Barns utveckling och vÀlmÄende kan pÄverkas av hur deras sociala relationer ser ut. Eftersom barn spenderar mycket tid pÄ förskolan blir det pedagogernas ansvar att stötta utveckling av barns sociala relationer. Studiens syfte Àr att identifiera och beskriva diskurser som framkommer i samtal mellan pedagoger om deras arbete med barns sociala relationer. UtifrÄn detta belyser studien vilka diskurser som pedagoger uttrycker kring sitt arbete med barns sociala relationer. UtifrÄn tidigare forskning presenteras teman som innefattar hur pedagoger kan agera för att möjliggöra goda relationer mellan barn samt vad som kan pÄverka barns sociala relationer och vilka följder som kan uppkomma. Det lyfts Àven fram om sprÄkets betydelse i sociala samspel med andra.

Undersökningens syfte har varit att kartlÀgga vilka strategier paren i de utvalda familjerna anvÀnder för att arbeta med sina relationer. Vi riktar uppmÀrksamheten mot den sociala responsivitetens och kommunikationens betydelse för arbetet med relationerna och hur detta pÄverkas av den sociala kontexten.De frÄgestÀllningar som aktualiseras med uppsatsen gÀller hur paren i de utvalda barnfamiljerna försöker utveckla strategier för att bevara och utveckla sina relationer över tid. DÀrvid belyses Àven mer specifika frÄgor; vilken pÄverkan har den sociala kontexten pÄ parens relationer och vilken betydelse har parens kommunikations mönster för utformningen av deras relationer, samt i vilken omfattning Àr paren öppna för hjÀlp utifrÄn av familjerÄdgivare nÀr det gÀller att bevara relationerna. Uppsatsens centrala frÄgestÀllning:Hur ser strategier ut i en parrelation?Undersökningen bygger pÄ tio kvalitativa intervjuer som vi sedan utifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv analyserat och kopplat till relevant litteratur.Samtliga par i vÄr undersökning har utvecklat strategier för att bevara och fördjupa sina relationer över tid.

Denna uppsats a?r inriktad pa? att underso?ka hur fo?ra?ldraskapet pa?verkar de sociala relationer som pappor a?r aktiva inom. Uppsatsen underso?ker a?ven hur den nya papparollen inverkar pa? de ko?nsroller som fo?ra?ldrarna har i hemmet. Fo?r att underso?ka detta har fokusgrupper genomfo?rts, dessa genomfo?rdes pa? ett fo?ra?ldrakooperativ med ett antal pappor som fritt fa?tt diskutera och reflektera kring sto?rre och mindre teman som bero?r sociala relationer, familj och prioriteringar, ka?nslan av medlemskap samt ko?nsroller.

Studiens syfte Àr att undersöka insatsers utfall för missbruksklienter efter avslutad vistelse pÄ behandlingshem/ familjehem. Ett delsyfte Àr ocksÄ att undersöka nÄgra variablers inverkan pÄ utfallet samt hur dokumentationen ser ut. UtifrÄn detta har vi formulerat följande frÄgestÀllningar. (1) Hur har insatserna utfallit i stort? (2) Hur har sociala relationer beskrivits i anslutning till detta? (3) Hur har klientens delaktighet och motivation beskrivits? (4) Hur har den samlade dokumentationen av insatserna fungerat? För att besvara dessa har 14 akter studerats, metoden har varit sÄvÀl kvalitativ som kvantitativ.

Syftet med föreliggande arbete var att fÄ en djupare förstÄelse för nÄgra invandrarkvinnors upplevelse av kriget i hemlandet och de konsekvenser detta förde med sig i det nya hemlandet med tanke pÄ hÀlsa och sociala relationer. Sju kvinnor som hÀrstammar frÄn BalkanomrÄdet i Äldrarna 36-50 deltog i studien. Kvinnorna har bott i Sverige mellan 13 och 18 Är. Data insamlades genom en semistrukturerad intervju med fem olika teman: krigsupplevelser, livet i Sverige, hÀlsa, socialt nÀtverk och KASAM. Resultatet visade att krigsupplevelserna har förÀndrat kvinnornas bÄde fysiska och psykiska hÀlsa negativt.

I den hÀr studien har vi utforskat organisationskulturen i ett taxiföretag, och fokuserat pÄ samspelet mellan arbetsrelationer och sociala relationer. En utgÄngspunkt var erfarenheten hos en av oss, att sociala relationer var framtrÀdande pÄ vissa avdelningar i detta företag. Med hjÀlp av Asplunds (1987) teori har vi stÀllt oss frÄgan: hur ser de sociala relationerna ut pÄ detta företag? Syftet med detta arbete Àr att bidra med kunskap om hur sociala relationer och arbetsrelationer samverkar, förutsÀttningarna för upprÀtthÄllandet av sociala relationer och att skapa förstÄelse för gemenskapens betydelse pÄ den arbetsplats som vi studerat. För att besvara huvudfrÄgan undersökte vi, utifrÄn en induktiv ansats och ett socialpsykologiskt perspektiv, hur organisationskulturen kom till uttryck pÄ företaget samt hur de inverkar pÄ relationerna bland personalen.

Institutionell teori förklarar socialt liv genom att undersöka institutioners pÄverkan pÄ sociala relationer. Institutionella förestÀllningar ses som nÀrvarande i alla sociala relationer genom kulturella, kognitiva och normativa institutionella element, som ges stor betydelse i denna teoribildning. Denna uppsats syftar till att problematisera institutionell teori genom att införa maktaspekter i teoribildningens förklaringsmodeller eftersom detta hittills varit ovanligt i institutionella analyser. SÀrskilt de förklaringsmodeller som betonar kulturella och kognitiva element har saknat maktaspekter. Uppsatsen Àr ett integrationsförsök mellan institutionell teori och maktteori.

Syftet med studien Àr att utgÄ ifrÄn barns perspektiv och belysa hur de upplever den sociala tryggheten pÄ fritidshemmet. I detta arbete belyses barns sociala trygghet pÄ fritidshemmet i förhÄllande till olika relationer, samt till barns sjÀlvförtroende, sjÀlvkÀnsla och social kompetens. LitteraturgenomgÄngen kommer presentera olika aspekter som Àr viktiga för att nÄ den sociala tryggheten.Barns perspektiv kommer studien utgÄ ifrÄn och studiens deltagare Àr flickor och pojkar i Ärskurs ett frÄn tvÄ olika fritidshem. Genom samtalspromenader som sedan följs av observationer synliggörs det hur den sociala tryggheten ser ut. Resultatet visar att barnen kÀnner sig trygga i relationer med kamrater och fritidslÀrare pÄ fritidshemmet och utifrÄn detta kan sjÀlvkÀnslan och sjÀlvförtroendet frÀmjas.

SammanfattningForskning har visat pÄ att det Àr flera faktorer som Àr avgörande i uppbrottsprocessen nÀr enperson vill avbryta sitt missbruk av alkohol och droger. Vad som spelar roll Àr faktorer ipersonens omgivning men ocksÄ faktorer hos individen sjÀlv. Syftet med studien var att hittafaktorer som var av betydelse för att motivera personen till att lÀmna ett missbruk av alkoholoch droger samt visa pÄ hur uppbrottsprocessen ser ut. Undersökningen baseras pÄ sexintervjuer. Det insamlade materialet analyserades och jÀmfördes mot tidigare forskning inomomrÄdet.

Undersökningens syfte har varit att kartlÀgga vilka strategier paren i de utvalda familjerna anvÀnder för att arbeta med sina relationer. Vi riktar uppmÀrksamheten mot den sociala responsivitetens och kommunikationens betydelse för arbetet med relationerna och hur detta pÄverkas av den sociala kontexten.De frÄgestÀllningar som aktualiseras med uppsatsen gÀller hur paren i de utvalda barnfamiljerna försöker utveckla strategier för att bevara och utveckla sina relationer över tid. DÀrvid belyses Àven mer specifika frÄgor; vilken pÄverkan har den sociala kontexten pÄ parens relationer och vilken betydelse har parens kommunikations mönster för utformningen av deras relationer, samt i vilken omfattning Àr paren öppna för hjÀlp utifrÄn av familjerÄdgivare nÀr det gÀller att bevara relationerna. Uppsatsens centrala frÄgestÀllning:Hur ser strategier ut i en parrelation?Undersökningen bygger pÄ tio kvalitativa intervjuer som vi sedan utifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv analyserat och kopplat till relevant litteratur.Samtliga par i vÄr undersökning har utvecklat strategier för att bevara och fördjupa sina relationer över tid.

Studien avser att undersöka arbetsrelaterad stress och dess betydelse för relationer i privatlivet. Vidare undersöker studien betydelsen av arbetsrelaterad stress för den egna identiteten. Studien utfördes genom semistrukturerade intervjuer med Ätta deltagare vid ett mindre företag. Intervjuerna byggdes pÄ fyra större teman: synen pÄ den egna identiteten, förÀndring av identiteten, relationer och grÀnsen mellan arbetsliv och privatliv.Resultatet visar att arbetsrelaterad stress och arbetsbörda har en betydande innebörd för relationer i privatlivet samt den egna identiteten. Genom att ta tid frÄn privatlivet för att istÀllet spendera denna pÄ arbetsrelaterade uppgifter minskar möjligheten till vÄrdande av sociala band.

De Àldre i den svenska befolkningen blir allt fler och allt Àldre. Forskning kring Àldres hÀlsa och de faktorer som tros pÄverkar denna blir dÀrför allt viktigare. En av de faktorer som tros pÄverka hÀlsan positivt, Àven i Àldre Äldrar, Àr sociala relationer. En djupare förstÄelse kring sambandet mellan olika typer av sociala relationer och olika aspekter av hÀlsa skulle göra det möjligt att lÀttare identifiera de grupper som riskerar att drabbas negativt hÀlsomÀssigt till följd av den sociala situationen, vilket i sin tur kommer att möjliggöra effektivare hÀlsofrÀmjande och sjukdomsförebyggande insatser. Syftet med den hÀr studien Àr att studera hur sambandet mellan olika typer av sociala relationer och utvalda aspekter av hÀlsa ser ut hos de allra Àldsta i den svenska befolkningen.

VÄrt syfte med studien var att beskriva vad fadderverksamheten har för betydelse i barns lÀrande och lÀrarens uppdrag. Vi vill ge en förstÄelse om vilka förmÄgor som lÀrarna anser att barnen kan utveckla genom detta. Studien har gjorts genom enkÀter, observationer och elevintervjuer i förskoleklass och i Ärskurs 1 för att fÄ en bild av detta. Studiens resultat visade att skolorna som har fadderverksamhet har till syfte att eleverna i förskoleklass ska kÀnna sig trygga med de Àldre eleverna. UtifrÄn elevintervjun visade det sig ocksÄ att eleverna i förskoleklass tycker att det Àr roligt att ha faddrar för de leker tillsammans, de tar hand om fadderbarnen och hjÀlper dem.

Syftet med min studie Àr att belysa vilken betydelse de sociala banden har för mÀnniskors ohÀlsa inom bemanningsbranschen. Uppsatsens centrala frÄgestÀllningar Àr: Hur upplever de bemanningsantÀllda inom industrin att deras sociala relationer pÄverkar hÀlsan? Hur upplever de bemanningsantÀllda inom skola/förskola att deras sociala relationer pÄverkar hÀlsan? Uppsatsen bygger pÄ kvalitativa forskningsintervjuer och Thomas Scheffs teori om sociala band. Det empiriska materialet har insamlats med hjÀlp av intervjuer och jag har anvÀnt mig av grundad teori som analys metod. Genom att lÀsa tidigare forskning fann jag att det fanns lite fokus pÄ vilken betydelse de sociala banden har för bemanningsanstÀlldas ohÀlsa.

Detta examensarbete syftar till att skapa en ökad förstÄelse för skolan som arena för att frÀmja allsidiga kontakter och en levande social gemenskap samt att undersöka hur pedagoger och rektorer uppfattar och tolkar skollagens och lÀroplanens direktiv om detta uppdrag. UtgÄngspunkten i undersökningen ligger i kvalitativa intervjuer med pedagoger och rektorer frÄn tvÄ högstadieskolor. Vid intervjuerna undersöks hur den levande sociala gemenskapen prioriteras och definieras, hur man arbetar med att utveckla den och vilka som Àr den sociala gemenskapens arenor pÄ skolorna. De intervjuade Àr alla överens om att förutsÀttningarna för en levande social gemenskap börjar med goda relationer mellan lÀrare och elever och att den levande sociala gemenskapen Àr en förutsÀttning för att skolan ska vara en fungerande institution. I undersökningen framgÄr att alla informanter Àr pÄ det klara med vad styrdokumenten beskriver rörande de sociala relationerna utan att de för den skull har en bild som överensstÀmmer med varandra.