Inom omrÄdet barnets utveckling borde pedagogiken och kognitionsvetenskapen samarbeta. Pedagogikinriktningen Reggio Emilia pÄstÄr bygga sin verksamhet pÄ delar av bland annat Vygotskys teorier. I denna rapport utvÀrderas detta pÄstÄende utifrÄn frÄgan: Har förskollÀrarna inom Reggio Emilia-förskolan stöd hos Vygotskys teorier nÀr det gÀller deras roll i barnets vardagssprÄkliga utveckling. Reggio Emilia-inriktningens och Vygotskys Äsikter om sprÄk och lÀrarens roll analyseras och jÀmförs med ett hermeneutiskt angreppssÀtt. Analysen visar att det finns skillnader mellan Reggio Emilia-inriktningens syn pÄ förskollÀrarens roll nÀr det gÀller barnets vardagssprÄkliga utveckling och Vygotskys teorier inom omrÄdet.

Bakgrund: Tidigare forskning och litteratur som behandlar controllerns professionella yrkes-roll beskriver den tekniska rollen, dÀr controllerns administrativa och funktionalistiska roll i organisationen stÄr i fokus. Rollen kan beskrivas vidare med hjÀlp av sociologisk rollteori dÀr rollskapande och rollÄterskapande Àr tvÄ centrala begrepp.Problem: UtifrÄn tidigare forskning har vi formulerat tre frÄgor i syfte att förstÄ controllerns yrkesroll utifrÄn ett socialt rollperspektiv: Vad betyder begreppet controller och vad sÀger teori och tidigare forskning att en controller bör göra? Vad Àr controllerns roll i praktiken och hur skapas yrkesrollen? PÄ vilket sÀtt gÄr controllerns rollskapande att förklara med hjÀlp av rollteori?Metod och teori: Vi tillÀmpade en fenomenologisk tolkande metod i denna studie, dÄ vi valde att fokusera pÄ controllern som individ. UtifrÄn sociologisk rollteori ur ett multipelt perspektiv analyserar vi rollbegreppet, i syfte att fÄ kunskap om hur individer skapar mening i den vÀrld de lever i. Vi anvÀnder oss av tre rollteorier av tre vÀlkÀnda författare inom sociologisk roll-teori för att vidare tolka controllerns roll bortom den tekniska beskrivningen.

En vÄldtÀkt medför bÄde psykiska och fysiska besvÀrför den som drabbats. HÀlso- och sjukvÄrden har en betydande roll i hurvÄldtÀktsoffren ska omhÀndertas. Studien har genomförts som en litteraturstudiemed syftet att klargöra vÄrdteamets roll i omhÀndertagande av en patient somutsatts för en vÄldtÀkt. 12 artiklar ingÄr i studien. FrÄgestÀllningar vidanalysen av de 12 artiklarna var att belysa specifika rutiner för hur ettvÄldtÀktsoffer ska bli mottaget, vilket förhÄllningssÀtt som vÄrdteamet börupprÀtthÄlla samt sÀrskilda strategier och anpassade behandlingar som finns atttillgÄ.

Sammanfattningsvis pekar resultaten av min undersökning pÄ att utvÀrderingen av det specialpedagogiska arbetet/insatserna bedrivs huvudsakligen av skolans resursgrupp, som uttrycker att de i sitt arbete saknar instrument och metoder för utvÀrderingsarbetet. Ledningen har ingen aktiv roll i utvÀrderingsarbetet, utan intar istÀllet en tolkande roll vid genomgÄngen av framkomna resultat inför den slutliga dokumentationen. Samarbetet mellan den ordinarie undervisningen och de specialpedagogiska insatserna Àr rikligt förekommande och vÀlfungerande, mycket beroende pÄ specialpedagogernas nÀrhet till klasserna och deras kunskap om klassrumssituationen..

Bakgrund Sjuksk?terskans ansvarsomr?de ?r en omv?rdnad som vilar p? en humanistisk m?nniskosyn och ett personcentrerat f?rh?llningss?tt. Uppdraget inneb?r att fr?mja h?lsa, lindra lidande och s?kerst?lla trygg v?rd. En kontinuerlig reflektion ?ver normer och v?rderingar kr?vs f?r att v?rden ska vara trygg och etiskt f?rsvarbar.

Denna studie bygger pÄ intervjuer med sex speciallÀrare. Huvudsyftet var att genom dessa intervjuer försöka fÄ syn pÄ hur helhetsperspektiv framtrÀder nÀr speciallÀrarna beskriver sitt arbete med elevers lÀs- och skrivutveckling. FrÄgestÀllningarna kretsar kring vilka faktorer som pÄverkar speciallÀrarnas roll, hur samarbetet mellan lÀrare lyfts för att möjliggöra en helhetssyn i det sÀrskilda stödet samt vilka möjligheter speciallÀraren har att arbeta med lÀs- och skrivutveckling i ett helhetsperspektiv. Tre temaomrÄden genomsyrar uppsatsen: Helhetssyn pÄ elevers utveckling, Former för samarbete och SpeciallÀrarens roll.  De tre temaomrÄdena valdes för att fÄ en helhetssyn pÄ elevers utveckling, dÀr samarbete med andra pedagoger ses som en förutsÀttning för att kunna arbeta med en helhetssyn pÄ lÀs- och skrivutveckling.

Sammanfattning: Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeutens roll viddemensutredningar. Inklusionskriterierna för deltagarna varyrkesverksamma legitimerade arbetsterapeuter som arbetar meddemensutredning. Deltagarna valdes genom ett ÀndamÄlsenligt urval ochÀven ett snöbollurval tillÀmpades. De sex arbetsterapeuterna som deltog istudien var verksamma inom primÀrvÄrd, slutenvÄrd och öppenvÄrd pÄminnesmottagning. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuermed stöd av en intervjuguide.

I denna uppsats genomförs en studie av HR-funktionen under en organisationsförĂ€ndring. Syftet med föreliggande uppsats Ă€r att undersöka HR- funktionens ansvar, roll och status pĂ„ ett kommunalt bolag. Vidare syftar uppsatsentill att se om HR-funktionens uppdrag förĂ€ndras i ett förĂ€ndringsarbete och i sĂ„ fall pĂ„ vilket sĂ€tt.Teori och tidigare forskning som tillĂ€mpas i denna studie berör ansvarsfördelning, HR-funktionens roll och status. Även teori och tidigare forskning kring organisationsförĂ€ndring anvĂ€nds för att fĂ„ en förstĂ„else för kontexten.Studien genomfördes pĂ„ Renova AB med fyra HR-ansvariga, tvĂ„ chefer och enfacklig representant. Kvalitativa intervjuer och organisationsanalyser genomfördes för att fĂ„ en inblick i hur vĂ€l chefer och fack kĂ€nner till HR-funktionens ansvarsomrĂ„den samt hur kommunikationen sker i organisationen.

Bakgrund: Diabetes har blivit ett av de framtrÀdande folkhÀlsoproblemen som strÀcker sig lÀngre och lÀngre ned i Äldrarna. TonÄrstiden Àr en fas i livet som kan vara komplicerad och att dessutom som tonÄring insjukna i en kronisk sjukdom kan ytterligare försvÄra situationen. Hur tonÄringen upplever förÀlderns roll i detta skede kan vara av betydelse för hur egenvÄrden utvecklar sig. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur tonÄringar med diabetes typ 1 upplever förÀldrars roll och vilken betydelse det har för egenvÄrden. Metod: Studien Àr en litteraturstudie som utfördes med hjÀlp av Ätta kvalitativt analyserade artiklar.

Syftet med studien Àr att undersöka vilken roll livsmedelsbutikerna har nÀr det gÀller att öka efterfrÄgan och konsumtionen av lokalproducerade livsmedel. Faktorer sÄ som utbud, prissÀttning, variation samt marknadsföring och exponering har undersökts. Studien omfattar totalt 15 butiker i GÀvle, Sandviken, Hofors, Ockelbo och JÀrvsö, och har varit en del av projektet,?Ditt val spelar roll ?Konsumentens roll i den moderna livsmedelsproduktionen?, som Àr ett samarbete mellan LÀnsstyrelsen i GÀvleborg och Högskolan i GÀvle. Undersökningen har genomförts genom att enkÀter har skickats ut till de 15 butikscheferna.

Problem: Ekonomer i IT-projekt Àr ett vÀldigt outforskat omrÄde. FrÄgan Àr om ekonomens kompetens utnyttjas och dras nytta av i projekten. Vi vill se vad ekonomen kan ha för roll i IT-projekt och om de kan tillföra nÄgot för att förbÀttra projekten. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att föreslÄ roller och arbetsuppgifter som kan passa en ekonom i IT-projekt. Metod: För att kunna nÄ vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod. Undersökningen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med en professor i programvaruteknik, företag och PT-studenter som arbetat med ekonomstudenter i IT-projekt under studietiden.

Sjuksko?terskeyrket har historiskt setts som ett typiskt kvinnligt yrke och a?n idag finns det kvar en fo?resta?llning om att ma?n inte la?mpar sig fo?r yrket. Manliga sjuksko?terskor utmanar da?rfo?r samha?llets normer om vad en man ska arbeta med. Syftet med studien var att belysa hur manliga sjuksko?terskor upplever sin yrkesroll ur ett genusperspektiv.

Sammanfattning/AbstractBakgrund:MÄnga patienter vÀljer i dag att vÄrdas hemma under sin sista tid i livet istÀllet för som tidigare pÄ sjukhus eller ett boende. Den palliativa hemsjukvÄrden blir dÀrför alltmer utbredd vilket samtidigt innebÀr att allt större krav stÀlls pÄ de nÀrstÄende som dÄ ofta intar en vÄrdande roll. Syfte:Syftet Àr att beskriva hur nÀrstÄende upplever sin vÄrdande roll i den palliativa hemsjukvÄrden.Metod:En litteraturstudie baserad pÄ tio resultatartiklar som bestÄr av bÄde kvalitativa och kvantitativa studier dÀr vi kom fram till tre teman som handlade om den nÀrstÄendes upplevelser av den vÄrdande rollen, nÀrstÄendes vÄrdande roll och den sjuke och nÀrstÄendes vÄrdande  roll och sjuksköterskan. Resultat:MÄnga nÀrstÄende fann bÄde fördelar och nackdelar med den vÄrdande rollen och att den innebÀr en stor omstÀllning. MÄnga nÀrstÄende kÀnde sig mer eller mindre tvingade att ta över den vÄrdande rollen.TillrÀcklig information och en god kommunikation ansÄgs av de nÀrstÄende som en mycket viktig faktor. Diskussion:Att vÄrda en svÄrt sjuk anhörig Àr ofta en belastning. Detta krÀver att vÄrdpersonalen Àr medvetna om de nÀrstÄendes svÄra situation och upplevelsen av denna. Det Àr Àven viktigt att uppmÀrksamma nÀrstÄendes behov av information och att ha en bra kommunikation för att vi som sjuksköterskor ska kunna stödja de nÀrstÄende i deras vÄrdande roll.Nyckelord:Anhörig vÄrdare, vÄrdande roll, palliativ vÄrd, döende patienter, vÄrd i livets slutKeywords:Family caregivers, caring role, palliative care, terminally ill, end of life care .

Idag pÄgÄr pÄ mÄnga stÀllen i landet en bortbyggnad av grönomrÄden i stÀder och tÀtorter, samtidigt som behovet av gröna urbana miljöer vÀxer. Dock finns det fredade ytor i vÄra stÀder ? kyrkogÄrdarna och begravningsplatserna. MÄlet med det hÀr arbetet Àr att, med avstamp i historien, ta reda pÄ vilken roll dessa fredade ytor skulle kunna ta i vÄra framtida samhÀllen. Begravningsplatsen Àr en viktig plats för de levande lika mycket som för de döda. Det Àr en plats alla ska kunna komma till för att sörja och minnas, och bÄde platsen och besökaren ska behandlas med respekt. Det hÀr arbetet handlar om begravningsplatsens historia i Sverige och Norden, hur den sett ut, hur den utvecklats och hur den anvÀnts.

Bakgrund: Med tanke pÄ de förÀndringar som har skett i den kommunala sektorn det senaste trettio Ären har Àven ekonomrollen förÀndrats och anpassats. Faktorer som har haft en inverkan i organisationsförÀndringen Àr bland annat globalisering och utveckling i teknologin samt decentralisering. En av förklaringarna till organisationsförÀndringen och dÀrmed ocksÄ ekonomers roll i den offentliga sektorn var New public management vars syfte var att effektivisera den offentliga sektorn. Den traditionella rollen som "Bean counter" har utvecklats till att det idag tas mer hÀnsyn till informella faktorer. Otydligheten kring ekonomens roll och en svag tidigare forskning gör detta till ett intressant omrÄde att undersöka.