Sök:

Sökresultat:

5643 Uppsatser om Förskolebarns intresse - Sida 58 av 377

Äga eller hyra sitt boende? : I Stockholm och Paris

Är det mest fördelaktigt att hyra eller Ă€ga sin bostad? Vi har jĂ€mfört tvĂ„ europeiska storstadsmetropoler, Stockholm och Paris. FrĂ„gan Ă€r vilka aspekter som spelar in vid val av boendeform? De aspekter vi tittat pĂ„ Ă€r inkomst, bristen pĂ„ hyresrĂ€tter, rĂ€nteförĂ€ndringar, lĂ„nevillkor gĂ€llande amorteringar, ombildningar till bostadsrĂ€ttsföreningar, marknadshyror och den högt vĂ€rderade bostadsmarknaden. Genom enkĂ€tundersökningar och intervjuer i de bĂ„da stĂ€derna har vi kommit fram till ett flertal skillnader pĂ„ de bĂ„da bostadsmarknaderna.

AndrasprÄkselevers lÀsvanor: en kvalitativ studie

Syftet med den hÀr uppsatsen var att fÄ en överblick över andrasprÄkselevers lÀsvanor, deras motivation och syften med lÀsningen samt hur de anser att deras lÀsvanor pÄverkar deras lÀrande. För att fÄ den överblicken har jag studerat tidigare forskning och genomfört en exemplifierande undersökning i form av djupintervjuer med sex andrasprÄkselever. Studierna visade att informanternas lÀsvanor har förÀndrats sedan de kom till Sverige. De lÀser mer, fler texttyper och i huvudsak pÄ ett nytt sprÄk, svenska. Motivationsfaktorerna Àr bland annat intresse och sprÄkutveckling.

Det Spökar Igen... - en empirisk studie av produktion och ljussÀttning till en isshow i samarbete med en ideell förening

PÄ grund av vÄrt stora och gemensamma intresse för konstÄkning valde vi att sÀtta upp en isshow i samarbete med Lunds konstÄkningsklubb. Rapporten behandlar hur det Àr att försöka leda ett projekt i en ideell förening samt tar upp vikten av kommunikation och ledarskap för att ett projekt ska lyckas. Den tar upp problem som uppstÄtt under projektets gÄng och hurdana lösningar vi funnit till dessa problem. Vi har ocksÄ undersökt hur man ljussÀtter en isyta och hur man gÄr tillvÀga nÀr förestÀllningen som ska ljussÀttas inte stÄr fÀrdig förrÀn dagen före premiÀr..

Smart inskolning : En applikation för en förenklad inskolning

Vi valde att utforma skisser pÄ en applikation som har till uppgift att förenkla informationsutbytet mellan vÄrdnadshavare och personal vid inskolning i förskolan. Med denna produkt vill vi Àven öka medvetenheten om tekniska verktyg som hjÀlpmedel i förskolans verksamhet. Vi har undersökt om det finns nÄgot behov av en applikation i denna bemÀrkelse genom att utföra intervjuer.Vi har i detta arbete utgÄtt frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr vÄr produkt kan ses som ett medierade redskap i kommunikationen mellan mÀnniskor.UtvÀrderingen pÄ applikationsskisserna pÄvisade ett stort och genuint intresse och den feedback som vi mottog fungerade som inspiration till hur vi senare kan vidareutveckla applikationen med nya förbÀttrade funktioner för att göra produkten sÄ eftertraktad som möjligt..

Hur kompetensutvecklingsÄtgÀrder leder till ökad kompetens

VÄrt syfte med den hÀr uppsatsen Àr att förstÄ hur kompetensutvecklingsÄtgÀrder bidrar till att medarbetarna fÄr ökad kompetens. Detta ska ses utifrÄn bÄde ett lednings- och ett medarbetarperspektiv. Vi har tagit reda pÄ vilka förutsÀttningar som har betydelse för att medarbetarnas kompetens ska kunna utvecklas. Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod för insamling av empiri. Intervjuerna vi har gjort med medarbetarna har varit semistandardiserade med en öppen ansats.

EN SKOLA FÖR ALLA : Begreppstolkningar rörande vision samt möjliggörande faktorer utifrĂ„n politikers och pedagogers uppfattningar.

Syfte och frÄgestÀllningSyftet med denna studie var att undersöka var och vilket friluftsliv som bedrivs i Nackas skolor dÀr naturupplevelsen stÄr i fokus och tÀvlingsmomenten Àr svaga. Undersökningen syftade ocksÄ till att hitta eventuella faktorer som pÄverkar friluftslivets utformning. Undersökningen riktar sig mot grundskolans Är 6-9. I vilka sammanhang förekommer friluftsinslag i Nackas skolor?Var och vilken typ av friluftsliv bedrivs under skolans friluftsdagar/idrottsdagar?Integrerar man friluftsliv med andra Àmnen?MetodFör att fÄ en sÄ klar bild som möjligt valdes en kvalitativ undersökning genom intervjuer. Sex stycken lÀrare frÄn olika skolor har deltagit i studien.

Vad krÀvs för att komma vidare? : Elevers övergÄng frÄn ett individuellt program till ett nationellt.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva vad som bidragit till fyra elevers övergÄng frÄn ett individuellt program pÄ gymnasiet till ett nationellt. Detta har gjorts genom en kvalitativ metod dÀr fyra elever i Äldern 16-19 Är har intervjuats. VÄrt intresse fÄngades under en praktikperiod pÄ en skola dÀr mÄnga av eleverna pÄ IV lÀste upp betygen och sökte in pÄ ett nationellt program. Detta hör enligt Skolverket inte till vanligheterna. Det gemensamma för de intervjuade eleverna Àr att en inre motivation och ett mÄl spelar en viktig roll för att komma vidare med sina studier..

HemlÀngtan : En Global Nomad Söker sitt Hem

Jag har ett personligt syfte med denna uppsats, frÄgorna som jag försöker besvara Àr sÄdana som jag sjÀlv kÀmpar med och som Àr viktiga för min sjÀlvkÀnnedom. Jag vill fördjupa mig i vad det innebÀr att vara en global nomad och hur den sortens uppvÀxt pÄverkar ens koncept av hem. Jag tror Àven att uppsatsen kan vara av intresse för mÀnniskor med en ?vanlig? uppvÀxt dÄ den belyser koncept som hem och tillhörighet ur ett unikt perspektiv. Det analytiska syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur ett antal missionÀrsbarn som vuxit upp som globala nomader ser pÄ sin uppvÀxt utanför sina förÀldrars hemkulturer och hur de tror att denna uppvÀxt pÄverkat deras syn pÄ hem..

Diameter- höjdskillnader för klippgran (Abies laciocarpa), gran ( Picea abies), glasbjörk (Betula pubescens) och contorta (Pinus contorta) i Strömsunds kommun.

Det finns ett stort intresse för exoter inom skogsbruket och i denna rapport behandlas klippgran (Abies laciocarpa) och Contorta (Pinus contorta). Vid undersökningen av dessa trÀdsorter jÀmfördes diameter och höjdtillvÀxt med gran (Picea abies) och björk (Betula pubescens). MÀtningarna utfördes pÄ lokaler i Strömsunds kommun i JÀmtlands lÀn vid NÀxÄsen (Strömsund) och runt Jorm i Frostviken pÄ SCA:s marker.

Motivation, kunskapssyn och ledarskap - en studie av fem svensklÀrares syn pÄ motivation

Syftet med följande arbete Àr att undersöka vilken syn fem gymnasielÀrare i svenska har pÄ motivation och vad de gör för att skapa motivation hos sina elever. Detta stÀlls sedan i relation till ledarskap och kunskapssyn för att se om det finns ett samband mellan dessa och hur lÀraren motiverar eleven. Inledningsvis ger arbetet en översikt av tidigare forskning av motivation samt motivation i relation till kunskapssyn och ledarskap. Kvalitativa intervjuer anvÀndes för att uppnÄ syftet. Resultatet presenterar hur respondenterna anser att de motiverar sina elever. Samtliga nÀmner verklighetsförankring, intresse och relationsskapande. Resultatet tyder Àven pÄ en relation mellan hur respondenten ser pÄ motivation med dess kunskapssyn och ledarskap..

Kvinnligt/manligt förÀndringsarbete: en studie av ledarskap
vid förÀndring

FörmÄgan att i dagens organisationer effektivt genomföra och arbeta med förÀndringar betonas i allt högre utstrÀckning. Mot bakgrund av detta och pÄ grund av vÄrt intresse för kvinnligt ledarskap har vi gjort en undersökning för att fÄ förstÄelse för om och, i sÄ fall, hur en organisations förÀndringsarbete pÄverkas om det Àr en kvinnlig alternativt en manlig ledare. Vi har anvÀnt oss av befintlig teori inom ledarskap och förÀndring, medan den empiriska studien, i form av intervjuer, genomfördes pÄ tvÄ företag dÀr tvÄ av personerna har en kvinnlig ledara och de andra tvÄ en manlig ledare. Resultatet som vi kom fram till var att det fanns vissa skillnader i kvinnligt respektive manligt ledarskap vid förÀndring, men att likheterna könen emellan trots allt var övervÀgande..

Intern- och externrekrytering : Vad hÀnder sen?

SammanfattningEftersom mÀnniskor befinner sig till stor del av sin vakna tid pÄ arbetsplatsen har denna blivit en viktig arena för hÀlsofrÀmjande arbete. Studier visar hur viktigt det Àr för företag att ha friska och hÀlsosamma medarbetare. HÀlsa Àr en förutsÀttning för ett sunt arbetsliv. En god hÀlsa och vÀlmÄende ökar prestationen och bör dÀrmed betraktas som en resurs av arbetsgivare. Det har blivit alltmer vanligt att utforma policys kring hÀlsofrÀmjande arbete pÄ arbetsplatser.

Hybridkapital : En redovisningsteknisk introduktion

SammanfattningDenna uppsats syftar till att ge en bild av de situationer dÄ hybridkapital kan vara attraktivt som kapitalanskaffningsinstrument och beskriva hur lÄntagaren hanterar detta instrument i sin externa redovisning. Uppsatsen har pÄ sÄ sÀtt ett klart redovisningstekniskt perspektiv. Den anvÀnda metoden Àr kvalitativ och bygger pÄ intervjuer samt studier av pÄ marknaden förekommande villkor rörande hybridinstrument.Uppsatsens slutsats visar att hybridkapital ur en lÄntagares synvinkel Àr av intresse i frÀmst tre situationer. För det första har instrumentet kommit att tillÀmpas av lÄntagare i syfte att undvika att hamna i en situation dÀr aktiebolagslagen krÀver att en kontrollbalansrÀkning upprÀttas och i förlÀngningen för att undvika likvidationsplikt. För det andra kan instrumentet vara intressant dÄ lÄntagaren har ett behov av att minska sin nettoskuld för att undvika att bryta mot av banken uppstÀllda villkor i kreditavtalet.

Miljöarbete i fritidshem

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur portrÀtteringen av personer med diagnosen schizofreni sÄg ut i fyra av Sveriges största dags- och kvÀllstidningar. Kan den bilden vara stigmatiserande för denna grupp, samt skapa underlag för en moralpanik? VÄr studie utgÄr ifrÄn ett konstruktivistiskt perspektiv, dÄ denna intresserar sig för vad som konstrueras, vem som konstruerar, och hur det gÄr till, vÄrt intresse ligger i att se hur stigma och moralpanik kan konstrueras i ett samhÀlle. Vi har som undersökningsmetod anvÀnt oss av innehÄllsanalys, som möjliggjorde för oss att arbeta med materialet systematiskt, för att beskriva textinnehÄllet. I vÄrt resultat kan vi se att en mycket stor del av artiklarna beskrev vÄldsbrott i samband med diagnosen schizofreni.

BistÄndsorganisationers Ärsredovisningar. En studie av informationsvÀrde och tydlighet

För mÄnga mÀnniskor Àr svÀlt, krig och fattigdom en del av vardagen. Dessa mÀnniskor kan fÄ ett lÀttare liv med hjÀlp av bistÄnd frÄn rikare lÀnder. BistÄndsorganisationerna Àr dock beroende av bidrag frÄn allmÀnheten i form av till exempel pengar, volontÀrarbete eller reducerade kostnader. Lagarna för vad en Ärsredovisning ska innehÄlla Àr utvecklade med fokus pÄ vinstdrivande företag, för att deras intressenter ska fÄ den information som Àr viktig. Eftersom bistÄndsorganisationerna har en annan typ av intressenter kan det vara av intresse att se hur de har anpassat sig till gÀllande regler, och Àven ta reda pÄ vilken övrig information som gÄr att hitta i deras Ärsredovisningar..

<- FöregÄende sida 58 NÀsta sida ->