Uppsatsen avser belysa och utveckla förstÄelsen för de sociala och ekonomiska verksamhetsmotiv som existerar inom socialt entreprenöriella organisationer samt undersöka hur dessa motiv hanteras. Av denna anledning Àr det intressant att utgÄ frÄn ett mÄlkonfliktsperspektiv, varpÄ verksamhetens intressenter Àven beaktas eftersom de pÄverkar organisationen och dess mÄlsÀttningar. Studien pÄvisar att socialt entreprenöriella företag tvingas förhÄlla sig till flertalet sociala och icke-sociala verksamhetsmotiv som till viss del motverkar varandra och skapar mÄlkonflikter, och till viss del samexisterar genom synergier. Dessutom Àr sociala och ekonomiska motiv vanligen kontrÀra och orsakar begrÀnsningar i verksamhetsstrukturen, varpÄ mÄlkonflikter lÀttare uppstÄr. Det framgÄr att företagens lönsamhet och utvecklingsmöjligheter hÀmmas av de begrÀnsningar som de sociala motiven medför.

Bakgrund: Andelen Àldre ökar och allt fler blir Àldre Àldre. Kvinnor lever lÀngre Àn mÀn. Fysisk aktivitet bidrar till att vara oberoende lÄngt upp i hög Älder och ett friskare liv. Inom golfidrotten har andelen Àldre kvinnor ökat och det föranleder denna studie. Syfte: Belysa vad golfen betyder för kvinnor 65+ och Àldre utifrÄn ett hÀlsofrÀmjande perspektiv och hur golf pÄverkar deras livskvalitet.

I tidigare forskning har visats att arbetsgivare gör misstaget att tÀnka att sammamotivationsfaktorer, som motiverar dem sjÀlva ocksÄ Àr de faktorer som motiverar medarbetarna. DÀrför Àr det viktigt att undersöka vilka faktorer som motiverar medarbetare för att fÄ en vÀlmÄende personal. En kvantitativ undersökning genomfördes rörande olika motivationsfaktorer inom Àldreomsorgen i PiteÄ kommun och jÀmfördes med en tidigare undersökning genomförd i Stockholm. FrÄgestÀllningarna var: Hur rangordnar medarbetarna inom Àldreomsorgen de olika motivationsfaktorerna? och Skiljer sig rangordningen mellan medarbetarna inom Àldreomsorgen i PiteÄ och medarbetarna inom Àldreomsorgen i Stockholm Ät? Respondenterna i undersökningen var 32 personer, som arbetar inom Àldreomsorgen i PiteÄ.

 Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och diskutera betydelsen av nÀtverk för ett litet företag samt hur nÀtverket bidrar till företagets tillvÀxt och överlevnad. Metod: Metod för insamling av data har varit kvalitativ som har inneburit genomförande av personliga intervjuer med företaget som medverkat i denna studie och deras samarbetspartner samt genomförande av fokusgrupp och deltagande observation. Resultat och slutsats: NÀtverket Àr av stor betydelse för ett företags uppkomst och överlevnad pÄ grund av att en ensam individ alltid behöver komplettera sin kunskap och sina resurser med andra aktörer i företagets omvÀrld. I det företaget som jag undersökt visar det sig att samarbete med ett annat företag har en central roll för det medverkande företagets verksamhet. Inom marknadsföringen satsar företaget pÄ nöjda kunder och att de ska sprida ryktet vidare. Denna typ av marknadsföring, mun till mun metoden, skapar nya relationer i form av nya kunder, men kan Àven bidra pÄ andra vis. Ett positivt rykte kan hjÀlpa företaget att skapa relationer med andra aktörer i nÀtverket, sÄ som leverantörer, arbetskraft eller samarbetspartners. Förslag till fortsatt forskning: Att undersöka om samarbete mellan smÄ företag i byggbranschen Àr ett mÄste för överlevnad. Uppsatsens bidrag: Jag har i denna uppsats visat nÀtverkets betydelse för ett litet byggföretag. Jag har kunnat visa hur företagets relationer i nÀtverket ser ut och hur nÀtverket bidrar till företagets tillvÀxt och överlevnad.

Specialarbete, 7,5 hpSvenska sprÄket, fortsÀttningskurs 1203Vt 2013Handledare: Andreas Nord.

Syftet med studien Àr att undersöka i vilken omfattning ungdomar har erfarenheter av att utsÀttas för vÄld frÄn sina förÀldrar. Studien syftar ocksÄ till att undersöka ungdomarnas erfarenheter av kontrollerande beteende och vÄld i nuvarande och tidigare relationer, samt ungdomarnas attityder till mÀns vÄld mot kvinnor. I syftet har följande frÄgestÀllningar varit centrala:? Vilka erfarenheter har ungdomar av vÄld frÄn förÀldrarna?? Vilka erfarenheter har ungdomar av vÄld i nuvarande och tidigare relationer?? Vilka erfarenheter har ungdomar av kontrollerande beteende i nuvarande och tidigare relationer?? Finns det skillnader i pojkars och flickors attityder gÀllande mÀns vÄld mot kvinnor?För att bÀst besvara vÄrt syfte föll valet av metod pÄ att genomföra en enkÀtundersökning bland ungdomar pÄ en gymnasieskola, 60 elever i Ärskurs tre besvarade enkÀten. Av resultatet framgÄr att en fjÀrdedel av ungdomar har utsatts för vÄld av sin pappa och mer Àn en tredjedel av ungdomarna har utsatts för vÄld nÄgon gÄng under uppvÀxten av nÄgon av förÀldrarna.

Vi har sett tydliga tecken pÄ en strid mellan kreditperspektivet och marknadsperspektivet. Anledningen till den s.k. striden gÀllande de osÀkra kunderna anser vi vara att kreditperspektivet vanligen Àr riskminimerande, medan marknadsperspektivet innebÀr större riskbenÀgenhet och en vilja att skapa relationer till de flesta potentiella kunder. Vidare ser kreditbedömningen till stor del lika ut i fallföretagen, medan kundbedömning skiljer sig Ät beroende pÄ verksamhet och geografisk spridning..

SammanfattningTitel: Ge ditt varumÀrke ett lyft! ? en studie om hur företag bygger och stÀrker sina varumÀrken i sociala medier.Författare: Emilia Sjögren och Sofie Tellram.Handledare: Navid Ghannad.NivÄ: Kandidatuppsats, marknadsföring (15hp), VT 2012.Nyckelord: Sociala medier, VarumÀrke, Kommunikation, Sociala nÀtverk, Bloggar.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur företag kommunicerar i sociala medier samt vad som Àr syftet med att kommunicera. Genom detta vill vi fÄ ökad kunskap och förstÄelse för hur företag kan bygga upp och stÀrka sina varumÀrken genom sociala medier.Metod: Uppsatsen har en kvalitativ metod med en deduktiv ansats i vilken tre fallföretag intervjuats. Företagen Àr kunniga inom sociala medier och arbetar aktivt med dessa.Teoretiskreferensram: Detta avsnitt inleds med traditionella kommunikationsteorier följt av kommunikation i sociala medier. Teoriavsnittet avslutas med övergripande teori om varumÀrken.Empirisk studie: I denna del presenteras de intervjuer som genomförts med tre fallföretag.Slutsats: Uppsatsens slutsats Àr att företag bygger och stÀrker sina varumÀrken i sociala medier genom olika aktiviteter och utifrÄn vad som Àr företagets syfte med kommunikationen vÀljer de socialt media..

Syftet med föreliggande studie var att fĂ„ en ökad förstĂ„else kring nĂ„gra barnhemsbarns anknytningsmönster sett utifrĂ„n ett utbildareperspektiv pĂ„ ett barnhem i Kambodja. Följande frĂ„gestĂ€llningar var i fokus: Hur menar nĂ„gra utbildare att barnen knyter an eller relaterar till mĂ€nniskorna omkring dem? Hur hjĂ€lper utbildarna barnen till en tryggare tillvaro med sociala relationer i och utanför barnhemmet? Urvalet bestod av fem utbildare pĂ„ barnhemmet, varav fyra utbildare och en förstĂ„ndare. Åldersspannet var frĂ„n tjugo till fyrtio Ă„r. Tre av de medverkande var kvinnor, samt tvĂ„ mĂ€n.

Barn som bevittna vÄld i nÀra relationer brukar likstÀllas med att utsÀttas för psykisk misshandel. Att utsÀttas för psykisk misshandel som barn kan resultera i en mÀngd skadeverkningar, detta pÄ sÄvÀl kort som lÄng sikt. Studiens syfte Àr att synliggöra barnens situation nÀr de bevittnar vÄld i nÀra relationer, vad sÀger aktuell forskning om detta? Den anvÀnda metoden i denna studie Àr en kvalitativ, systematisk litteraturstudie med en induktiv ansats och kvalitativ innehÄllsanalys. Studien Àr baserade pÄ internationella och nationella vetenskapliga artiklar Den teoretiska utgÄngspunkt som anvÀnts var anknytningsteori och copingteori.

Den sociala pÄverkan som företag har pÄ sin omgivning har blivit mer och mer uppmÀrksammad av samhÀllet. Intressenterna Àr idag medvetna om vilket socialt ansvar företagen tar och de har högre förvÀntningar pÄ vad företagen bör ta ansvar för. Problematiken ligger i sjÀlva utförandet av redovisningen av det sociala ansvaret. Det omfattar nÀmligen mÄnga olika aspekter vilket kan medföra svÄrigheter för företagen att redovisa sitt sociala ansvar. Intressenterna har fÄtt en betydande roll vid redovisningen av det sociala ansvaret varför det Àr viktigt att företagen tillgodoser intressenternas förvÀntningar.

Denna studie har utförts i syfte av att söka förstÄ hur fyra universitetsstudenter subjektivt upplever och reflekterar över sin sociala verklighet, i synnerhet nÀr de befinner sig i grÄzonen mellan utbildning och arbetsliv. För att söka komma Ät dessa subjektiva berÀttelser har vi utfört narrativa temaintervjuer med fyra programstudenter vilka nÀrmar sig sin examen. Det empiriska materialet har visat att alla fyra studenter följer vissa sociala handlingsmönster i sina reflektioner över utbildningen och förestÀllningar om det framtida arbetslivet men att deras skilda erfarenheter i livet har pÄverkat hur de förhÄller sig olika till sin sociala verklighet..

Syfte: VÄrt syfte med den hÀr rapporten Àr att ta reda pÄ hur konsumenterna ser pÄ IKEAs marknadsföring i sociala medier. Vi vill ocksÄ titta pÄ konsumenternas maktförhÄllande i relation till denna frÄga. Problem: I dagen samhÀlle marknadsför sig allt fler företag pÄ sociala medier. Möjligheterna för konsumenterna att bidra till förÀndring vÀxer allt mer. Hur marknadsför sig IKEA i sociala medier och hur förhÄller sig konsumenterna till den makt de har i samband med IKEAs marknadsföring hÀr? Metod: Netnografisk undersökning, kvalitativa intervjuer och en webbaserad enkÀtundersökning Resultat: Resultatet visar att konsumenterna har ett intresse av att anvÀnda sin makt för att pÄverka företag och organisationer.

?ÄR DU FÖR SNÄLL INFÖR EN SMÄLL?? EN LITTERATURSTUDIE OM SJUKSKÖTERSKORS UPPFATTNING OCH BEMÖTANDE GENTEMOT KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD I NÄRA RELATIONER. YLVA KARLSSON JESSICA LARSSON Karlsson, Y & Larsson, J. ?Är du för snĂ€ll inför en smĂ€ll.? En litteraturstudie om sjuksköterskors uppfattning och bemötande gentemot kvinnor som utsĂ€tts för vĂ„ld i nĂ€ra relationer.

Sociala medier har skapat nya vÀgar för kommunikation och nÀtverkande. Genom sociala medier har offentliga förvaltningar möjlighet till ett nytt och utvidgat sÀtt att kommunicera med sina medborgare.Kommunen Àr till för medborgarna och mÄste dÀrför bemöta deras krav pÄ information och behov av kommunikation. För att vÄga ge sig ut i en okÀnd kanal krÀvs en strategi och ett förhÄllningssÀtt till nya vÀgar att kommunicera. I den hÀr uppsatsen har vi stÀllt frÄgan; Varför anvÀnder kommuner sociala medier för att kommunicera med sina kommuninvÄnare?För att fÄ svar pÄ vÄr frÄga har vi undersökt hur tre svenska kommuner arbetar med sociala medier, utifrÄn ett strategiskt perspektiv.