Mycken tid och energi bör lÀggas pÄ personalrekrytering dÄ de anstÀllda Àr företagets viktigaste tillgÄng. En lyckad rekrytering leder till en ny medarbetare som tillför bÄde den kompetens företaget söker samt nya idéer och erfarenheter medan en misslyckad blir en stor utgift för företaget. Föreliggande arbete handlar om personalrekrytering och den teoretiska bakgrunden utgörs av den sociala ansatsen dÀr Àven realistic job preview och det psykologiska kontraktet ingÄr (Bolander, 2002). Syftet Àr att studera den sociala ansatsen vid urval och rekrytering i privata företag. För att besvara syftet har frÄgestÀllningar som rör den sociala ansatsen, realistic job preview och det psykologiska kontraktet utformats och semistrukturerade intervjuer har genomförts med rekryteringsansvariga pÄ 13 privata företag i LuleÄ och PiteÄ.

I en mindre stad rÄder det hÄrd konkurrens pÄ marknaden mellan de enskilda damklÀdesbutikerna. Detta stÀller i sin tur press pÄ butikerna att skapa en kundkrets som pÄ lÄng sikt vill vara lojal till butiken. Att erbjuda sina konsumenter en kundklubb kan vara ett sÀtt, dock Àr inte detta tillrÀckligt dÄ det idag finns det en uppsjö med kundklubbar. Faktum Àr att mÄnga kundklubbar erbjuder i stort sett likadana förmÄner till sina medlemmar. För att urskilja sig pÄ marknaden Àr det viktigt att finna den rÀtta kombinationen av ekonomiska och sociala förmÄner som passar det utvalda segmentet för den enskilda butiken.

Ett ökat anvÀndande av sociala medier har möjliggjort en ny arena för HR-funktioner och deras arbete med HR-frÄgor. DÄ det idag finns ytterst lite forskning inom omrÄdet upplevde vi det intressant att studera hur sociala medier anvÀnds inom HR-funktioner samt eventuella egenskaper som pÄverkar arbete med olika HR-processer. Vi valde att konstruera en webbankÀt med syftet att kartlÀgga anvÀndandet och erfarenheter bland HR-funktioner. EnkÀten skickades ut till 113 HR-funktioner runt om i Sverige och vi erhöll 42 svar. Respondenternas samlade svar visade att ungefÀr lika mÄnga anvÀnde respektive anvÀnde inte sociala medier i sitt HR-arbete.

Semantiska teorier inom traditionell lingvistik har i huvudsak fokuserat pĂ„ relationen mellan ord och de egenskaper eller objekt som ordet stĂ„r för. Dessa teorier har sĂ€llan varit empiriskt grundade utan resultatet av enskilda teoretikers tankemödor som exemplifierats med ett fĂ„tal ord. För anvĂ€ndning inom översĂ€ttning eller maskinöversĂ€ttning kan ett ords betydelse istĂ€llet definieras utifrĂ„n dess relation till andra sprĂ„k. ÖversĂ€ttning av text lĂ€mnar dessutom analyserbart material efter sig i form av originaltext och översĂ€ttning som öppnar möjlighet för empiriskt grundade semantiska relationer. En metod för att försöka hitta ensprĂ„kiga semantiska relationer utifrĂ„n tvĂ„sprĂ„kiga översĂ€ttningsdata Ă€r semantisk spegling.

Missbruk av droger finns i alla samhÀllsklasser och förekommer bland personer i varierande Äldrar. Missbruk skapar bÄde sociala och medicinska skador för den som missbrukar, vilket gör att denna problematik Àr ett stort samhÀllsproblem. Arbetet baseras pÄ en teori om skapandet av social identitet samt genussystemet. Syftet med detta examensarbete Àr att, genom en litteraturstudie, belysa hur missbrukande kvinnors sociala identitet pÄverkas av den omedelbara sociala kontexten samt hur kvinnors sociala underordning i samhÀllet kan befÀsta ett destruktivt socialt identitetsskapande. FrÄgestÀllningarna var: Vad Àr huvuddragen i tidigare forskning vad gÀller missbrukade kvinnors sociala interaktioner och identitetsskapande? Hur kan missbrukande kvinnors sociala identitetsskapande tolkas ur ett socialpsykologiskt perspektiv och ett genusperspektiv? Metoden för att samla in data var litteratursökning via Scopus, PsycINFO, ProQuest och LuleÄ tekniska universitets egen databas Primo.

Examensarbetets fokus Àr hur smÄ barn mellan ett till tre Är interagerar och samlÀr tillsammans i svensk förskola. Det övergripande syftet var att undersöka hur de yngsta förskolebarnens samspel, samlÀrande, kommunikation samt kamratrelationer gestaltas i lek och vardagliga situationer pÄ förskolan. Detta för att öka kunskapen om de yngsta barnens sociala vÀrld tillsammans med andra barn och vuxna i förskolan. En kvalitativ undersökning genomfördes pÄ en smÄbarnsavdelning med 16 barn, dÀr 7 var flickor och 9 var pojkar. 14 av de 16 barnen var Àven nyinskolade pÄ avdelningen.

Undersökningen bygger pÄ en fallstudie som genomförts pÄ företaget AstraZeneca. De Àr ettlÀkemedelsföretag vars produkter finns till försÀljning i över 100 lÀnder. Deras tre speciellaforskningsenheter i Sverige, Clinical Pharmacology Unit (CPU), behöver hela tiden flerfrivilliga som kan agera försökspersoner för forskning och utveckling av nya lÀkemedel.Syftet i denna studie Àr att beskriva hur företag kan anvÀnda viral marknadsföring iwebbaserade sociala nÀtverk för att nÄ sin mÄlgrupp. Vi genomförde intervjuer med försökspersonerför att fÄ en bild av hur de idag fÄr information om AstraZeneca CPU, och för att fÄveta hur de blev försökspersoner. DÀrefter konstruerade vi en webbenkÀt och frÄgorna gav osssvar pÄ respondenternas internetvanor och hur de tillÀmpar informationsspridning pÄ internet.MÄnga mÀnniskor runt om i vÀrlden Àr idag medlemmar i ett webbaserat socialt nÀtverk.

Syftet med uppsatsen var att undersöka fritidslÀrares erfarenheter av lek och miljöer i relation till normativa förhÄllningssÀtt kopplat till kön och genus. Uppsatsen bygger pÄ tidigare forskning samt kvalitativa intervjuer med fyra utbildade fritidslÀrare anstÀllda inom UmeÄ kommun. InnehÄllet av intervjuresultatet analyserades sedan utifrÄn litteratur och tidigare forskning för att diskutera informanternas svar. Analysen och diskussionen resulterade i olika teman kopplat till fritidshemsverksamheten samt fritidslÀrares arbetssÀtt kring dem. Lek, miljöer, materiella förutsÀttningar samt kön och genus.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur ungdomarna som varit placerade i vÄrd enligt SoL eller LVU upplever att det gÄtt att lÀmna vÄrd för att klara ett sjÀlvstÀndigt liv som vuxen och vad som har varit viktigt för dem. Fokusen har varit pÄ deras relationer och stöd de haft och vilka skydds- och riskfaktorerna som kommer fram i deras livsberÀttelser.Studien har genomförts med en kvalitativ metod och genom semistrukturerade intervjuer med 4 ungdomar som varit placerade och dÀr vÄrd upphört och dÀr de inte flyttat hem till de biologiska förÀldrarna.De teoretiska perspektiven har varit anknytningsteorin för att se deras relationer och resilience för att se skydds- och riskfaktorer.Resultaten visar pÄ att det finns gemensamma skyddsfaktorer i ungdomarnas berÀttelser, bland annat har alla ungdomarna haft stödjande relationer till vuxna och jÀmnÄriga. .

Syftet med föreliggande uppsats Àr att utifrÄn ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka och öka förstÄelsen för hur mellanmÀnskliga relationer inverkat och inverkar pÄ den psykiska hÀlsan hos personer som under denna studies inledning var sjukskrivna för nÄgon form av psykisk ohÀlsa. Samtliga informanter ingÄr i ett aktuellt treÄrigt projekt, vars syfte Àr att öka individens vÀlbefinnande och som nÀr denna studie inleddes pÄgÄtt under cirka ett halvÄr. Studien har en kvalitativ ansats och baseras pÄ sex semistrukturerade intervjuer som har karaktÀren av narrativa livsberÀttelser. Resultatet visar att tillit och acceptans i relationen till medmÀnniskor i det dagliga livet Àr en mycket viktig faktor för informanterna gÀllande att deras ÄterhÀmtning ska uppnÄ goda resultat. Resultatet visar ocksÄ att det inte har varit de tidigare relationerna i sig som orsakat informanternas psykiska ohÀlsa utan snarare de destruktiva emotioner som tidigare relationer genererat.  .

I tidigare forskning har visats att arbetsgivare gör misstaget att tÀnka att sammamotivationsfaktorer, som motiverar dem sjÀlva ocksÄ Àr de faktorer som motiverar medarbetarna. DÀrför Àr det viktigt att undersöka vilka faktorer som motiverar medarbetare för att fÄ en vÀlmÄende personal. En kvantitativ undersökning genomfördes rörande olika motivationsfaktorer inom Àldreomsorgen i PiteÄ kommun och jÀmfördes med en tidigare undersökning genomförd i Stockholm. FrÄgestÀllningarna var: Hur rangordnar medarbetarna inom Àldreomsorgen de olika motivationsfaktorerna? och Skiljer sig rangordningen mellan medarbetarna inom Àldreomsorgen i PiteÄ och medarbetarna inom Àldreomsorgen i Stockholm Ät? Respondenterna i undersökningen var 32 personer, som arbetar inom Àldreomsorgen i PiteÄ.

Bakgrund: VÄldet mot kvinnor Àr ett folkhÀlsoproblem. Det Àr svÄrt att faststÀlla den faktiska prevalensen vad gÀller vÄldsutsatta kvinnor delvis pÄ grund av att mörkertalet Àr stort. Syfte: Syftet med studien var att undersöka samverkan i organisationer och myndigheter i arbetet med vÄldsutsatta kvinnor i nÀra relationer i Skaraborgsregionen. Metod: Tre semistrukturerade intervjuer genomfördes med myndighetspersoner frÄn X, Y och Z, vilka arbetar med vÄldsutsatta kvinnor i nÀra relationer. Resultat: Resultatet visade att femton kommuner i Skaraborgsregionen samverkar i arbetet med vÄldsutsatta kvinnor.

Syftet med vÄr studie Àr att skapa en förstÄelse för begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) och hur det kan implementeras, pÄ strategisk och operationell nivÄ, för att genomsyra en hel verksamhet. VÄrt Àmnesval grundar sig pÄ att vi anser att företag inom tjÀnstesektorn saknar kunskap och tillvÀgagÄngssÀtt för hur CSR kan realiseras och gÄ frÄn planering till handling.Vi har anvÀnt en kvalitativ metod i vÄr studie, den Àr djupgÄende och söker det unika hos varje uppgiftslÀmnare. Under studiens gÄng har vi vÀxlat mellan empiri och teori för att kunna argumentera och analysera insamlat material med visionen om att nÄ ett lönande resultat. Den abduktiva ansatsen beskriver dÀrför bÀst vÄrt tillvÀgagÄngssÀtt. Researrangörer och utvalda intressentrepresentanter Àr vÄrt empiriska undersökningsomrÄde, vi har genomfört Ätta intervjuer för att granska hur de anser att arbetet med CSR kan definieras och praktiseras.VÄr studie har visat att den mest rÀttvisande beskrivningen av CSR handlar om att företag ska bidra till en hÄllbar samhÀllsutveckling genom att pÄ frivillig basis ta hÀnsyn till miljömÀssiga och sociala aspekter i sin affÀrsverksamhet.  Det Àr en lÄngsiktig process som mÄste implementeras i företags kÀrnverksamhet och vara en naturlig del av den dagliga driften.

Denna studie handlar om hur djur kan anvÀndas som verktyg i det sociala arbetet. Syftet Àr att undersöka hur djur kan bidra till mÀnniskors/klienters utveckling och ?tillfrisknande?. Detta Àr en kvalitativ studie och informationen Àr hÀmtad frÄn sex stycken intervjupersoner frÄn tre olika behandlingshem. Intervjuerna utfördes pÄ respektive behandlingshem och vid varje intervju var tvÄ intervjupersoner nÀrvarande, alla intervjupersoner var personal pÄ respektive behandlingshem.

MÀnniskan har genom historien haft relationer till andra djur och har det Àn idag. I takt med mÀnniskans och samhÀllets utveckling har de relationer vi har till hÀsten Àven utvecklats och förÀndrats. Trots att hÀsten idag kan förstÄs som en följeslagare till mÀnniskan och som en signifikant annan i vissa mÀnniskors sjÀlvutveckling finns det fortfarande anhÀngare inom samhÀllsvetenskaperna som anser att djur andra Àn mÀnniskan inte har nÄgon plats inom studiefÀltet. De som inom sociologin och symbolisk interaktionism hÀvdar att hÀstar och djur i allmÀnhet inte platsar inom vetenskapen stödjer detta med argument baserade pÄ att hÀstar inte har ett verbalt sprÄk och att de inte heller kan objektifiera sig sjÀlva och uppnÄ vad man kan likna vid ett sjÀlv. Eftersom hÀsten inte kan förmedla sig pÄ samma sÀtt som mÀnniskan kan vi inte heller interagera med den, Ànnu mindre ha meningsfulla relationer till den.Den hÀr studien argumenterar dock för att mÀnniskan kan ha meningsfulla relationer till hÀstar eftersom de och andra djur Àr en del av de relationer som mÀnniskan har som Àr av social karaktÀr och dÀrför Àr berÀttigade till en plats inom det sociologiska studiefÀltet.