Abstrakt: DemensvÄrd Àr och har historiskt i vÄrt land varit starkt medicinskt orienterat, dock har en viss förskjutning skett. FörhÄllningssÀtt och bemötande Àr begrepp som inte Àr traditionellt medicinska, dock har de blivit allt viktigare i det praktiska arbetet kring demenssjuka. Syftet med denna forskning Àr att förstÄ och skapa förstÄelse för hur ett (special)pedagogiskt perspektiv inom demensvÄrden kan leda till större delaktighet och livskvalitet. Tre kvalitativa intervjuer har genomförts vid ett demensboende i en mellansvensk smÄstad. Den teoretiska verktygslÄdan innehÄller diskursanalys samt en reflexiv tolkning i pragmatisk anda.

Syftet med vÄr studie Àr att beskriva hur elever i Ärskurs 1 uppfattar sin lÀs- och skrivinlÀrning, samt undersöka om det finns nÄgon skillnad i elevernas beskrivningar ur ett genusperspektiv. Eleverna i vÄrt urval arbetar enligt tre olika arbetssÀtt, Montessori-pedagogiken, Tragetonmetoden samt SprÄkbiten. Arbetet utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna Hur talar elever om sin lÀs- och skrivinlÀrning? samt Finns det nÄgon skillnad i elevers beskrivning av sina tankar ur ett genusperspektiv? LÀs- och skrivinlÀrning i skolan Àr ett vÀl utforskat Àmne. Att vi tar in elevernas perspektiv Àr just det som gör vÄr studie unik.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilken funktion och vilket innehÄll specialpedagogiska handledningssamtal kan ha, nÀr det reflekteras kring förskolans verksamhet.Teori: Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv som bÄde Àr en lÀrande teori och en forskningsansats. Att ha en sociokulturell syn pÄ lÀrande innebÀr att fokus ligger pÄ att kunskap konstrueras genom samarbete i kontexter, interaktion och samarbete ses som nödvÀndigt för att utveckla fÀrdigheter, kunskap och förstÄelse. Vad och hur vi lÀr Àr beroende av vilka verktyg, artefakter, som anvÀnds i samhÀllet. Inom en sociokulturell och diskursiv ansats anses sprÄket, kommunikationen och interaktionen med andra som det mest centrala. SprÄket anses som det viktigaste verktyget för mÀnniskor att förstÄ och samspela med varandra.

Förskolans verksamhet ska utgÄ ifrÄn ett tydligt barnperspektiv dÀr varje barns kunskapsutveckling och lÀrande ska utmanas utifrÄn de intressen och erfarenheter som barnen ger uttryck för (Skolverket, 2010a). Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur förskollÀrare förhÄller sig till de mÄl och riktlinjer som lÀroplanen Àr uppbyggd kring nÀr det gÀller att tillgodose barnens intressen nÀr de planerar matematikaktiviteter. Metoder som anvÀnts för att fÄ fram resultatet har varit observationer och kvalitativa intervjuer. FörskollÀrarna har i undersökningen uttryckt att det Àr vÀsentligt att vara lyhörd och lyssna in vad det Àr som intresserar barnen sÄ att barnens erfarenheter kan ÄteranvÀndas i den planerade verksamheten.

Mitt projekt var att skapa en ny, va?l genomta?nkt och fungerande webbsida. Pa? denna skulle jag presentera mig sja?lv och min utbildning. Det skulle a?ven finnas lyssningsexempel da?r jag spelar trumpet, i olika sammanhang.

Detta examensarbete beskriver hur förarbetet till att datorisera ett underhÄllssystem genomförs. Uppdragsgivare Àr Lear Corporation i Torslanda. Examensarbetet bestÄr av tvÄ delar: utvÀrdera en pÄ förhand vald programvara och att dokumentera allt förebyggande underhÄll (FU). Syftet Àr att fÄ bÀttre kontroll och planering av förebyggande underhÄll (FU) i framtiden. Programvaran som skall utvÀrderas om den Àr lÀmplig för ÀndamÄlet heter Tekla? Maintenance.MÄlet var att dokumentera allt förebyggande underhÄll (FU) för tvÄ av tre liner i Lear Corporations fabrik i Torslanda.Det visade sig att Tekla? Maintenance uppfyllde de krav som fanns.

Bakgrund: Inom förskolan finns det mÄnga aktivitetersom utsÀtter bÄde barnoch personal för risken att bli drabbad av smittsam sjukdom. Detta pÄverkar inte bara deras hÀlsa utan Àven spridningen av infektioner i samhÀllet. Barn i förskola löper tvÄ till tre gÄnger högre risk för att fÄ infektioner Àn barn som inte vistas pÄ förskola. Tidigare studier visart.ex. att enkla förÀndringar pÄ förskolan som skrivna riktlinjer för hygienrutiner, följsamhet till hand-och blöjbyteshygien och utbildning av personal och förÀldrarkan minska sjukfrÄnvaron och risken förspridning av smitta.Syfte: 1) Att kartlÀgga grundlÀggande kunskaper hos förskolans personal,om hur sjukdomar sprids och hur man kan minska smittspridning.

Denna studie syftade till att ta fram ett ramverk för utveckling av API:er för tjÀnsteorienteradearkitekturer. Studien tar sin utgÄngspunkt i forskningsprojektet e-Me (utvecklingenav en integrationsplattform för att underlÀtta studenters vardag) samt en benchmarking avde i nulÀget mest anvÀnda API:erna pÄ webben. Studien har fem faser: En litteraturstudie,en benchmarking, en kvalitativ genererande intervjustudie, en teoribildande fas (framtagningav ramverket), samt en kvalitativ validerande studie. Litteraturstudien tar upp sÄdanafenomen som utvecklingsmetoder, systemarkitekturer (bland annat SOA) samt metautveckling.Denna studie lÄg till grund för den första intervjustudien, som i sin tur lÄg tillgrund för benchmarkingen. Resultatet av dessa tvÄ studier bildade tillsammans en grundför ramverket SOAPIF (Service-Oriented Application Programming Interface Framework),som till en början innehöll fyra olika faser: Conceptualization, dÀr man försökerbilda sig en uppfattning om vad API:et skall exponera; Definition, dÀr man försöker definieraett kontrakt för API:et; Testing & Implementation som tar sin utgÄngspunkt i testerför att implementera API:et; samt Delivery, som Àr den fas dÀr API:et skall levereras.

Enligt den senaste stora kostundersökningen, Riksmaten ? barn 2003, dÀr bland annat 4-Äringar ingick sÄ framgick det att de Ät för mycket kakor, glass, lÀsk och godis och för lite frukt och grönsaker i förhÄllande till nÀringsrekommendationerna. DÄ de matvanor man skaffar sig som liten följer med upp i vuxen Älder Àr det bra att som barn skaffa sig goda matvanor. Barn som gÄr pÄ förskola Àter mÄnga mÄltider dÀr. Förutom att ge ett utbud av nya livsmedel och matrÀtter sÄ har förskolan Àven möjlighet att skapa normer om vad som Àr bra matvanor.

Examensarbetets syfte Àr att kasta ljus över den diskurs vilken kopplas till lÀrarkompetens i artikelserien Hem till skolan av Maciej Zaremba och den följande debatten. Det skall ses mot bakgrund av den senaste tidens skoldebatter och den svenska skolans ?krissituation? för att erbjuda en inblick i vad som kan förvÀntas av lÀrare i dagens skola. Materialet utgörs av Maciej Zarembas artikelserie Hem till skolan frÄn 2011 och 15 artiklar publicerade under samma tid vilka alla relaterar till Zarembas artikelserie som fÄr ses som ryggraden i materialet. Föreliggande uppsats Àr en studie av den ?den goda? lÀraren och vilka kompetenser som konstrueras som viktiga i lÀrarprofessionen.

Innevarande studie syftar till att med hj?lp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori unders?ka hur fyra f?rskoll?rare resonerar om hur de st?ttar alla barn under samlingen. Syftet med studien mynnade ut i fr?gest?llningar om hur f?rskoll?rare skapar en milj? som fr?mjar alla barns delaktighet under samlingen och vilka f?ruts?ttningar f?rskoll?rare anser att de beh?ver f?r att g?ra det. Den empiri som ligger till grund f?r studien best?r av intervjuer med f?rskoll?rare.

I detta arbete problematiseras och diskuteras den egna k?rledarpraktiken, med s?rskild uppm?rksamhet p? musikalisk gestaltning. Detta g?rs genom dokumentation via loggbok och video som analyseras utifr?n fr?gor om hur arbetet med instudering och musikalisk gestaltning sker. Genom analysen identifieras ett antal utvecklingsomr?den som d?refter pr?vas f?r att se hur de p?verkar den musikaliska gestaltningen. Studiens viktigaste resultat ?r att det finns m?nga tillv?gag?ngss?tt som, var och en eller i kombination, kan anv?ndas f?r att p?verka den musikaliska gestaltningen..

Bakgrund: Redan under 1500-talet i Frankrike behandlade kirurgen Ambroise Pare patienter med trycksÄr. TrycksÄr Àr vanligt förekommande hos patienter pÄ sjukhus och drabbar bÄde livskvaliten hos patienterna samt bidrar till höga kostnader för samhÀllet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans trycksÄrspreventiva omvÄrdnadsÄtgÀrder för patienter i samband med sjukhusvistelse samt att beskriva vilka datainsamlingsmetoder de valda artiklarna har anvÀnt sig av.Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design som baseras pÄ 12 vetenskapliga artiklar med antingen kvalitativ och/eller kvantitativ ansats. Sökningarna efter artiklar har skett i databaserna Cinahl och PubMed.Resultat: Fem kategorier identifierades; inspektion och hudbedömning, dokumentation och utbildning, tryckavlastande underlag, ompositionering och nutritionens betydelse. Sjuksköterskans ansvar Àr att inspektera och bedöma huden pÄ patienterna dÄ patienter, speciellt Àldre, har svÄrigheter med att sjÀlv upptÀcka trycksÄr.

Fler företag vÀljer att ISO-certifiera sig inom kvalitets- och miljöledning vilket medför krav pÄ stora mÀngder dokumentation. Det krÀver en metodisk och strukturerad hantering för att kunna leta fram rÀtt dokument i rÀtt version, annars gÄr vÀrdefull arbetstid Ät till att leta. Som hjÀlpmedel finns dokumenthanteringssystem och det finns mÄnga tidigare utförda studier kring omrÄdet. Studier med fokus pÄ hantering av ISO9001- och ISO14001-dokumentation med hjÀlp av dokumenthanteringssystem Àr dÀremot av begrÀnsad omfattning. DÀrför har syftet med den hÀr studien varit att undersöka vilka krav ISO-certifierade verksamheter stÀller pÄ ett dokumenthanteringssystem.

Syftet med den hĂ€r uppsatsen var att undersöka om det förekommer stress bland barnen i förskolan, hur den i sĂ„ fall yttrar sig samt hur personalen vid förskolorna jobbar för att motverka eventuell stress bland barnen. Muntliga intervjuer anvĂ€ndes som undersöknings metod med diktafon som hjĂ€lpmedel. Åtta förskollĂ€rare har blivit intervjuade och intervjuerna har utförts i tvĂ„ olika kommuner. Resultatet visade att det förekommer mĂ„nga olika tecken pĂ„ stress bland barnen och att bĂ„de pedagoger och förĂ€ldrar till stor del bidrar till stressen..