Det har skett stora förÀndringar inom den svenska Àldreomsorgen, dÀr bl.a. arbetsuppgifterna inom hemtjÀnsten har gÄtt frÄn social service till mer omvÄrdande arbetsuppgifter. Det Àr idag ocksÄ allt vanligare att verksamheter drivs genom sjÀlvstyrande arbetsgrupper dÀr mer ansvar har lagts pÄ arbetsgruppen. Syftet med denna studie Àr att förstÄ hur hemtjÀnstpersonal pÄ en utvald arbetsplats upplever sin arbetssituation. Genom intervjuer av hemtjÀnstpersonal framkom att de anser att arbetet har förbÀttrats nÀr det gÀller den fysiska arbetssituationen men den psykiska arbetssituationen kan upplevas som stressig genom förÀndrade arbetsuppgifter i form av administrativa arbetsuppgifter som har lagts pÄ arbetsgrupperna.

Genom att studera IKEA:s respektive Polisens strategier, Àr uppsatsens primÀra syfte att jÀmföra hur de bÄda aktörerna framstÀller sig sjÀlva. Genom att förankra materialet i teorin, analyseras dÀrefter om nÄgra delar av deras var för sig presenterade strategier, kan leda till att inge förtroende hos svenska folket. Studiens resultat uppenbarar vissa likheter i IKEA:s och Polisens strategier. Bland annat stÄr hos bÄda aktörerna mÄnga exempel pÄ en vÀlvillig attityd att finna och de bygger genom sin framstÀllning upp en identifikation med sina respektive mÄlgrupper. Skillnaderna dem emellan Àr emellertid större Àn likheterna.

MÄlet med denna uppsats var att studera hur mode representeras i modemagasin. Ett relativt outforskat omrÄde inom det semiologiska perspektivet pÄ mode. Tidigare har mer övergripande semiologiska studier pÄ mode gjorts. Men inte av den mer etablerade sorten pÄ mode genom modemagasin som medium. Jag argumenterar för denna studie som ett inlÀgg i debatten om retorik i modemagasin, och modemagasinet som ett auktoriserat kontext för den publicerade modebilden.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för hur och varför ungdomar kan delta i den fysiska planeringen. Uppsatsens huvudsakliga mÄl Àr att undersöka vilka planeringsmetoder och modeller det finns för att inkludera ungdomar i planeringen av vÄra offentliga miljöer. Detta görs genom en litteraturstudie och genom att studera och delta i workshopen ?Gör (om)rÄdet?, som gav mig en möjlighet att inhÀmta information och praktisk erfarenhet kring hur olika planeringsmetoder för ungdomars inflytande anvÀnds i praktiken..

Hur policyförÀndringar, som fler nationella prov och tidigare betyg, kan komma till uttryck i verksamheten utforskas i denna studie. Syftet Àr att undersöka hur nÄgra elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi beskriver sina erfarenheter av att göra nationella lÀsprov i svenska i Ärskurs 6.Det empiriska materialet har inhÀmtats genom halvstrukturerade intervjuer med fyra elever i Ärskurs 6, som nyligen har genomfört proven.Resultatet, som har analyserats ur ett policy enactment perspektiv, visar att eleverna beskriver proven som mycket viktiga, dÄ de tror att proven har en stor betydelse för deras betyg i svenska. Eleverna har förberetts inför proven i skolan genom undervisning i lÀsförstÄelsestrategier, genom att öva pÄ gamla prov och genom att titta pÄ bedömningsexempel. De har ocksÄ förberett sig sjÀlva inför provsituationen pÄ olika sÀtt. Eleverna har olika erfarenheter av anpassningar vid proven och de som har haft anpassningar stÀller sig positiva till det.

Att leva med demens innebÀr att livet pÄverkas dÄ tidigare förmÄgor inte lÀngre kan tas för givna. Syftet med denna studie var att beskriva kognitiva störningars inflytande pÄ dagligt liv hos en person med mild Alzheimers sjukdom. Studien genomfördes som en fallstudie, dÀr forskaren genom observationer och i intervjuer följde en hemmaboende kvinna i hennes dagliga aktiviteter. Fokus för studien var kvinnans sÀtt att ta sig an dagliga aktiviteter sÄsom enklare hushÄllsgöromÄl och vistelse i olika miljöer. Det insamlade datamaterialet analyserades med en metod för kvalitativ innehÄllsanalys med latent ansats.

GÀvle stad och Högskolan i GÀvle vill av forskningssyfte och statistikföringssyfte sÀtta upp ett mÀtsystem för GÀvle stad som skulle bestÄ av 80st vÀderstationer. VÀderstationerna skulle sÀttas upp pÄ lyktstolpar som finns i GÀvle. I och med anvÀndningen av lyktstolpar Àr det lÀmpligt att anvÀnda dessa som strömkÀllan för drivandet av vÀderstationerna. Man vill veta vilken kommunikations lösning som lÀmpar sig bÀst samt hur man ska lösa strömtillförsel till vÀderstationerna. Genom utredning har man kommit fram till att GPRS kommunikationen Àr den lÀmpligaste kommunikationslösningen av skÀl som pris, monterings svÄrighet och hinder genom etern.Strömtillförseln beror pÄ gavleenergi det finns tvÄ sÀtt att lösa strömtillförsel pÄ antingen genom att anvÀnda sig av strömmen frÄn lyktstolparna som vÀderstationerna skulle vara uppsatta pÄ eller genom att anvÀnda solceller.

ForskningsfrÄga: I vilket avseende kan ett företag stÀrka sin konkurrenskraft via diversifiering genom företagsförvÀrv?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att belysa vilka bakomliggande motiv som finns vid ett företagsförvÀrv.Metod: Vi har gjort en kvalitativ fallstudie med en abduktiv ansats. Fyra intervjuer utgör vÄra primÀrdata medan diversifierings- och förvÀrvsteoretisk litteratur utgör vÄra sekundÀrdata.Slutsatser: VÄra slutsatser Àr att förvÀrvet har skett till följd av tre bakomliggande huvudmotiv; marknadsstrukturella, samordningsfokuserade och personliga. Genom att öka motstÄndskraften gentemot nedgÄngar pÄ dagligvarumarknaden, skapa skal- och samordningsfördelar vid inköp samt fortsÀtta sin expansion inom specialvaror förstÀrks möjligheterna för Bergendahls att skapa varaktiga konkurrensfördelar..

Sexualiserat vÄld mot kvinnor Àr ett vÀrldsomfattande problem som utgör ett hot mot individens hÀlsa. DÀrför Àr vÄrdpersonalens bemötande centralt och betydelsefullt för att kunna skapa en tillfredsstÀllande omvÄrdnadsrelation. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur kvinnor upplever bemötandet frÄn hÀlso- och sjukvÄrdspersonal efter att ha blivit utsatt för sexualiserat vÄld av sin partner. Tio vetenskapliga artiklar publicerade mellan Är 1999-2009 analyserades genom kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Resultatet gav fyra kategorier: Empati och bekrÀftelse lindrar lidandet: VÄga öppna sig genom samtal: Behov av information för förstÄelse och beslutstagande: Avsaknad av förstÄelse och mod att avslöja.

Denna studie fokuserar pĂ„ relationen mellan migration, identitet och skrivande i en svensk-turkisk migrationskontext. Abdullah YĂŒcel var en av de första som emigrerade till Sverige 1965 frĂ„n Kulu i Turkiet och blev en nyckelperson bland kuluturkarna i Sverige, bland annat genom sina dikter. Genom en diskursanalys av YĂŒcels poesi Ă€r studiens syfte att diskursivt analysera migrationens konsekvenser för identitetsskapandet i den svensk-turkiska migrationskontexten. Teoretisk utgĂ„ngspunkt Ă€r framför allt Parks begrepp ?the marginal man?.

Syfte: Undersöka utlÀndska förÀldrars erfarenheter och uppfattningar av kontakter med lÀraren i den svenska skolan, för att kunna utveckla samarbetet mellan skolan och förÀldrar med utlÀndsk bakgrund.Teori: Genom ett fenomenologiskt förhÄllningssÀtt försöka förstÄ hur 10 förÀldrar med utlÀndskbakgrund utifrÄn sitt perspektiv upplever och beskriver kontakten med lÀraren i den svenska skolan.Metod: Studien utförs genom fenomenologiskt halvstrukturerade kvalitativa intervjuer.Resultat: Genom att den personliga kontakten med lÀraren utvidgas kÀnner sig de flesta förÀldrarna i undersökningen mer vÀlkomna till skolan. FörÀldrarna beskriver pÄ olika sÀtt hur de bÀst fÄr kontakt med lÀraren. Viktiga ingredienser i kontakten Àr att lÀraren ger förÀldrarna av sin tid och sitt engagemang. De hÀr komponenterna Äterfinns ocksÄ i studiens litteraturanknytning..

I denna uppsats undersöks hur Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens inför och under upphandlingen av sitt första affÀrssystem, samt vilken inverkan behovet av bestÀllarkompetens har haft pÄ upphandlingens upplÀgg.Genom att studera den upphandlingsprocess Kronofogden bedrev vid upphandling av nytt affÀrssystem och med hjÀlp av en modell för bestÀllarkompetens identifieras vilka faktorer som pÄverkat upphandlingen samt vilken inverkan dessa faktorer haft.Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens genom att utgÄ ifrÄn verksamhetens behov och lÀrt sig hur ett affÀrssystem kan tillfredsstÀlla behovet. DÀrigenom har man förbÀttrat sina möjligheter att genomföra en framgÄngsrik upphandling trots att Kronofogden inte har nÄgra tidigare erfarenheter av affÀrssystem. UtifrÄn den förstÄelse Kronofogden har byggt upp rörande affÀrssystem har man valt att begrÀnsa sin lösning för att sedan fortsÀtta successivt och genom att anvÀnda ett testsystem har de fÄtt in en extra sÀkerhet i upphandlingen..

I denna uppsats undersöks hur Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens inför och under upphandlingen av sitt första affÀrssystem, samt vilken inverkan behovet av bestÀllarkompetens har haft pÄ upphandlingens upplÀgg.Genom att studera den upphandlingsprocess Kronofogden bedrev vid upphandling av nytt affÀrssystem och med hjÀlp av en modell för bestÀllarkompetens identifieras vilka faktorer som pÄverkat upphandlingen samt vilken inverkan dessa faktorer haft.Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens genom att utgÄ ifrÄn verksamhetens behov och lÀrt sig hur ett affÀrssystem kan tillfredsstÀlla behovet. DÀrigenom har man förbÀttrat sina möjligheter att genomföra en framgÄngsrik upphandling trots att Kronofogden inte har nÄgra tidigare erfarenheter av affÀrssystem. UtifrÄn den förstÄelse Kronofogden har byggt upp rörande affÀrssystem har man valt att begrÀnsa sin lösning för att sedan fortsÀtta successivt och genom att anvÀnda ett testsystem har de fÄtt in en extra sÀkerhet i upphandlingen..

Studiens syfte har varit att undersöka hur transsexuella personer passerar som sitt upplevda kön och om det finns nÄgra skillnader mellan hur transsexuella mÀn respektive transsexuella kvinnor passerar. Transsexuella personer beskrivs ofta som en utsatt grupp i samhÀllet som ibland rÄkar ut för negativ uppmÀrksamhet genom olika typer av stigmatiseringar, till exempel för att de inte följer heteronormen. DÀrför valde jag stigma och queer som teoretiska begrepp för att analysera empirin. Materialet varvas Àven utifrÄn de centrala teman som vuxit fram genom tio kvalitativa intervjuer i en abduktiv analys. Resultatet ger sedan exempel av hur transsexuella personers vardag kan se ut genom kopplingar med hur vÀl de passerar som deras upplevda kön.

Enligt Statens FolkhÀlsoinstitut sÄ lever ungefÀr 350 000 svenska barn i hem dÀr nÄgon vuxen har ett alkoholmissbruk. Endast en procent av dessa barn fÄngas upp i stödgrupper eller liknande, resterande gÄr oupptÀckta genom hela skolgÄngen. Syftet med studien var att undersöka hur skolsköterskan arbetar för att upptÀcka barn vars förÀldrar har ett alkoholmissbruk och hur de stödjer dessa. Vilket stöd skolsköterskan sjÀlv önskar fÄ i sitt arbete med dessa barn och hur de hÄller sig uppdaterad om problematiken kring barn vars förÀldrar har ett alkoholmissbruk. Underlaget för studien Àr baserat pÄ ett antal semi-strukturerade frÄgor.