Detta Àr en kvalitativ studie som behandlar relationen mellan sociala medier och rekrytering, sÄ kallad social rekrytering. Vi har genomfört intervjuer med personer frÄn företag och offentliga organisationer kring deras anvÀndande av social rekrytering. Vi har Àven intervjuat fyra professionella aktörer som arbetar med sociala medier, kommunikation och human resources, med avsikten att fÄ en djupare inblick i hur sociala medier bör och kan anvÀndas i rekryteringssammanhang. Vi kopplade vÄra intervjuresultat till teorier kring bland annat rekrytering, sociala medier och employer branding.Studiens frÄgestÀllningar berörde hur företagen och de offentliga organisationerna möter social rekrytering samt hur de anvÀnder social rekrytering idag. De professionella aktörerna besvarade frÄgor kring hur de ser pÄ samspelet mellan rekrytering och sociala medier.

Syftet med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för relationer inom ramen för CM, ur ett leverantörsperspektiv. Uppsatsen Àmnar Àven att utreda hur EMV kan pÄverka denna relation. Uppsatsen baseras pÄ fem djupintervjuer med ledande leverantörer pÄ den svenska dagligvarumarknaden. Studiens respondenter representerar fem olika livsmedelskategorier, med lÄg, mellanhög samt hög andel EMV. De teorier vi utgÄtt frÄn Àr hÀmtade frÄn omrÄdena Category management samt relationsmarknadsföring.

Sedan tidigt 90-tal har internet utvecklats och fÄtt ett större inflytande pÄ marknaden. Web 2.0 har varit en del i den utvecklingen och definieras som en teknologisk infrastruktur som har aktiverat det sociala fenomenet pÄ webben. Web 2.0 har dÀr igenom gett konsumenter en möjlighet att kommunicera med företag via sociala medier. I och med utvecklingen av Web 2.0 kan företag interagera med sina kunder genom nya kommunikationskanaler sÄsom Facebook, Twitter och Youtube med flera. Sociala medier har en ekonomisk fördel dÄ marknadsföring kan genomföras till en lÀgre kostnad.

Peritonealdialys Àr en behandlingsmetod som anvÀnds vid kronisk njursvikt, och innebÀr en stor omstÀllning för personen som drabbats. Bakgrunden till denna litteraturstudie var att sammanstÀlla den kunskap som fanns utifrÄn studiens syfte som var personers upplevenser av att vara beroende av peritonealdialys. Studiens metod var en kvalitativ innehÄllsanalys med en manifest ansats utifrÄn ett inifrÄnperspektiv. Resultatet presenterades i sex olika kategorier; Ett starkt behov av information och utbildning; BibehÄllen autonomi och kontroll över sin egen vÄrd; FörÀndrade förutsÀttningar till fysisk aktivitet; Kroppen blir ett hinder i den sociala samvaron; Oro och rÀdsla inför framtiden; Social samvaro som copingstrategi. FrÄn resultatet framkom det att god utbildning och information skapade förutsÀttningar till autonomi.

The aim of this study was to use stories from three people who previously lived in homelessness to increase the knowledge of the social network's impact on the process of exiting homelessness. In order to answer our questions, whether the social network facilitated or hindered the way out of homelessness, we have used a narrative method to take advantage of these person's life stories. As a theoretical perspective, we used the ecology of human development, based on the idea that human development occurs in interaction with their environment at different levels. Results showed those interviewees' networks had a significant impact on their path out of homelessness and that these relationships both facilitated and hindered this process. At the same time, these relationships affected our interviewees in different ways and were found in various areas of life, which indicates that there is more than one way out of homelessness.

I vÄr samtid befinner sig frÄgor om sysselsÀttning i en politisk och samhÀllelig miljö dÀr ord som "arbetslinje" och "sjukförsÀkringsreform" förekommer och dÀr TV sÀnder program med inriktning pÄ att hitta sysselsÀttning Ät olika individer. Det finns ett stort politiskt och samhÀlleligt intresse i att medborgare ska arbeta och det finns ocksÄ förestÀllningar om vilken typ av sysselsÀttning som Àr lÀmplig för dem som inte gör det.Fokus i denna uppsats Àr det sociala företagandet som arena för styrning och dess diskurser, vilka socialt konstruerade uppfattningar och för givet-taganden som omger fenomenet och hur styrningsmentaliteten tar sig uttryck inom socialt företagande..

Den hÀr studien undersöker kvinnor utsatta för vÄld i heterosexuella parförhÄllanden med syftet att undersöka vad som kan pÄverka att en del kvinnor under lÄng tid stannar i destruktiva och vÄldsamma relationer. Den teoretiska referensramen hÀmtas frÄn ett strukturellt/kulturellt perspektiv i teorin om vÄldets normaliseringsprocess samt frÄn ett socialpsykologiskt perspektiv genom teorin om det traumatiska bandet. För att uppnÄ studiens syfte har en kvalitativ metod anvÀnts i form av intervjuer. Fem kvinnor med tidigare erfarenhet av vÄld i nÀra relationer har intervjuats. Genom en tematisk analysmetod har intervjumaterialet sedan analyserats.

Syftet med uppsatsen Àr att identifiera framgÄngsfaktorer för smÄ komplementÀrföretag i en högteknologisk bransch. Ytterligare strÀvas det efter att bidra till förstÄelsen för snabbt vÀxande komplementÀrföretag i telekombranschen.Analysen visar att framgÄngsfaktorer för denna typ av företag bygger pÄ skapandet och upprÀtthÄllandet av relationer och samarbeten med de ledande aktörerna inom branschen. För att förstÀrka dessa externa relationer krÀvs Àven en intern organisation med förmÄgan att stötta och driva pÄ denna syn pÄ samarbete..

Studien behandlar utvecklingssamtal i förskolan. Syftet med dennastudie Àr att undersöka hur förÀldrars förvÀntningar ser ut kringutvecklingssamtal i förskolan i relation till pedagogens syfte. Studiengenomfördes utifrÄn ett fenomenografisk perspektiv, vilket innebÀr attman undersöker folks uppfattningar om ett fenomen. Genom intervjuermed pedagoger tog vi reda pÄ deras syfte med utvecklingssamtal ochnÀr vi intervjuade förÀldrarna tog vi reda pÄ vad de har förförvÀntningar kring ett utvecklingssamtal och om deras förvÀntningaruppfylls. VÄrt resultat utifrÄn det material som vi samlat in har vi settskillnader pÄ pedagogernas syfte gentemot förÀldrarnas förvÀntningar.En stor del av pedagogernas syfte handlar om barnets utveckling,medan man som förÀlder mer fokuserar sig pÄ barnets trivsel,omvÄrdnaden och det sociala i förskolan.

Denna studie avser att jÀmföra brottsoffer och f.d. kriminellas upplevelser av hur individens identitet har formats. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med tio informanter som söker besvara frÄgan om hur individerna upplever att deras sociala band och sjÀlvkÀnsla har förÀndrats av att vara kriminell respektive brottsoffer. Dessa frÄgor besvaras med de teoretiska utgÄngspunkter som valts dÀr fokus ligger pÄ Jenkins sociala identitetsteori. Vidare anvÀnds Scheffs teori om sociala band som Àr associerad med kÀnslor av skam och stolthet, samt Johnsons teori om sjÀlvkÀnsla anvÀnds som reglerar individens vÀlmÄende.

Bortom mytomspunna drömvinster, och den lÀttillgÀngliga arena som idag finns för spel, döljer sig Àven spelets baksida. För en del leder spelet till ett beroende. Spelberoende kan förstÄs som ett dolt samhÀllsproblem dÄ det varken luktar eller syns. I likhet med andra beroenden kan det innebÀra svÄra ekonomiska problem, trasiga sociala relationer samt en psykisk ohÀlsa. Syftet med studien har varit att frÄn ett inifrÄnperspektiv belysa hur individen introduceras till spel, hur det utvecklas samt hur möjliga vÀgar ur ett spelberoende kan se ut.

Titel: Familjeklass ? en arbetsmodell som frÀmjar relationer och samarbete. Family class ? a work model that promotes relationships and cooperation. Författare: Lotta Nielsen och Jessica Wikström Nilsson Arbetet som pedagog innebÀr till stor del att verka för goda relationer och att kunna samarbeta med andra mÀnniskor. Det Àr inte bara elever, ledning och kollegor i skolan det berör, utan det berör Àven vÄrdnadshavare eller annan nÀrstÄende person till eleverna. Ibland fungerar inte elevernas skolsituation som det Àr tÀnkt och dÄ Àr förÀldrasamverkan en viktig grund för att eleverna ska fÄ en fungerande skolsituation. Familjeklass Àr en arbetsmodell dÀr vÄrdnadshavare, under en tidsbegrÀnsad period, involveras i skolan.

Sveriges skolor stÄr inför mÄnga utmaningar med sjunkande kunskapsresultat och med en ökad andel elever som mÄr dÄligt. Förutom sin kunskapsförmedlande uppgift har skolan Àven en fostrande roll. Denna studie belyser betydelsen och benÀmningen av socialt arbete i skolan. Syftet Àr att undersöka vad skolpersonal upplever att socialt arbete i skolan Àr samt hur det sÀtts i relation till kunskapskraven. Studien Àr prÀglad av en induktiv ansats och bygger pÄ fem kvalitativa intervjuer i semistrukturerad form med en rektor, kurator, barn- och ungdomsassistent samt tvÄ lÀrare vid en kommunal grundskola.

Den hÀr uppsatsen handlar om sociala medier som konkurrensmedel i telekombranschen för att skapa lojala kunder. Telekombranschen har under det senaste decenniet utvecklats snabbt i takt med mobiltelefonins genomslag. Kommunikationen via mobiltelefon har blivit en del av det vardagliga livet. InternetanvÀndningen har fÄtt en större betydelse. Fler mÀnniskor Àr aktiva inom internet och att googla, blogga, skicka snabbmeddelande, anvÀnda Twitter/Facebook har blivit en vardagssyssla för mÄnga.

Skolan Àr en viktig grundpelare i en individs liv. Man spenderar en stor del av sin tid i skolan och det faller dÄ naturligt att denna kommer ha en stor inverkan pÄ ungdomars liv. Denna sjÀlvdeklarationsundersökning kommer att behandla samvariationen mellan ungdomars sociala band till skolan, deras livsstilsrisk och deras brottslighet. Vilka faktorer Àr det som pÄverkar en individs brottslighet, Àr det de sociala banden till skolan eller Àr det deras livsstilsrisk? Om bÄda Àr av betydelse, vilken av faktorerna Àr dÄ avgörande i förklaringen till ungdomsbrottslighet? Vi fann att bÄde livsstilsrisk och de sociala banden till skolan var av betydelse.