Syftet med undersökningen är att undersöka hur pedagoger i olika förskolor förhåller sig och arbetar med utomhuspedagogik. Vi har ett intresse av att se hur förskolor arbetar med utomhuspedagogik för att vi tycker det är viktigt som pedagog att aktivt vara ute och lära barnen om växter och djur, även lärande skapas ute till förmån för barnens utveckling. Ett urval gjordes av förskolor med olika inriktning för att få bredd på undersökningen. Vi valde intervju som metod för att få svar på våra frågeställningar. För att få en helhetssyn på hur pedagogerna arbetar med utomhuspedagogik valde vi ut informanter från en småbarnsavdelning respektive en syskonavdelning från varje förskola.

Föreliggande examensarbete handlar om den fysiska innemiljön och elevers lärande. Intresset för om eller hur den fysiska innemiljön påverkar elever i deras lärande, och hur elever själva uppfattar denna fråga har legat författarna varmt om hjärtat under hela deras lärarutbildning. Syftet med detta examensarbete är därför att skapa en förståelse för hur en utvald grupp elever i årskurs sju och nio ser på skolans fysiska innemiljö i relation till sitt lärande.Mot bakgrund till en genomförd enkätundersökning riktad till utvalda elever, visade resultatet att eleverna hade många synpunkter på det som påverkade dem negativt i deras lärande, t.ex. ventilation, belysning och smutsiga och stökiga klassrum med obekväma stolar. Eleverna nämnde även positiva faktorer som påverkar dem i sitt lärande, såsom ordning, avskildhet och samspel.

The purpose of the essay was to investigate the way four different educators, at a pre-school with a bilingual profile, work towards strengthening the children?s bilingualism as well as their identity. The research questions concern which guidelines are being used, the educators perceptions concerning children?s bi- and multilingualism and in what way they believe that their pre-school distinguishes itself from others.Qualitative individual interviews and observations were conducted and the empirical data was analyzed using a theoretical framework, constructed of theories concerning language development, ethnicity and identity.The result presented in the study shows that the pre-school not only follows the national curriculum but also their own guideline. The guideline states that there should be both Spanish- and Swedish speaking personnel and that they are ?responsible? for the education in their own language.

Abstract Arbetets art: C ? uppsats i Barndoms- och ungdomsvetenskap Sidantal: 32 Titel: Ätstörningar hos ungdomar i årskurs sex i två orter i Skåne Författare: Emma Stenfell Handledare: Ann-Sofi Råstam Datum: 2006-06-08Bakgrund: Medierna påverkar oss människor mycket. Ett budskap som förmedlas är de kroppsideal som råder idag. Man ska vara smal och se bra ut. Flera studier visar att värderingarna påverkar många, och framförallt de unga människorna i samhället.

Syftet var att undersöka pedagogerna vid lärarlett bildskapande i förskolan. Dels ville jag ta reda på vilken roll pedagogen ansåg sig ha när barn skapade bilder samt på vilket sätt och i vilken grad de styrde. För att få reda på detta besöktes tre förskolor där jag närvarade vid två bildaktiviteter per förskola. Dessa var en kommunal förskola, en friskola samt en Reggio Emilia förskola. Efter den observerade bildaktiviteten intervjuade jag den pedagog som lett bildpasset för att jag skulle få syn på den styrning som kan förekomma samt för att få höra pedagogernas tankar runt att styra barn.

                    Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger i förskola och förskoleklass kan arbeta för att göra barns lärande kring grundläggande taluppfattning lustfyllt i meningsfulla sammanhang. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med tre förskollärare och två matematikutvecklare. Vi använde oss av semistrukturerade frågor. Av resultaten framgår att pedagogerna har en medveten och strukturerad planering där barnen utmanas på rätt nivå. Pedagogerna både väcker intresse för matematik och tar tillvara på barnens egna idéer. Det gör att barnens grundläggande taluppfattning stärks på ett lustfyllt och meningsfullt sätt och barnen utvecklar lust att lära och tillit till sin egen förmåga. Slutsatserna av undersökningen är att dialogen mellan pedagog och barn är mycket betydelsefull.

The aim of this study is to examine what preschool teachers within Reggio Emilia inspired early childhood education express as important regarding the physical indoor environment in preschools. The study is implemented with a qualitative method and is based on four interviews with preschool teachers that have been involved in a course on Reggio Emilia. The interviews were complemented with four observations on the departments where the preschool teachers work. A second aim of this study is to examine how the relationship between the teachers statements correlate with the environment they have created at their preschool. The collected material was gathered and then categorized.

Syftet med vårt examensarbete var att belysa olika faktorers påverkan på barns talspråksutveckling i förskolan. I vår studie använde vi oss av en kvalitativ metod i form av pedagogintervjuer och barnobservationer. Vi observerade barnen under vår aktivitetsserie, där rymdvarelsen Twixa var en central gestalt. Genom analyserna av vår aktivitetsserie kunde vi reflektera över pedagogers tillåtelse till barns erövrande av talutrymme. Vardagssituationerna (exempelvis måltider, påklädning) ansåg pedagogerna vara den viktigaste faktorn för barns talspråksutveckling, då de skapar enskilda dialoger mellan pedagog och barn.

För att vara en aktiv samhällsmedlem krävs förmågan att kunna läsa. Läsning utvecklar språket och det abstrakta tänkandet. Pedagoger tar ständig ställning kring om, hur och varför de ska ge läxa i läsning. Som verksam pedagog är det relevant att uppmärksamma vad som motiverar elever till att göra sina läsläxor. Det är även av vikt att undersöka de effekter läxor i läsning har på eleverna.

Under vår förskollärarutbildning på Högskolan i Kristianstad har vi reflekterat över hur viktigt det är som pedagog att vara medveten om sitt förhållningssätt. Som vuxna är vi förebilder för barn, vilket innebär att hur vi för oss och agerar har betydelse och stor inverkar i barns liv. Mötet med alla barn i vardagen blir av betydelse för hur den vidare kontakten fortlöper, därför är barns olikheter i allmänhet av intresse att uppmärksamma och därför känns angeläget att skriva om.Vi vill tacka våra fyra pilotpersoner, samt våra åtta intervjupersoner som var villiga att ställa upp och delge sig av sina erfarenheter och tankar kring barns olikheter. Ett ödmjukt tack riktar vi till vår fantastiska handledare Lena Jensen som trodde på oss, samt stöttade oss fast tiden var knapp. Till slut vill vi även tacka varandra för det stöd och de givande diskussioner vi haft, en styrka för oss är att vi har kompletterat varandra bra i tanke och handling vilket har bidragit till detta examensarbete..

Jag har undersökt om och hur hållbar utveckling finns med i pedagogers tankar och val på förskolan. Dessutom har jag studerat vilket inflytande pedagoger och barn har i verksamheten när det gäller hållbar utveckling. Jag har tillsammans med en annan student gjort besök på 10 olika förskolor och där intervjuat en pedagog på varje ställe. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjumetod för att vi ville nå djupare svar på våra frågor. Även om hållbar utveckling inte finns med som begrepp i läroplanen anser ändå många pedagoger att det ändå är ett mål de arbetar mot.

Vårt arbete grundar sig i att vi har ett stort intresse för litteratur, då vi har fått lyssna på och upptäcka olika typer av böcker under vår uppväxt. Vi anser att arbetet med detta är viktigt i förskolans verksamhet, då det bland annat främjar barns språkutveckling och gruppens sammanhållning. Litteratur är ett bra och användbart verktyg i verksamhetens olika områden. Genom en enkät och två ostrukturerade intervjuer har vi fått svar på våra frågeställningar. Våra frågeställningar är; Hur ofta används litteratur i barngrupp? Hur sker valet av den litteratur som används? Hur arbetar pedagoger utifrån litteratur? Vi har fått en inblick i hur pedagoger använder sig av detta.

Sammandrag Syftet med min uppsats var att ta reda på hur en pedagog kan arbeta med den inledande läs- och skrivinlärningen och hur eleverna upplevde läs- och skrivundervisningen. För att uppnå mitt syfte använde jag mig av två frågeställningar: ? Hur arbetar pedagogen med läs- och skrivinlärning ? Hur upplever eleverna arbetet med läs- och skrivinlärning? För att få svar på mina frågeställningar använde jag mig av tre forskningsmetoder: kvalitativ intervju, kvalitativ observation och kvantitativ enkätundersökning. Jag observerade pedagogens arbete med eleverna i klassrummet under 11 dagar. Därefter genomförde jag en formell intervju med pedagogen.

Motivation beskrivs som grundläggande för mänsklig verksamhet och handlar bland annat om att aktivera och upprätthålla beteenden. Det förekommer en mängd olika motivationsteorier i litteraturen men de som är mest intressanta för pedagogen är de som behandlar prestationsmotivation. Prestationssituationer kännetecknas av att vi vill nå uppsatta mål och framgång. Teorierna tar upp flera faktorer som spelar roll för prestationsmotivationen, alltså för hur mycket vi väljer att engagera oss i en aktivitet. Några av dessa är värdet vi ser i att utföra en uppgift, förväntningar om att klara den, tidigare erfarenheter av framgång eller misslyckande, förväntningar från lärare och föräldrar och självuppfattning.Som pedagog är det viktigt att förstå vad en dålig självkänsla innebär och vikten av att få uppleva framgångar.

Examensarbetets syfte var att undersöka om och hur förskolepedagoger kan stärka barn till att få en god självkänsla. Studien redogör också för vad självkänsla och självförtroende är. För att få svar på frågeställningarna "kan förskolepedagoger hjälpa barn att få en god självkänsla?" och "hur bär de sig i så fall åt?" har observation och intervjuer gjorts på en förskola vars policy fokuserar på att stärka barns självkänsla. Utifrån intervjuerna har tre teman tolkats fram: tema 1Självkänsla och självförtroende, där begreppens innebörd behandlats, tema 2 Pedagogernas förhållningssätt, hur har pedagogerna tänkt kring sitt eget beteende? och tema 3 Pedagogernas arbetsmetod, inom vilket pedagogernas arbetssätt redovisats.