Sökresultat:
1080 Uppsatser om Förskola. Generell - Sida 51 av 72
Utredning i multidisciplinÀra team av patienter med stressrelaterad psykisk ohÀlsa: FörÀndring i psykisk ohÀlsa och sjukskrivning efter 6 mÄnader
Syfte: Syftet Àr att fÄ ökad kunskap om förÀndring i hÀlsa och sjukskrivning hos individer/patienter med stressrelaterad ohÀlsa som bedömts av ett multidisciplinÀrt team. OhÀlsa avser depression, Ängest och utmattningssymptom samt hÀlsorelaterad livskvalitetUndersökt grupp: Personal med stressrelaterade problem anstÀlld inom VÀstra Götalandsregionen och FörsÀkringskassan i VÀstra Götalands LÀn.Metoder: JÀmförelse av sjukskrivningsgrad och hÀlsolÀge vid, och 6 mÄnader efter bedömning av ett multidisciplinÀrt team inriktat pÄ stress och utmattningssymptom. Instrumenten för att mÀta förÀndring i psykisk ohÀlsa Àr 3 sjÀlvskattningsformulÀr, Hospital Anxiety and Depression scale; HAD, Psychologic General Well-Being; PGWB och Shirom-Melamed Burnot Questionaire; SMBQ.SjÀlvskattningsformulÀret fylldes i innan första kontakten med företagssköterskan i teamet samt vid uppföljning efter 6 mÄnader.Uppföljningen bestod i en kort telefonintervju med frÄgor om sjukskrivningsgrad och hÀlsolÀget.Resultat: Sjukskrivningsgraden minskade hos 45 %, endast en hade ökat. HÀlsolÀget förbÀttrades hos mer Àn 50 % 6 mÄnader efter mötet med teametAntalet personer med depression enligt HAD hade minskat frÄn fem till en och de med Ängest enligt HAD frÄn Ätta till tre.Tolv personer har minskat och fem har ökat sitt poÀngmedelvÀrde pÄ SMBQ Globalskalan.VÀlbefinnandet enligt PGWB-skalan ökade. Antalet med poÀng över 100 ökade frÄn tre till Ätta och de med poÀng 95 eller lÀgre minskade frÄn fjorton till tio.Slutsats.
En glimt av ljus i mörkret. Hur en relation kan skapas mellan sjuksköterskan och patienten med depression
Psykisk ohÀlsa Àr ett av de största folkhÀlsoproblemen i Sverige. Varannan kvinna och var fjÀrde man riskerar att drabbas av depression nÄgon gÄng under livet. Vid depression ses en ihÄllande nedstÀmdhet och en generell hÀmning infinner sig. TankeinnehÄllet prÀglas av depressiva tankar som kan visa sig genom hopplöshet, skuldkÀnslor och kÀnslor av misslyckande. Syftet med litteraturstudien var att, med stöd av Jean Watsons karativa faktorer nr 2, 4 och 5, belysa hur en relation mellan en patient med depression och sjuksköterskan kan skapas.
Etableringshinder och möjligheter i Saudiarabien och Förenade Arabemiraten
Den svenska exporten till Mellanösternregionen utgör endast en liten del av den totala svenska exporten. Enligt de senaste siffrorna frÄn SCB för Är 2004, uppgick den endast till 3.3% av den totala exporten. Intresset för hela denna region har lÀnge varit svalt, och mÄnga faktorer ligger till grund för detta. Ett exempel kan vara att den politiska situationen i regionen kÀnnetecknas av instabilitet och turbulens. Vidare kan olika kulturella skillnader och en generell okunskap om regionen inverkat pÄ ett sÄdant sÀtt att svenska företag har prioriterat andra marknader.
Blandstaden i Eslöv - Möjligheter och hinder med funktionsintegrering
Examensarbete tar avstamp i programhandlingen för fördjupningen av
översiktsplanen för Eslöv - öster om jÀrnvÀgen. Den har blandstaden som
förebild för stadsutveckling för ett stationsnÀra omrÄde som idag bestÄr till
merparten av industriverksamheter med en viss blandning av bostadsbebyggelse. I
kontrast mot denna finns en fördjupning för östra Eslöv som pekar ut
bebyggelseexploatering i stadens periferi pÄ god Äkermark.
Syftet med examensarbetet Àr att studera, beskriva och definiera
stadsbyggnadsbegreppet blandstad samt hur den kan gestaltas i den fysiska
miljön. Begreppet sÀtts i kontrast till funktionsseparering, zonering och
stadsutglesning. En blandning av funktioner innebÀr konflikter.
UtvÀrdering av balanserade styrkort : en studie av management konsulters erfarenheter
BakgrundEfter den kritik som uppstod mot traditionella ekonomisystem tog Kaplan och Norton fram grundmodellen för balanserade styrkort, som genom ett orsak-verkan-samband sammanstÀller kritiska framgÄngsfaktorer i bÄde finansiella och icke-finansiella mÄtt. NÀr balanserade styrkort kom, 1992, fick den ett stort genomslag dÄ den pÄ ett förstÄeligt och tydligt sÀtt strukturerar upp verksamheten och tydliggör vision och strategi. Dess uppmÀrksamhet var sÄ stor att vissa valde att kalla det för en modefluga. Efter nÄgra framgÄngsrika Är började trenden dala vilket kan ha berott pÄ att företagen inte la ner nog mycket kraft vid implementeringen. Denna förÀndring i anvÀndandet av styrkort vÀckte vÄrt intresse för att finna utvÀrderingar om hur modellen fungerar.
Att bÀra eller inte bÀra : En studie kring bÀrbarhet inom smyckekonsten
Syftet med studien Ă€r att genom en jĂ€mförande studie skapa förstĂ„else för hur verksamma smyckekonstnĂ€rer i Sverige tĂ€nker kring bĂ€rbarhet och hur deras smycken pĂ„verkar kroppen.Jag har genom kvalitativa intervjuer med fem smyckekonstnĂ€rer lyft fram deras Ă„sikter och tankar kring bĂ€rbarhet och jĂ€mfört detta med aktuell litteratur.De frĂ„gestĂ€llningar som behandlas Ă€r följande:Hur resonerar verksamma smyckekonstnĂ€rer kring bĂ€rbarhet i förhĂ„llande till kroppen, i deras arbete?PĂ„ vilket sĂ€tt Ă€r bĂ€rbarheten viktig i uttrycket?Hur vill konstnĂ€rerna pĂ„verka kroppen med sina verk?Vem skapar de för?Resultatet visade att bĂ€rbarheten inom smyckekonsten inte Ă€r svart eller vit utan i relation till smyckets koncept och syfte. BĂ„de bĂ€rbarheten och kroppen Ă€r centrala element för de verksamma smyckekonstnĂ€rer som medverkar i studien men den kommer in i olika skeden i deras processer. Detta Ă„terfinns Ă€ven i litteraturstudien vilket understryker att detta Ă€r en generell företeelse. Det finns Ă€ven en uppdelning mellan kunder med mer traditionella förvĂ€ntningar och kunder med mer konstinriktade förvĂ€ntningar vilket gör att mĂ„nga smyckekonstnĂ€rer skapar bĂ„de unika föremĂ„l till utstĂ€llningar och mer gĂ„ngbara smycken till butiksförsĂ€ljning för att nĂ„ ut till en bredare kundkrets.Ăven begreppet bĂ€rbarhet visar sig ha flera inriktningar; bĂ€rbart som kommersiellt gĂ„ngbart och bĂ€rbart som funktion.
Processrelaterat organisationsarbete - En studie av ITIL:s releaseprocess i praktisk tillÀmpning
IT service management (ITSM) Àr ett begrepp som handlar om hur IT-verksamheten pÄ bÀstasÀtt kan hanteras och förbÀttras. I detta ingÄr att arbeta processorienterat. För att arbetaprocessorienterat finns det flera ramverk att utgÄ ifrÄn, ett av dem Àr ITIL. ITIL Àr enuppsÀttning principer för att hantera IT-infrastruktur pÄ ett standardiserat sÀtt med kunden ifokus. Leverans och utveckling av IT-tjÀnster skall vara kopplade mot verksamhetens behov.Enligt ITIL finns det ingen universell modell av processer för att hantera IT-tjÀnster sompassar alla organisationer.
Illusionen om det fria gymnasievalet
Denna studies syfte framkom ur en reaktion mot det sÄ kallade, fria valet, till gymnasiet.
Tidigare forskning inom omrÄdet har visat att gymnasievalet, samt andra val i livet inte Àr helt fritt, pÄ grund av att de finns en mÀngd faktorer som gör att valet blir kantat av kompromisser och ett uppvaknande av synen pÄ sina egna begrÀnsningar. Detta Àr Àven nÄgot som framkommit i denna studie.
Studiens syfte har varit att försöka fÄ en uppfattning om vilken pÄverkan externa faktorer
har pĂ„ gymnasievalet och framtidstankar för elever i niondeklass. Ăven försöka urskilja i hur stor utstrĂ€ckning eleverna i undersökningen gör kompromissval till gymnasiet.
Undersökningen har genomförts pÄ tvÄ orter som skiljer sig i uppvÀxtvillkor, detta för att
kunna ha ett jÀmförandeperspektiv mellan en storstad och ett mindre samhÀlle
(landsbygdsort), för att fÄ en inblick i om tankar om gymnasievalet skiljer sig mellan
individer i dessa samhÀllen.
De teoretiska begrepp som anvÀnds i studien syfte berör individers handlingsutrymme,
deras nedÀrvda kompetenser och deras sÀtt att tÀnka och agera i sin omvÀrld. För att utvinna en generell redogörelse över hur eleverna i undersökningen tÀnker kring gymnasievalet och sin framtid anvÀndes en kvantitativ undersökning i form av enkÀter som delades ut pÄ en
högstadieskola i den stora staden och en högstadieskola i det mindre samhÀllet. Resultatet av undersökningen visade att externa faktorer har stor pÄverkan i hur eleverna tÀnker om gymnasievalet och framtiden.
Motivation och lönsamhet ? en studie om motivationshöjande ÄtgÀrder och effekten pÄ lönsamheten.
Lönsamhet Àr ett stÀndigt aktuellt diskussionsÀmne för företag. För chefer Àr det en stor utmaning att bygga ihop en organisation som kan generera de högsta vinsterna. Ett sÀtt att möjliggöra högre lönsamhet Àr att ta hand om de existerande resurserna. Personalen Àr en konstant nyckelresurs i organisationen och bidrar till företagets framgÄng. DÀrför Àr det intressant att ta reda pÄ hur företag kan pÄverka sin personal för högre ekonomiska effekter.
11 kap. 5 § ĂB - vad gĂ€ller vid testators bortgĂ„ng dĂ„ en fastighet pantsatts för att finansiera uppförandet av en byggnad pĂ„ ofri grund? : De lege lata och de lege ferenda
Presumtionsreglerna i 11 kap. ĂB fĂ„r anses vara ett hjĂ€lpmedel vid tolkning av testamenten som i sig inte ger tillrĂ€cklig ledning för vad testatorn avsett ska hĂ€nda med sin kvarlĂ„tenskap. Dessa presumtionsregler Ă€r tĂ€nkta att ge uttryck för vad testatorer i allmĂ€nhet vill ska hĂ€nda med sitt arv efter sin bortgĂ„ng i specifika situationer. Att reglerna ska ge uttryck för vad den ?genomsnittlige? testatorn vill innebĂ€r att reglernas utformning mĂ„ste vara av generell karaktĂ€r.
Hur kan mentorskapen inom svenska teknikföretag förbÀttras?
I en mer konkurrenskraftig vÀrld mÄste anstÀllda arbeta snabbt och effektivt för att generera vinst Ät företagen. Fokus skiftar frÄn vÀlmÄende av sina anstÀllda till företagets ekonomiska resultat. En negativ konsekvens av detta kan vara att kollegor och chefer inte investerar tid och energi för att hjÀlpa nyanstÀllda att utveckla sin kompetens. För att motverka detta krÀvs det att företagen satsar pÄ sina anstÀllda, exempelvis genom mentorskap.Syftet med denna studie Àr att ge förbÀttringsförslag pÄ mentorskap inom svenska teknikföretag, genom att genomföra en fallstudie pÄ företagen Grontmij AB och Ericsson AB. Studiens huvudfrÄga Àr: Hur kan mentorskapen inom svenska teknikföretag förbÀttras? Studien ger en inblick i hur mentorskap kan och bör anvÀndas i praktiken.Mentorskapsformer som har tagits upp i detta arbete Àr formellt och informellt mentorskap, med en intern eller extern mentor.
Att förebygga osteoporos i en svensk kommun : En beskrivning av ett tioÄrigt befolkningsinriktat interventionsarbete ?Vadstena en benhÄrd kommun
Benskörhet (osteoporos) och frakturer orsakade av osteoporos Àr ett stort globalt problem. Syftet med det tioÄriga projektet ?Vadstena en benhÄrd kommun? var att utvÀrdera om man med en befolkningsinriktad interventionsstrategi kunde minska osteoporos och osteoporosrelaterade frakturer i en kommun. Ett representativt urval av befolkningen i Äldern 20-79 Är, 15% av en population pÄ 7800 personer, blev tillfrÄgade om att delta vid fyra undersökningstillfÀllen som innebar att fylla i en enkÀt och att bentÀthetsmÀtas. Vid första tillfÀllet deltog 70%, första uppföljningen 69%, andra uppföljningen 79% och vid den tredje uppföljningen 65%.Syftet med denna MPH-uppsats Àr att beskriva det praktiska interventionsarbetet utifrÄn dagboksanteckningar och att presentera befolkningens upplevelser av interventionsarbetet.Vi nÄdde uppskattningsvis 5000 personer (65%) av befolkningen med direkt information.De personer som fick individuella riskprofiler baserade pÄ angivna svar i frÄgeformulÀr och bentÀthetsvÀrden var de som gav mest positiv respons och kan tillskrivas en lyckad individuell intervention.Den grupp som varit med en eller flera gÄnger tidigare (interventionsgruppen) var de som vid sista undersökningen 1999, hade fÄtt ökad kunskap om osteoporos (P<0,001).
Word of mouth- Ur ett konsumentperspektiv
I detta arbete studeras hur word of mouth fungerar i praktiken. Word of mouth Àr passerande, verbal och informell information. I huvudsak handlar det om rekommendationer men Àven generell information frÄn en person till en annan. Word of mouth Àr ett mÀnskligt fenomen som har funnits sedan urminnes tider dÄ mÀnniskor Àr kommunicerande varelser. PÄ senare Är har dock fenomenet word of mouth blivit mer uppmÀrksammat, av bÄde marknadsförare, forskare och företag.
NÀrstÄendes upplevelser och behov vid stroke
Bakgrund: Stroke Àr den tredje vanligaste dödsorsaken i vÀstvÀrlden och i Sverige drabbas 30 000 personer varje Är. NÀr nÄgon drabbas av stroke innebÀr det en stor förÀndring i livet och sjukdomen kan ge mÄnga neurologiska symtom. Detta Àr inte bara nÄgot som drabbar den sjuke, utan det fÄr Àven konsekvenser för de personer som finns i den sjukes nÀrhet, de nÀrstÄende. En person behöver inte vara förbunden till nÄgon genom slÀktskap eller Àktenskap för att definieras som nÀrstÄende. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa upplevelser och behov hos nÀrstÄende till personer som drabbats utav stroke, frÄn insjuknandet till ett halvÄr efter utskrivning frÄn sjukhus.
Att kontinuerligt uppmÀrksamma attraktorer : En analys av interventioner för barn i behov av sÀrskilt stöd med fokus pÄ systemteoretiska aspekter och fenomen.
SyfteĂvergripande syfte i studien Ă€r att undersöka vad som Ă€r möjligt att tillĂ€mpa av systemteori i interventionsstudier för barn i behov av sĂ€rskilt stöd samt vilka teoretiska och praktiska implikationer det kan fĂ„ för interventioner för dessa barn. MetodEn ideal systemteoretisk intervention konstruerades, med hjĂ€lp av generell systemteori och dynamisk systemteori för att anvĂ€ndas som ett verktyg för analys. DĂ€refter vidtog en systematisk litteraturstudie baserat pĂ„ ett hermeneutiskt och systemteoretiskt angreppssĂ€tt. ResultatResultat av litteraturundersökningen blev att endast tre artiklar inkluderades. Dessa artiklar analyserades i jĂ€mförelse med den ideala systemteoretiska interventionen. Analysen visar att systemteori fortfarande anvĂ€nds pĂ„ ett övergripande sĂ€tt och att man i interventionerna inte anvĂ€nder systemteori under hela interventionsprocessen.Aspekter som saknades i interventionerna Ă€r ekologisk validitet, reaktivitet och systemkarakteristika. Lite förenklat innebĂ€r detta att man inte beaktar de processer som pĂ„gĂ„r i relationen mellan det specifika barnet och en specifik kontext.