Den hÀr uppsatsen handlar om hur rapporteringen om registrerat partnerskap och könsneutralt Àktenskap i svensk dagspress sÄg ut under perioden 1 januari till 31 mars 1995 respektive 1 maj till 31 juli 2009. Genom att jÀmföra hur samkönade relationer, Àktenskap och familjebildning gestaltas i texterna under de bÄda tidsperioderna, har syftet varit att undersöka huruvida rapporteringen har förÀndrats i riktning mot en mer tolerant diskurs. Studiens frÄgestÀllningar rör bland annat förekomsten av olika former av uttryck för diskursiv diskriminering i texterna samt andelen positiva/negativa uttalanden.Studien utgÄr frÄn ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, och betraktar de dagliga medierna som betydelsefulla agenter nÀr det gÀller att befÀsta eller utmana diskurser om vad som betraktas som normalt avseende olika sociala grupper.341 artiklar i svensk dagspress har undersökts med hjÀlp av kvantitativ innehÄllsanalys. Tjugo artiklar har ocksÄ valts ut för en kritisk diskursanalys baserad pÄ Norman Faircloughs modell och Kristina Boréus typologi över diskursiv diskriminering.Resultatet visar att negativa uttalanden om samkönade relationer inte Àr lika vanliga 2009 som de var 1995, och att representationerna har förÀndrats i riktning mot en större mÄngfald nÀr det gÀller könsfördelning sÄvÀl som olika former av sexuell orientering. Samma mönster kan ses nÀr det gÀller negativ andrafiering och förslag som pekar mot negativ sÀrbehandling av samkönade par, vilka inte Àr lika vanliga 2009 som de var 1995.

Det samhÀlle vi lever i idag Àr pÄfrestande och allt fler barn och ungdomar lider av psykisk ohÀlsa och mÄnga av dem har svÄrt för att anpassa sig sÄvÀl i hemmet som i skolan. Detta visar att Àven om det handlar om barn som lever i ett vÀlmÄende samhÀlle, Àr det mÄnga som inte har en bra uppvÀxt, vilket ger brister i barnets utveckling. FörskolelÀrare har stor betydelse för barnet och dess utveckling. Vi skapar en god relation med barnen och har dÀrför oftast lÀtt att se om de mÄr bra eller inte. Barns hÀlsa kan pÄverkas av olika faktorer.

Denna studie syftar till att förstÄ de före detta kriminellas problematik relaterat till stigmatiseringsprocessen. Studien vill bidra med en förstÄelse till hur före detta kriminella upplever den stigmatisering som finns i samhÀllet. FrÄgestÀllningarna bygger kring stigmatiseringsprocessen och behandlar omrÄden pÄ organisatorisk, social och teknisk nivÄ av denna process. Den organisatoriska nivÄn hanterar de samhÀlleliga organisationer som bidrar till utanförskapet. Den sociala nivÄn beskriver de sociala relationerna som Àr av betydelse för integreringen.

Bakgrund F?r?ldrar till barn med autism i den tidiga barndomen och f?rskole?ldern upplever mer stress j?mf?rt med f?r?ldrar till ?ldre barn med autism. F?r?ldrarna har sv?rt att hantera stressen som tillkommer med barnet och den drastiska omst?llningen i vardagen. De upplever psykisk oh?lsa och har ?ven ett stort behov av professionell hj?lp i ett tidigt skede.

Syftet med studien var att undersöka socionomstudenters Äsikter gÀllande mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer samt deras Äsikter om samhÀllets stödinsatser. Vidare ville vi ta reda pÄ i vilken grad studenterna ansÄg att utbildningen hade ökat deras kunskaper om mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer. En enkÀtundersökning genomfördes och respondenterna bestod av 57 socionomstudenter som studerade sista Äret pÄ en högskola i mellersta Sverige. Resultatet analyserades frÀmst utifrÄn könsmakt som teoretiskt perspektiv samt med hjÀlp av tidigare forskning i Àmnet. Resultatet visade att socionomstudenterna i mÄnga avseenden hade liknande Äsikter om vÄldets orsaker och samhÀllets stödinsatser.

Du Ă€r ingen riktig man - En kvalitativ studie om hur socialarbetare arbetar med mĂ€n som utsatts för vĂ„ld i nĂ€ra relationer och hur de hanterar förestĂ€llningar som finns i samhĂ€llet om mĂ€nFörfattare: Camilla Andersson Bonnevier och Helena NorströmÖrebro universitetInstitutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.SocionomprogrammetSocialt arbete 30-60 hpC-uppsats, 15 hpVt 2012                                                    SammanfattningStudien handlar om vĂ„ld mot mĂ€n i nĂ€ra relationer och syftet Ă€r att undersöka hur förestĂ€llningar om mĂ€n som finns i samhĂ€llet pĂ„verkar socialarbetares tankar och agerande i mötet med vĂ„ldsutsatta mĂ€n. En kvalitativ metod har anvĂ€nts och sex intervjuer har utförts. De teoretiska utgĂ„ngspunkterna Ă€r genus, maskulinitet och det hegemoniska perspektivet. Resultatet framhĂ€ver att respondenterna Ă€r medvetna om de förestĂ€llningar som finns i samhĂ€llet. Detta Ă€r nĂ„got som de mĂ„ste förhĂ„lla sig till i mötet med de utsatta mĂ€nnen.

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en bild av det sociala nÀtverket och dess betydelse för elever med svÄrigheter att klara matematikÀmnet pÄ grundskolan. I det sociala nÀtverket inbegrips konsekvenser av förÀldrarnas utbildningsnivÄ och effekter av konflikter mellan normsystem runt eleven. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och har intervjuat tvÄ manliga matematiklÀrare pÄ grundskolans högstadium. De har lÀmnat uppgifter om kön, etnisk bakgrund och förÀldrarnas utbildningsnivÄ samt socialgrupps- tillhörighet för nio stycken elever som i skolÄr Ätta inte uppnÄdde betyget godkÀnd i matematik. Resultaten visar sammanfattningsvis att den sociala bakgrunden spelar en stor roll för elevernas arbetsro och kunskapsutveckling. Sociala problem i hemmet har orsakat eller förvÀrrat elevernas förmÄga att tillgodogöra sig matematikundervisningen..

Du Ă€r ingen riktig man - En kvalitativ studie om hur socialarbetare arbetar med mĂ€n som utsatts för vĂ„ld i nĂ€ra relationer och hur de hanterar förestĂ€llningar som finns i samhĂ€llet om mĂ€nFörfattare: Camilla Andersson Bonnevier och Helena NorströmÖrebro universitetInstitutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.SocionomprogrammetSocialt arbete 30-60 hpC-uppsats, 15 hpVt 2012                                                    SammanfattningStudien handlar om vĂ„ld mot mĂ€n i nĂ€ra relationer och syftet Ă€r att undersöka hur förestĂ€llningar om mĂ€n som finns i samhĂ€llet pĂ„verkar socialarbetares tankar och agerande i mötet med vĂ„ldsutsatta mĂ€n. En kvalitativ metod har anvĂ€nts och sex intervjuer har utförts. De teoretiska utgĂ„ngspunkterna Ă€r genus, maskulinitet och det hegemoniska perspektivet. Resultatet framhĂ€ver att respondenterna Ă€r medvetna om de förestĂ€llningar som finns i samhĂ€llet. Detta Ă€r nĂ„got som de mĂ„ste förhĂ„lla sig till i mötet med de utsatta mĂ€nnen.

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka och fÄ förstÄelse för 16-Äriga tjejers erfarenheter av och tankar kring sociala kontakter pÄ den virtuella arenan. FrÄgestÀllningarna vi utgÄtt ifrÄn handlar om vilka erfarenheter unga tjejer har av sociala kontakter pÄ Internet, vilken betydelse dessa kontakter tillskrivs samt om tjejerna framstÀller sig pÄ olika sÀtt pÄ den virtuella arenan, och i sÄ fall hur. Empirin samlades in med hjÀlp av tvÄ fokusgruppsintervjuer med totalt 12 tjejer i 16-Ärs Älder. Fokusgrupperna genomfördes med elever frÄn en friskola i Göteborgs centrala delar. VÄra teoretiska utgÄngspunkter för analys av den insamlade empirin var Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv och Al Coopers teoretiska modell The Triple-A-Engine, vilken sedan utvecklades till modellen The Quin-A-Engine.

Den geografiska rörligheten i nedre Tornedalen under den senare undersökningsperioden avtog. Vilket stÄr i kontrast till den tidigare periodens resultat, dÀr relationer utanför regionen var den medst förekommande Àktenskapsvarianten. I övre Tornedalen Àr den geografiska rörliheten inte liga hÀmmad, hÀr sker det lika mÄnga Àktenskap inom regionen som det gör utanför regionen. De bÀgge regionerna har dÀremot en gemensam faktor, och det Àr att Àktenskapen inom den egna regionen var stadig bÄde före och efter grÀnsdragningen..

Relationen mellan spelare och system-styrda spelkaraktÀrer Àr viktig för spelupplevelsen (Freeman, 2004), men ignoreras alltför ofta. Detta examensarbete undersöker om denna relation kan stÀrkas med hjÀlp av smÄprat och ?conversational storytelling?. För att komma fram till ett svar definieras begrepp som dialog, smÄprat och relationer i bakgrunden. Vad som definierar en djup karaktÀr tas ocksÄ upp, eftersom djupa karaktÀrer krÀvs för att vÀcka emotionell respons hos spelare (Adams & Rollings, 2007).

Forskare har poÀngterat bristen av forskning inom omrÄdet för avslutande av kundrelationer och att det behövs mer forskning inom detta. DÀrför blev syftet med denna uppsats att identifiera varför relationer avslutas och hur processen för avslutande av relationer kan beskrivas. Undersökningen baserades pÄ tvÄ fallstudier, dÀr bÄda företagen Àr tillverkande företag inom trÀindustrin, med vilka vi genomförde semistrukturerade intervjuer. Anledningen till att vi valde att undersöka tillverkande företag var att pröva teorierna i en annan kontext, dÄ merparten av den tidigare forskningen hade gjorts pÄ tjÀnsteföretag. Slutsatserna vi kom kommit fram till i uppsats var att avslutandet av relationer kan ha mÄnga olika anledningar, men den vanligaste anledningen för vÄra fall var att företagen inte kunde leva upp till kundernas krav.

Detta Àr en kvalitativ uppsats om hur lÀrare ser pÄ sitt anvÀndande av sociala medier utifrÄn sin yrkesroll, samt hur de skiljer mellan rollerna som privatperson och yrkesverksam. Jag har Àven sett pÄ hur relationen mellan lÀrare och elever ser ut pÄ sociala medier, i synnerhet Facebook. Jag har gjort semistrukturerade intervjuer med 5 lÀrare pÄ en skola, utifrÄn dessa samt Goffmans dramaturgiska teori ger jag svar pÄ mitt syfte och problemstÀllning. Det har framgÄtt att informanterna fÄr svÄrare att vara privata i och med anvÀndandet av sociala medier som Facebook samt att de Àr restriktiva i sitt anvÀndande pÄ grund av pressen pÄ att alltid vara bra förebilder. Informanterna har skapat egna tillvÀgagÄngssÀtt för att kunna separera pÄ privatlivet och yrkesrollen..

MÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer Àr ett samhÀllsproblem som alltid har funnits och förekommer i alla samhÀllen. MÀn som misshandlar kvinnor kommer frÄn alla samhÀllsklasser och vÄldet utövas mot kvinnan bortsett frÄn hennes sociala stÀllning i samhÀllet. Det som kan variera mellan olika samhÀllen Àr orsakerna till misshandel, men konsekvenserna kan vara lika oavsett vilken etnisk bakgrund paret har. I denna studie undersöks och belyses hur förhÄllandet mellan mÀn och kvinnor som kommer frÄn arablÀnder pÄverkas efter det att kvinnan blivit utsatt för vÄld av mannen. Studien bygger pÄ intervjuer med vÄldsutsatta kvinnor och fÀngelsedömda mÀn, och visar att en del vÄldsutsatta kvinnor lÀmnar vÄldsmannen efter misshandeln medan andra kvinnor vÀljer att fortsÀtta förhÄllandet med vÄldsmannen efter avtjÀnat straff.

Jag studerade grupparbete i högre utbildning med en kvalitativ metod och sökte med hjÀlp av teori, tidigare forskning samt kvalitativa intervjuer, svar pÄ hur ett vÀlfungerande grupparbete Àr möjligt. Som frÀmsta teoretiker anvÀnde jag mig av Vygotskij, Freire, Scheff och Asplund. För att svara pÄ denna frÄga studerade jag hur grupparbete gÄr till, hur det pÄverkar studerandes lÀrande samt vilka kommunikationsmönster som uppstÄr under grupparbete som fÄr konsekvenser för lÀrandet. Jag intervjuade fem högskolestudenter. Min undersökning visade att man i grupparbete framför allt lÀr sig att arbeta i grupp.