Syftet med uppsatsen Àr att studera kategorin specialiserade markstridsförbandinom ramen för svensk sÀkerhetspolitik, i förhÄllande till en europeisk militÀr kapacitet. Jag haranalyserat texter avseende svensk militÀrstrategi, komplexitet i militÀra operationer, brister inomden europeiska sÀkerhets- och försvarspolitiken. Dessutom har jag övergripande jÀmfört svenskamed nÄgra europeiska lÀnders stridskraftsutformning. För att uppnÄ syftet i uppsatsen har jagformulerat fyra frÄgestÀllningar.1. Vilken betydelse kan specialiserade markstridsförband tillmÀtas för de militÀrstrategiskamÄlen?2.

 AbstractSyftet med följande arbete Ă€r att undersöka vad AKK Ă€r och hur det anvĂ€nds av specialpedagoger i pedagogiska verksamheter, 0-12 Ă„r. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om AKK. Med hjĂ€lp av intervjuer med specialpedagoger ville vi undersöka deras roll vid anvĂ€ndandet av AKK. Vi ville Ă€ven se vilken AKK och vilka hjĂ€lpmedel som anvĂ€nds i pedagogiska verksamheter och i vilka situationer. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vĂ„ra undersökningar pĂ„ att AKK anvĂ€nds pĂ„ ett medvetet sĂ€tt av de specialpedagoger som har barn/elever med ett uttalat behov av AKK. Bilder Ă€r det AKK-sĂ€tt som alla intervjupersoner anvĂ€nder och datorn Ă€r det mest anvĂ€nda hjĂ€lpmedlet. Den specialpedagogiska rollen nĂ€r det gĂ€ller AKK bestĂ„r av en viss bedömning av barns/elevers kommunikation och sprĂ„k, handledning av andra pedagoger samt att hĂ„lla sig uppdaterad om vad som finns och vilka nyheter inom omrĂ„det som kommer. Ämnesord: AKK, kommunikation, specialpedagogens roll.

I denna uppsats undersöker vi huruvida en av de mest lÀsta tidningarna i Sverige, Metro, pÄverkas av sitt avtal med SL och hur det tar sig uttryck i tidningens innehÄll. Att dagspress pÄverkas av andrahandsaktörer Àr ett stort demokratiskt problem, eftersom media har en central roll för agendasÀttningen i samhÀllet. Denna roll blir allt större nÀr Sverige strÀvar efter att öka de deltagar- och samtalsdemokratiska inslagen i samhÀllet.Empirin bestÄr av Metro och DN:s rapportering kring SL i mikrofilmsformat under tre perioder. Genom kvalitativ textanalys söker vi skillnader hur SL framstÀlls i respektive tidning.Vi anser att det finns element som tyder pÄ viss pÄverkan pÄ Metros framstÀllning av SL. Man finner bland annat positiva vinklingar av SL:s roll i olika processer..

Denna c-uppsats Àr skriven 2010 dÄ vi befinner oss i en lÄgkonjunktur. Vid genomgÄng av tidigare forskning om Human Resource funktionen fann vi att det inte har gjorts nÄgon forskning om HR-funktionen i en lÄgkonjunktur. Vi fann Àven att relativt lite forskning har gjorts om HR-funktionens framtida roll vilket Àr de tvÄ utgÄngspunkterna i denna uppsats. UtifrÄn dessa utgÄngspunkter blev det av vikt att undersöka HR-personalens syn gÀllande HR-funktionens roll och arbetssÀtt. Den hÀr uppsatsen Àr av kvalitativ art med en kvalitativ innehÄllsanalys.

Denna studie fokuseras pÄ handledarens roller inom FontÀnhuset och grundar sig pÄ handledarens perspektiv. Syftet med denna studie Àr att fÄ en bred förstÄelse inom handledning pÄ FontÀnhuset och hur handledarnas roll ser ut i den dagliga verksamheten. För att fÄ en bÀttre förstÄelse tÀnker vi utgÄ ifrÄn vÄra tre huvudfrÄgestÀllningar som Àr: ? Vilken form av handledning sker pÄ FontÀnhuset? ? Vad Àr handledarens roll inom en verksamhet som bedrivs av medlemmar? ? Hur fungerar relationen mellan handledarna och medlemmarna inom FontÀnhuset utifrÄn handledarnas perspektiv? Studiens empiriska material bygger pÄ kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med handledarna frÄn FontÀnhuset samt Àven av observationer, litteraturforskning och en presentation av utvald tidigare forskning inom omrÄdet. Uppsatsens teoretiska ram utgörs av rollteori, maktteori och begreppen handledning och relationer.

Studiens syfte a?r att underso?ka chefers och medarbetares uppfattning om sva?ra samtal utifra?n ett maktperspektiv. Studien har genomfo?rts med en kvalitativ forskningsansats da?r empirin erha?llits genom intervjuer. Studien har totalt nio respondenter, varav tre stycken chefer, fem stycken medarbetare och en person fra?n Fo?retagsha?lsova?rden.

Syftet med denna uppsats var att beskriva och analysera projektcontrollerns roll inom de projektintensiva enheterna FACTS och Substations pÄ ABB AB. Studien bygger pÄ tre personliga intervjuer utförda med projektcontrollers samt sex platsannonser som analyserats. Teorin bestÄr av tvÄ delar, dels projektaspekten och dels controlleraspekten. Första delen behandlar vad ett projekt Àr och vad det innebÀr att jobb i projektform. Andra delen, controlleraspekten, handlar om controllers ursprung kontra dagens roll och dess arbetsuppgifter.

Problem: Ekonomer i IT-projekt Àr ett vÀldigt outforskat omrÄde. FrÄgan Àr om ekonomens kompetens utnyttjas och dras nytta av i projekten. Vi vill se vad ekonomen kan ha för roll i IT-projekt och om de kan tillföra nÄgot för att förbÀttra projekten. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att föreslÄ roller och arbetsuppgifter som kan passa en ekonom i IT-projekt. Metod: För att kunna nÄ vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod.

Denna uppsats behandlar a?mnet ho?gpresterande elevers motiv till ho?ga prestationer och resultat i skolan samt det sto?d som dessa elever fa?r. Den utga?r ifra?n ett elevperspektiv och syftet a?r da?rfo?r att underso?ka och bidra med kunskap om hur ho?gpresterande elever upplever sin skolsituation genom att fokusera pa? vad eleverna beskriver som motiverande till deras prestationer och resultat i skolan samt hur elever beskriver att de upplever det sto?d de fa?r i skolan.Tidigare forskning pa? omra?det har visat att elever har fo?rma?gan att prestera i skolan inte a?r en grupp som prioriteras, att ge dessa elever sto?d har i Sverige ansetts som odemokratiskt. I exempelvis USA har sto?det till dessa elever o?kat fo?r att USA som land ska kunna konkurrera internationellt i fra?ga om exempelvis forskning.

In the last few years there has been an ongoing debate concerning the methods of assessing the quality of public libraries and their services. This study investigates the opinions and needs of the users at four different public libraries in Malm : the local libraries in Bellevueg rden, Limhamn, and Kirseberg, and the main library in central Malm . The purpose was to find out whether different user groups display different patterns in their library use and, in addition, to identify what library services they prefer. The data were collected through interviews with users and librarians, and by means of a user survey ccarried out at the four libraries. The results indicate that certain differences in the usage patterns do exist between the main library and the local libraries.

Bakgrund: Barnmorskans stödjande roll Àr en grundlÀggande del i förlossningsprocessen dÀr interaktionen mellan barnmorskan och den födande kvinnan Àr betydelsefull för stödets givande och mottagande. Barnmorskan har skyldighet att förhÄlla sig professionellt utifrÄn en humanistisk och holistisk mÀnniskosyn. Det Àr dÀrför betydelsefullt att fÄ ökad kunskap om barnmorskans egna upplevelser av sin stödjande roll till kvinnan pÄ förlossningsavdelningen. Syfte: Att beskriva barnmorskans upplevelser av sin stödjande roll till kvinnan pÄ förlossningsavdelningen. Metod: Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ intervjuer med sex barnmorskor.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka lÀrares syn pÄ skolbiblioteket och dess funktion samt om samverkan mellan lÀrare och skolbibliotekarie sker. Vi vill Àven undersöka om man kan se nÄgot samband mellan de Àmnen lÀraren undervisar i och hur de anvÀnder skolbiblioteket.VÄra frÄgestÀllningar Àr följande:? Hur ser lÀrare pÄ skolbibliotekets roll i den pedagogiska verksamheten?? Samverkar lÀrare och skolbibliotekarier?? Kan man se nÄgot samband mellan de Àmnen lÀraren undervisar i och hur de anvÀnder skolbiblioteket?För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi utfört en enkÀtundersökning med öppna frÄgor pÄ tvÄ skolor med lÀrare som undervisar i Är 2?6. Vi lÀmnade ut 50 enkÀter varav 36 besvarades, detta gav en svarsfrekvens pÄ 72 %.Resultatet visar att lÀrarna i vÄr studie generellt ser skolbiblioteket som en mycket viktig del i skolans verksamhet. Resultatet visar Àven att de som undervisar i svenska anvÀnder mycket skönlitteratur, de som undervisar i samhÀllsorienterade och naturorienterade Àmnen anvÀnder mest facklitteratur.

Detta examensarbete har som syfte att undersöka spelfilmens och musikens roll i svenskundervisningen i gymnasieskolan och fokuserar pÄ vilken hÀnsyn lÀrare tar till elevers förkunskaper och intressen för spelfilm och musik. Den största delen av den litteratur som arbetet grundar sig pÄ hÀvdar att audiovisuella medier Àr uttrycksmedel som borde fÄ större plats i skolan Àn vad de fÄr idag. Arbetet utgÄr frÄn kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare, som valts ut genom svar pÄ enkÀter gÀllande spelfilm och musik i svenskundervisningen. Samtliga intervjuade lÀrare anvÀnder sig av spelfilm och musik i svenskundervisningen, med koncentration kring litteraturstudier och för att belysa epoker. Slutsatsen vi drar av vÄrt arbete Àr att spelfilmen och musiken har en tydlig men sekundÀr roll i svenskundervisningen och att dessa medier i skolan har en betydligt svagare stÀllning Àn vad de har i samhÀllet utanför skolan..

A?gare av aktier i privata bolag har sa?mre mo?jlighet att avyttra sina aktier a?n a?gare av aktier i publika bolag, allt annat lika. Da?rfo?r anva?nds en generell rabatt vid va?rdering av privata bolag, en privat bolagsrabatt, fo?r att kompensera ko?pare fo?r den reducerade mo?jligheten att avyttra sina aktier i ett senare skede. Underso?kningen a?mnade da?rfo?r underso?ka huruvida en generell rabatt a?r applicerbar pa? samtliga bolag genom att underso?ka skillnader i den privata bolagsrabatten mellan olika branscher i Norden.Genom att anva?nda publika aktietransaktioner skapades publika referensportfo?ljer som kunde ja?mfo?ras med privata bolagstransaktioner i Norden under perioden 2006- 2013.

Abstract Syftet till denna studie Àr att den ska medverka till att undersöka begreppet samtidskonst i gymnasieskolans bildundervisning. Hur bildlÀrare pÄ gymnasieskolans estetiska program sÀger sig omsÀtta samtidskonst i sin undervisning diskuteras och belyses. Fyra bildlÀrare som arbetar pÄ gymnasieskolans estetiska program har intervjuats. En kvalitativ metod, diskursanalys, har anvÀnts. Intervjumaterialet har transkriberats med olika tecken och dÀrefter analyserats med hjÀlp av analytiska begrepp som variation, kategorikvalificering, extremisering och funktion. Olika diskurser har dÀrefter framkommit ur materialet.