genom att inkomsterna förs in i ett legalt företag.

Projektbeskrivning: Bakgrund: Vid valsning av tunna band med hög hÄllfasthet anvÀnds reversibla mÄngvalsarsverk. Kundkraven Àr höga vad gÀller bandens planhet. Planheten kan styras genom de planhetsstÀlldon som valsverket Àr utrustat med. Syfte: FörvÀrva kunskap om hur de olika stÀlldonen inverkar pÄ planheten. Varje enskilt stÀlldons inverkan pÄ planheten kan undersökas genom att genomföra en föreskriven förÀndring av stÀlldonets lÀge och dÀrefter utvÀrdera planhetsförÀndringen som uppkom.

Revisionen har mÄnga intressenter som drar nytta av revisorn och hans/hennes arbete, dÀribland företagsledningen. Revisorns uppgift Àr att göra en oberoende kritisk granskning av Ärsredovisning, bokföring och förvaltning. Ibland kan företagsledningens förvÀntningar pÄ revisorn skilja sig Ät gentemot vad revisorn faktiskt gör, varför ett förvÀntningsgap bildas. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att undersöka om företagsledningens förvÀntningar pÄ revisorn skiljer sig Ät i olika stora företag och hur ett eventuellt förvÀntningsgap ser ut. Vi har intervjuat företagsledningar och Àven i viss mÄn revisorer.

Vi ville forma en helhetsbild av informellt ledarskap utifrÄn teori, stÀrkt av en empirisk undersökning, för att sedan svara pÄ hur formella ledare skall agera för att ha nytta av informellt ledarskap. UtifrÄn helhetsbilden av informellt ledarskap som vi genom teorin har skapat menar vi att informella ledare har tvÄ förmÄgor, empatisk förmÄga samt förmÄgan att tolka och klargöra uppgifter. Tack vare dessa förmÄgor Ätnjuter de ett stort förtroende hos medarbetarna. NÀr osÀkerheten i en organisation Àr stor finns ett behov av förstÄelse hos medarbetare. De informella ledarna skapar denna mening genom att tolka och klargöra budskap och rykten och vÀxer sig starka genom detta.

Syfte:Att belysa vad som tas upp i vÄrdprogram angÄende vÄrdmöte och stöd till cancerpatienter.Bakgrund:PÄ grund av det ökade antalet mÀnniskor som fÄr diagnosen cancer, Àr sjuksköterskor i behov av mer kunskap om vÄrdmöte och stöd till cancerpatienter.Metod:Att analysera data genom en kvalitativ litteraturstudie som behandlar omvÄrdnads - och psykosociala aspekter i vÄrdprogram.Resultat:Delaktighet genom information, stöd genom kommunikation, att uppmÀrksamma psykisk ohÀlsa samt att bemöta existentiella frÄgor har visat sig vara viktiga delar och utgör resultatets fyra temaomrÄden.Slutsats:VÄrdprogram har visat sig innehÄlla en ojÀmn fördelning av information angÄende vÄrdande möten och stöd till cancerpatienter. Sammantaget ger dock det material som presenteras i studiens resultat, en relativt mÄngfacetterad bild av hur vÄrdmöte och stöd kan ges under olika faser i cancerpatienters sjukdomsförlopp.Klinisk implikation:Denna studie kan vara en bra kÀlla till information för sjuksköterskor om vÄrd och stöd i der dagliga mötet med cancerpatienter. Genom att erbjuda anvÀndbara rÄd och strategier kan denna studie skapa en ökad kÀnsla av sjÀlvförtroende inför svÄra situationer som sjuksköterskan kan möta..

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

NÀr mÀnniskor drabbas av en traumatisk kris som raserar deras vardag tvingas de till att försökabygga upp sin tillvaro igen. Vissa gör detta genom att blogga om sina tankar och kÀnslorrörande krisen. Vad kommer det sig att sÄ mÄnga vÀljer att visa upp sitt lidande i ett offentligtforum? Med hjÀlp av grundad teori undersöker vi de mest centrala aspekterna av och omkringkrisbloggande för att skapa en större förstÄelse för detta nutida fenomen. Genom intervjueroch studier av bloggar framkommer det att personer som bloggar fÄr möjlighet att pÄ egnavillkor göra sin röst hörd, sprida sin berÀttelse och reflektera över sin egen resa.

Titel: Bakom bilden ? En kvalitativ bildanalys som jÀmför hur Barack Obama och Fredrik Reinfeldt visuellt framstÀlls genom sina valaffischer.Författare: Hanna Lövebrant och Anna-Clara Wallén.Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2012.Handledare: Nicklas HÄkansson.Sidantal: 51 inklusive bilaga.Antal ord: 17 320.Syfte: Syftet med denna undersökning Àr att studera och jÀmföra hur USA:s president Barack Obama och Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt visuellt framstÀlls genom sina respektive partiers valaffischer.Metod: Kvalitativ bildanalys med en semiotisk utgÄngspunkt.Material: Analysen baseras pÄ bildanalyser av sex stycken valaffischer, tre stycken frÄn Barack Obamas presidentkampanj 2008 och tre stycken frÄn Moderaternas riksdagskampanj 2010.Huvudresultat: Undersökningen har visat att de retoriska strategierna i den visuella framstÀllningen av de tvÄ ledarna bÄde liknar varandra och skiljer sig Ät. BÄda fÄr genom sin framstÀllning etos, men detta sker pÄ olika sÀtt. Barack Obama fÄr etos genom att framstÄ som mÀktig och distanserad medan Fredrik Reinfeldt fÄr etos genom att framstÄ som personlig och nÀra. AnvÀndandet av logos Àr dock begrÀnsat i bÄdas visuella framstÀllning.

Idag riktas stort fokus pĂ„ den enskilde soldatens skydd och sĂ€kerhet i krigsdrabbade omrĂ„den runt om i vĂ€rlden. BAE Systems HĂ€gglunds i Örnsköldsvik bidrar till att skydda dessa soldater genom deras splitterskyddade fordon, bĂ„de genom skydd pĂ„ fordonen men Ă€ven genom att öka fordonens tillgĂ€nglighet och minska risken att de slĂ„s ur funktion. Företaget Ă€r idag pĂ„ vĂ€g att utveckla morgondagens terrĂ€ngfordon kallat SEP. Det nya fordonet har stort fokus pĂ„ skydd och detta bidrar till att fordonets vikt ökar. Till följd av detta blir dörrar och luckor pĂ„ fordonet tunga och ibland omöjliga att öppna och stĂ€nga för hand beroende pĂ„ vilken vinkel fordonet stĂ„r i.

Bakgrund: Ett problem bland mÄnga företag Àr att de utgÄr ifrÄn det som teknikerna har utvecklat istÀllet för efter det som marknaden efterfrÄgar. Nu börjar företag inse vikten av kundernas kunskaper och ett sÀtt att fÄ tillgÄng till dessa kunskaper Àr genom att involvera dem i produktutvecklingen. Syfte: Syftet med denna magisteruppsats Àr att beskriva hur företag kan fÄ tillgÄng till kundernas kunskap vid kundinvolverad produktutveckling samt att beskriva vilka förutsÀttningar som bör rÄda för att kundinvolveringen ska fungera. Metod: Totalt har elva personer frÄn sex företag intervjuats. Resultat: Kunskapen som företaget vill fÄ frÄn kunden Àr framförallt kunskaper om kundens behov, vilket fÄs genom att observera nÀr kunden anvÀnder produkten och genom att arbeta ute hos kunden.

Syftet med denna undersökning Àr att studera olika ensemblelÀrares strategier för att öka elevernas delaktighet. LÀrarna arbetar pÄ gymnasiets estetiska program. Ett sÀrskilt fokus ligger pÄ inledningen av undervisningen. För att utveckla syftet stÀlls följande frÄgor: Hur ser inledningen av lektionerna ut, Àr alla elever delaktiga frÄn starten? PÄ vilket sÀtt förebildar ensemblelÀrarna? Hur kommunicerar ensemblelÀrarna med eleverna?Som metod anvÀnds en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade observationer.