Föreliggande studie syftar till att undersöka och analysera vilka utbildningsmÀssiga och organisatoriska förutsÀttningar som socialarbetarna upplever att det finns för att tillgodose stödbehoven för den som upplevt vÄld i en HBT-relation. Syftet Àr vidare att undersöka och analysera socialarbetarnas beskrivningar och förestÀllningar kring begreppen makt, normer och vÀrderingar kopplat till det praktiska arbetet med vÄld i HBT-relationer. Studien har en fenomenografisk ansats och bygger pÄ intervjuer med socialarbetare som arbetar med vÄld i nÀra relation. Maktperspektiv har anvÀnts som teoretisk referensram i studien. Av resultatet framkommer att bÄde de egna och samhÀllets normer och vÀrderingar har stor pÄverkan pÄ bemötandet i det praktiska arbetet.

Internet och den interaktiva webben Àr en naturlig del i dagens kommunikation. VarumÀrken mÄste vara dÀr konsumenterna Àr och allt mer Àr det online. Företag bör dra nytta av den interaktiva webben och dÀrigenom sociala medier vid uppbyggnaden av varumÀrket. Forskning har visat att det finns ett samband mellan sociala medier och varumÀrkesbyggnad. DÄ relationen mellan företag och konsument har studerats i olika kontexter och sammanhang har det visats att det finns möjligheter med sociala medier vid varumÀrkesbyggnad.

Tidigare forskning har visat att sociala medier Àr avgörande för informationsspridning i lÀnder med begrÀnsad yttrandefrihet, men ocksÄ att sociala medier kan vara svÄrtolkade samt vilseledande. Syftet med denna intervjustudie var att ÄskÄdliggöra relationen mellan sociala medier och traditionell journalistik. Studien fokuserade pÄ svenska journalisters anvÀndning och vÀrdering av sociala medier i rapporteringen om den politiska utvecklingen i Iran, under perioden 12 juni 2009 till 11 februari 2010.Kvalitativa forskningsintervjuer utfördes med de svenska journalisterna Natalie Besér (DN), Per Jönsson (DN), Said Montazeri (Radio Hambastegi), Mattias Pleijel (TT) och Kinga Sandén (Sydsvenskan). Intervjuerna fokuserade pÄ följande fem specifika hÀndelser: presidentvalets resultat (13 juni, 2009), Khameneis fredagsbön (19 juni, 2009), Neda Soltans dödsskjutning (20 juni, 2009), demonstrationerna under Ashura (27december) och demonstrationerna under revolutionens Ärsdag (11 februari, 2010).VÄr analys visar att journalisterna inte var odelat positiva till sociala medier men att de anvÀnde sociala medier som kÀllor i varierande utstrÀckning. Det var ocksÄ pÄtagligt att det skedde direkta kÀllhÀnvisningar till olika sociala medier i journalisternas texter eller inslag.

Processbeskrivningen syftar till att formge ett gestaltningsförslag av en bostadsgÄrd som stödjer sociala aktiviteter. Med sociala aktiviteter Äsyftas enskilda aktiviteter som kan leda till möten och gemensamma aktiviteter, tillfÀlliga eller planerade. BostadsgÄrden som jag utgÄr ifrÄn i gestaltningsförslaget ligger i stadsdelen Andersberg, GÀvle.I bakgrunden presenteras stadsbyggnadsbegrepp som ger en förklaring till utformningen av den sociala och fysiska bostadsmiljön. Sedan redovisas resultat ifrÄn studier som gjorts om miljonprogramsomrÄden och av stadsrummet. Dessa anvÀnds i gestaltningsprocessen som verktyg, tillsammans med observationer av bostadsgÄrdens förutsÀttningar.

Det vi vill undersöka i denna studie Àr huruvida de nya moderna kommunikationsmetoderna kan hjÀlpa till att pÄverka sociala ÄtgÀrder som sociala rörelser. Det visar sig att de sociala rörelserna Àr nÀra kopplade till anvÀndningen av modern kommunikationsteknik sÄsom exempelvis mobiltelefoni och anvÀndning av internet, specifikt sociala nÀtverkssajter, nÀr vi studerar protesterna som pÄgÄr i bÄde Syrien, men Àven resten av arabvÀrlden under denna tidsperiod. Detta visades Àven nÀr vi genomförde vÄra observationer pÄ webbsidorna som mobiliserar dessa möten. Det resultatet vi fick fram var att de nya kommunikationsmetoderna och den nya utvecklade tekniken har bidragit till de kollektiva ÄtgÀrderna mellan individerna, inte minst i Syrien men Àven resten av arablÀnderna, om inte resten av hela vÀrlden. Dessa tekniska metoder har bidragit till informationsspridningen kring de pÄgÄende upploppen i Syrien dÀr de Àven har fÄtt större möjligheter att organisera, dokumentera, mobilisera och Àven rekrytera medlemmar till de sociala ÄtgÀrderna.

Hepatit C Àr en infektion som orsakas av virus. Hepatit C smittar via blodkontakt och Àr vanlig förekommande hos intravenösa missbrukare, men ofta kan smittovÀgen inte klart pÄvisas. Det finns inget vaccin som kan förebygger infektionen. Sjukdomen har tendens att bli kronisk och den enda möjlighet att behandla Hepatit C Àr genom antiviral lÀkemedelsterapi. Behandlingen medför ett antal starka biverkningar som pÄverkar personers livskvalitet.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka heterosexuella mÀn som utsÀtts för vÄld i nÀra relationer. För att besvara vÄrt syfte samt frÄgestÀllningar har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med anstÀllda inom polisen och kompletterat det med vad tidigare internationell forskning sÀger om problematiken. De teoretiska utgÄngspunkterna har varit genusteorier om maskulinitet och manlighet samt teorier om ideala offer. De centrala fynden som gjorts Àr att vÄld mot mÀn i nÀra relationer Àr relativt ovanligt men förekommande och inte lÀtt att definiera. Slutsatser som vi har dragit Àr att problematiken prÀglas av samhÀllets normer om vad som anses vara ?traditionellt?, detta styr uppfattningen om vem som ska vara och inte vara offer.

Denna uppsats behandlar sociala mediers betydelse för tvÄ webbföretags affÀrsplattformer. Vidare skapas en djupare förstÄelse för sociala medier och hur de kan anvÀndas av företag pÄ webben.Uppsatsen har en hypotetisk-deduktiv ansats dÄ befintliga teorier inom bÄde sociala medier och affÀrsplattform finns men aldrig kopplats samman. Den teoretiska referensramen innefattar följande; Klofstens AffÀrsplattform, segmentering, val av mÄlgrupp och positionering, sociala medier samt informationflödesmodeller.Studiens forskningsfrÄgor besvaras med hjÀlp av en fallstudie med tvÄ empiriska analyser. Dessa analyser grundar sig frÀmst i empiri som fÄtts genom tvÄ kvalitativa intervjuer som gjorts med Ashtray och Zion Clothing vilka Àr tvÄ webbföretag som befinner sig i olika delar av livscykeln. Empirisk information har Àven inhÀmtats frÄn företagens bloggar, facebooksidor samt webbshoppar.Studien har resulterat i kÀnnedom om hur tvÄ företag inom modebranschen anvÀnder sig av sociala medier i sin uppbyggnad och utveckling av affÀrsplattform.

I detta examensarbete behandlas synskadade personers upplevelser kring sociala interaktioner. Synskadade personer kan uppleva olika problematiska situationer i sociala interaktioner pÄ grund av sin funktionsnedsÀttning. Syftet var att, via en kvalitativ metod och intervjuer med tio synskadade personer, ta del av deras tankar, Äsikter och erfarenheter och kunna finna strategier, som dessa personer anvÀnder sig av för att hantera och förebygga de problem som kan uppstÄ. Vidare, hur synskadade personer upplever sitt eget och andras bemötande i sociala interaktioner, vilka problem de eventuellt har upplevt i dessa situationer samt hur de har hanterat dessa problem undersöktes. Resultaten visar pÄ olika problem som synskadade personer nÄgon gÄng har upplevt i sociala interaktioner.

I tidigare forskning har visats att arbetsgivare gör misstaget att tÀnka att sammamotivationsfaktorer, som motiverar dem sjÀlva ocksÄ Àr de faktorer som motiverar medarbetarna. DÀrför Àr det viktigt att undersöka vilka faktorer som motiverar medarbetare för att fÄ en vÀlmÄende personal. En kvantitativ undersökning genomfördes rörande olika motivationsfaktorer inom Àldreomsorgen i PiteÄ kommun och jÀmfördes med en tidigare undersökning genomförd i Stockholm. FrÄgestÀllningarna var: Hur rangordnar medarbetarna inom Àldreomsorgen de olika motivationsfaktorerna? och Skiljer sig rangordningen mellan medarbetarna inom Àldreomsorgen i PiteÄ och medarbetarna inom Àldreomsorgen i Stockholm Ät? Respondenterna i undersökningen var 32 personer, som arbetar inom Àldreomsorgen i PiteÄ.

I och med en ökande psykisk ohÀlsa i samhÀllet samtidigt som att anvÀndandet av sociala medier bara ökar Àr dessa Àmnen relevanta att studera. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa och eventuella skillnader avseende mÀn och kvinnor i olika Äldrar. Studien var en kvantitativ tvÀrsnittsstudie med en enkÀtundersökning. EnkÀten delades pÄ Facebook och var tillgÀnglig för respondenterna i sju dygn. Sammanlagt ingick 108 respondenter i studien.Analysen i studien resulterade inte i nÄgot signifikant samband mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa.

Bakgrund: VÄld i nÀra relationer Àr ett internationellt likvÀl som ett nationellt problem. Kvinnor som utsÀtts för vÄld i en nÀra relation upplever den omvÄrdnad och det bemötande de fÄtt som bristande. En medvetenhet kring förekomsten av vÄld mÄste vara stÀndigt nÀrvarande i yrken dÀr mellanmÀnskliga möten förekommer. Om denna medvetenhet saknas i det mellanmÀnskliga mötet mellan sjuksköterska och patient kan heller inte sjuksköterskan ge adekvat omvÄrdnad.Syfte: Syftet Àr att belysa sjuksköterskans erfarenheter och kunskaper av mötet med den vÄldutsatta kvinnan.Metod: En systematisk litteraturstudie dÀr artiklar har granskats, analyserats och kategoriserats enligt en manifest innehÄllsanalys.Resultat: Sjuksköterskans bemötande av den vÄldsutsatta kvinnan baserades till stor del pÄ sjuksköterskans egen syn pÄ vÄld i nÀra relationer. Sjuksköterskor hade bristande kunskap kring vad vÄld i nÀra relationer innebar och hur detta problem kunde bemötas.

Facebook Àr en social nÀtverkstjÀnst som anvÀnds av ett mycket stort antal mÀnniskor runt om i vÀrlden. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om den ökade interaktionen via Facebook har förÀndrat vÄr syn pÄ vÀnskapsbegreppet och pÄ vilket sÀtt identitetsskapandet pÄ Facebook skiljer sig frÄn den fysiska vÀrlden. För det första ska undersökas om olika personer anser att interaktionen med ?vÀnner? pÄ Facebook pÄ nÄgot sÀtt har Àndrat deras syn pÄ vÀnskap eller deras relationer överhuvudtaget. Med andra ord, Àr det rÀtt att tala om ?vÀnner? i samband med Facebook, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt? Den andra frÄgan Àr vilka möjligheter Facebook erbjuder för mÀnniskor för identitetsskapandet och pÄ vilket sÀtt mÀnniskor vÀljer att utnyttja dem .

Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn en socialpsykologisk ansats synliggöra vÄra respondenters berÀttelser och tankar och dÄ frÀmst i deras medierade interaktioner med olika grupper.Detta har vi undersökt utifrÄn en hermeneutisk ansats genom kvalitativa intervjuer med elever i en skolklass dÀr vi valde att fokusera pÄ deras medierade interaktioner. I undersökningen av elevernas medierade interaktioner synliggjordes deras relationsskapande och deras attraktion till nÀtanvÀndandet. Uppsatsens centrala tema Àr: ungdomarnas anvÀndning av Internet, nÀtbehov, sociala relationer och utanförskap, nÀthandlingar och eget och andras ansvar.Vi lever i en tid dÀr snabb utveckling och högt tempo styr vÄra liv och nÀr produktionen av ny kunskap och konsumtion virvlar fram Àr det lÀtt att tappa fotfÀstet och förlora sig i en stor vÀrld, kanske speciellt om man befinner sig mellan barn och vuxenvÀrlden. Kanske finner ungdomarna ett Ànnu större behov av att skapa relationer med andra efter att ha öppnat boxen till en lÀttÄtkomlig vÀrld till andras inre via Internet? Som sÄ mycket annat gÀller det att kombinera nytta med nöje och att finna en balans i tillvaron pÄ gott och ont.

SammanfattningDenna studie syftar till att söka kunskap om hur barn gÄr tillvÀga för att bli inneslutna i en redan pÄgÄende lek och till att undersöka vilka tillvÀgagÄngssÀtt som Àr framgÄngsrika och varför. För att fylla detta syfte har observationsstudier pÄ tvÄ kommunala förskolor genomförts. Observationerna har analyserats och jÀmförts med tidigare forskning som behandlar inneslutning och uteslutning samt lÀrande i sociala sammanhang. Resultatet visar att barn anvÀnder sig av olika tillvÀgagÄngssÀtt för att söka intrÀde i en leksituation och att vissa tillvÀgagÄngssÀtt Àr mer framgÄngsrika Àn andra. Dock har det visat sig att det mest anvÀnda tillvÀgagÄngssÀttet inte Àr det mest framgÄngsrika.