Bakgrund: Patienter som vÄrdas inom intensivvÄrden befinner sig ofta i en situation som prÀglas av snabba fysiologiska förÀndringar dÀr patientens vitala funktioner kontinuerligt mÄste övervakas och registreras. I intensivvÄrdens komplexa miljö utgör dokumentationen en viktig del för att upprÀtthÄlla en hög patientsÀkerhet. Syfte: Att undersöka intensivvÄrdssjuksköterskors uppfattning om dokumentation. Metod: En empirisk deskriptiv studie har genomförts. Fokusgruppintervjuer anvÀndes för att inhÀmta data.

Bakgrund: En god munhĂ€lsa betyder mycket för vĂ€lbefinnandet och omrĂ„det Ă€r sparsamt studerat inom palliativ vĂ„rd. För att kunna bedöma munstatus pĂ„ ett strukturerat sĂ€tt rekommenderas Revised Oral Assessment Guide (ROAG) att anvĂ€ndas i Sverige. Året som studien utfördes gavs en prestationsersĂ€ttning till alla svenska kommuner som anvĂ€nde ROAG och dokumenterade munhĂ€lsa i det nationella kvalitetsregistret senior alert.Syfte: Syftet med studien var att undersöka om munhĂ€lsobedömningar gjorts enligt ROAG, och om Ă„tgĂ€rderna som vidtagits stĂ€mmer överens med ROAGs rekommendationer. Det har Ă€ven studerats om lĂ€kare eller tandlĂ€kare konsulterats, dĂ„ allvarliga problem med munhĂ€lsan upptĂ€cktes.Metod: En retrospektiv kvantitativ studie Ă€gde rum pĂ„ en palliativ slutenvĂ„rdsavdelning Pappersjournaler av 68 patienter granskades. Patienter som inte var i en palliativ fas eller som hade gĂ„tt bort inom en vecka efter ankomst exkluderades frĂ„n studien.

Studien syftar till att presentera förskollÀrares och lÀrares syn pÄ vad som kÀnnetecknar samverkan och dess betydelse mellan förskolan och skolan vid överlÀmningen av barn mellan verksamheterna. Den belyser Àven den pedagogiska dokumentationens betydelse för förskolans och skolans arbete med barnets utveckling. Studiens syfte uppkom ur teoretiska problem nÀr det beror samverkan mellan förskola och skola, dÀr den pedagogiska dokumentationen torde vara av betydelse för barnets utveckling. Utbildning och vÄra erfarenheter har ocksÄ under Ären gett ett intryck om att samverkan mellan verksamheterna visats sig vara en brist och att dokumentationen inte har anvÀnts pÄ ett sÀtt som utvecklat barnet vidare.Studien Àr kvalitativ och genomförandet av intervjuerna skedde med hjÀlp av strukturerade intervjufrÄgor. Studien baseras pÄ fem intervjuer, tre förskollÀrares och tvÄ lÀrare i skolan.

Med denna rapport vill vi undersöka vilka strategier pedagoger kan anvÀnda sig av nÀr relationer mellan pedagog och elev skÀr sig, eller för att förebygga att detta intrÀffar. Undersökningen visar ocksÄ vilka uppfattningar pedagoger har av att relationer kan skÀra sig utan orsak. Undersökningen Àr empirisk och har utförts i enkÀtform. Den ansats som har anvÀnts för databearbetning Àr kvalitativ. EnkÀter har skickats ut till 8 skolor i en mindre kommun i södra Sverige.

Den hĂ€r uppsatsen undersöker, utifrĂ„n en beskrivande idĂ©analys, hur begreppet nivĂ„gruppering har anvĂ€nts över tid i lĂ€roplanerna Lgr-1962, Lgr-1969, Lgr-1980 och Lpo-1994 samt förarbetena SOU 1961:30, SÖ-1967, SÖ-1978, SOU 1992:94. Med hur avser vi att eftersöka argument som talar för/mot nivĂ„gruppering generellt men Ă€ven specifikt för/mot organisatorisk nivĂ„gruppering (utanför den heterogena klassens ram) samt för/mot pedagogisk nivĂ„gruppering (inom klassens ram). I lĂ€roplanerna och förarbeten till dessa eftersöks Ă€ven om nivĂ„gruppering föresprĂ„kas eller avstyrks, samt vem som anses dra nytta av nivĂ„grupperingen det vill sĂ€ga lĂ€raren eller eleverna.Undersökningen byggs pĂ„ tidigare forskning kring nivĂ„gruppering och de vanligast förekommande argumenten för respektive mot som upptrĂ€der dĂ€ri. UtifrĂ„n dessa argument görs ett analysschema men undersökningen omfattar Ă€ven argument som inte upptrĂ€der i forskningsgenomgĂ„ngen.I analysen framkommer (bland annat) att samtliga argument som upptrĂ€der i tidigare forskning Ă„terfinns i en eller flera förarbeten respektive lĂ€roplaner och att det största antalet av argumenten vĂ€nder sig mot nivĂ„gruppering (Ă€ven om det finns mĂ„nga för nivĂ„gruppering ocksĂ„ och frĂ€mst vad gĂ€ller pedagogisk nivĂ„gruppering). Trots detta har nivĂ„gruppering anvĂ€nts och anvĂ€nds fortfarande.

Syftet med denna studie Àr att beskriva fyra grundskolelÀrares tankar kring regeringens beslut om fÀrre eller inga IUP:er och vilka konsekvenser det kan tÀnkas fÄ. Studien har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur beskriver lÀrarna sin syn pÄ förslaget om fÀrre eller inga IUPer? Vilka parter anser lÀrarna att förslaget gynnar/missgynnar? Vilka konsekvenser menar lÀrarna att fÀrre eller inga IUP:er kan fÄ för den egna arbetssituationen? Hur gÄr lÀrarnas tankar om att betyget ersÀtter IUP:n? För att besvara vÄra forskningsfrÄgor har vi redogjort för relevant forskning och teoretiska utgÄngspunkter kring lÀrande i relation till bedömning och dokumentation. Genom intervjuer med fyra lÀrare ville vi ta reda pÄ hur de uppfattade arbetet med IUP, dess syfte och hur de trodde att beslutet skulle pÄverka inblandade parter. De kvalitativa intervjuerna har transkriberats, sammanfattats och sammanstÀllts i resultatet som tillsammans med hjÀlp av olika teorier slutligen analyserats och diskuterats utifrÄn vÄra frÄgestÀllningar. Sammanfattningsvis pekar resultatet av vÄr empiri pÄ att lÀrarna stÀller sig positivt till IUP:ns syfte och funktion dÄ den verkar i elevens tjÀnst.

Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskans syn pÄ sin yrkesroll i den kommunala Àldreomsorgen. Metod: studien Àr en empirisk studie med kvantitativ ansats och utförd i form av en enkÀtstudie, speciellt utformad för denna studie. Populationen bestod av 24 sjuksköterskor i en liten kommun i mellersta Sverige. Av dessa valde 22 sjuksköterskor, 92 %, att besvara enkÀten. Resultat: Flertalet av sjuksköterskorna hade arbetat mÄnga Är inom kommunen och var nöjda med sitt arbete och sin arbetstid.

Telefonen har blivit ett redskap för mÀnniskor som söker kontakt med hÀlso- och sjukvÄrden vilket har medfört krav pÄ ökad tillgÀnglighet till den telefonrÄdgivning som ges vid hÀlsocentraler. TelefonrÄdgivning pÄ hÀlsocentral utförs av distriktssköterskor och Àr en svÄr, viktig och ansvarsfull arbetsuppgift som dessutom krÀver tÄlamod och flexibilitet. TelefonrÄdgivning medför ibland svÄra prioriteringar för distriktssköterskan. Arbetsuppgiften upptar mera av distriktssköterskans arbetstid Àn tidigare. Syftet med studien var att fÄ kunskap om hur distriktssköterskorna upplever telefonrÄdgivning som arbetsuppgift och hur de upplever att dokumentera i samband med telefonrÄdgivning.

Enligt l?roplanen f?r f?rskolan (Lpf?18, 2018) lyfts vikten av fysisk aktivitet och dess p?verkan p? m?nniskors h?lsa och v?lbefinnande. Dock ?r det bara tolkningsbara str?vansm?l vilket g?r att kvaliteten p? arbetet skiljer sig ?t beroende p? f?rskola. Syftet med denna studie ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om och erfarenheter av fysisk aktivitet i f?rskolan.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilka faktorer som Àr avgörande för att skapa en pedagogisk och sprÄkutvecklande undervisningsmiljö, för elever pÄ en skola i ett djupt etniskt segregerat omrÄde med lÄg socioekonomisk status. MÄlet Àr att undersöka lÀrare och elevers syn pÄ hur en sÄdan miljö bÀst skapas, för att sedan jÀmföra insamlad data med aktuell litteratur. Som metod har jag anvÀnt mig av en empirisk undersökning, som Àr byggd pÄ kvalitativa intervjuer med lÀrare och elever. Min undersökning visar att de tillfrÄgade lÀrarna Àr överens om att det krÀvs en strukturerad undervisning i en lugn arbetsmiljö för eleverna. De fastslÄr att segregationen skapar problem, eftersom svenska sprÄket inte anvÀnds i tillrÀckligt stor utstrÀckning.

Bakgrund: Kommunikation mellan personal inom hÀlso- och sjukvÄrden Àr viktiga faktorer för att kunna garantera patienten sÀker vÄrd. Sjuksköterskan ska ha kompetens att kunna fördela och koordinera uppgifter samt ha översikt av teamarbetet. Sjuksköterskan bör ha kunskap om sÀkerhetsarbete för att kunna garantera sÀker vÄrd. Det finns ett uttryckt behov inom vÄrden av relevanta och tidsenliga lag- och kommunikationsövningar, dÀr teambaserade simulatorövningar framstÄr som en pedagogisk och tillförlitlig inlÀrningsmetod. Syfte: Att beskriva vad studenter vid ett lÀrosÀte, som utbildar sig till specialistsjuksköterskor inom intensivvÄrd, anser om teambaserad fullskalesimulatortrÀning.

Syfte och frÄgestÀllningarSyfte med den hÀr studien var att undersöka fenomenet dokumentation och om samt hur lÀrarna dokumenterar elevernas kunskaper och utveckling som en del av bedömningsprocessen i Àmnet idrott och hÀlsa. Detta gav mig följande frÄgestÀllningar:Hur Àr dokumentationen utformad i Àmnet idrott och hÀlsa?Hur gÄr lÀrarna i idrott och hÀlsa tillvÀga nÀr de analyserar och tolkar elevernas kunskaper?Vilka strategier anvÀnder sig lÀrare i idrott och hÀlsa av nÀr de dokumenterar elevernas kunskaper och utveckling i undervisningen?Vilken pÄverkan fÄr dokumentationen pÄ bedömningen/betygsÀttningen enligt lÀrarna?MetodValet av metod i denna studie var kvalitativa intervjuer. I intervjuerna anvÀnde jag mig utav en intervjuguide med öppna frÄgor för att fÄ sÄ uttömmande svar som möjligt av de intervjuade. Syftet att anvÀnda guiden var att jag som intervjuare lÀttare kunde hÄlla fokus pÄ det som var av intresse för studien.

Den förtÀtade staden ses idag som en sjÀlvklar del av en hÄllbar stadsutveckling. Vi lever i en urbaniseringstid och frÄgor kring hur vi kan skapa en förtÀtad stad av god kvalitet stÄr högt pÄ agendan. NÀr allt fler mÀnniskor lever i staden skapas ökad efterfrÄgan pÄ samhÀllsservice i staden, som till exempel barnomsorg. I Sverige Àr det kommunen som ansvarar för att tillgodose medborgarna med denna service. Den svenska förskolan, som Àr den institution dÀr detta behov till stor del ska tillgodoses, har i sin tur krav pÄ god pedagogisk verksamhet samt en bra miljö för barnen, sÄvÀl inne som ute. Den hÀr uppstasen handlar om hur förskolans utemiljö konstrueras i den urbana kontexten.

Denna studie av utvecklingen av Àmnesplanen för programmering i gymnasiereformen GY11 undersöker detaljerat hur utvecklingsprocessen gick till ur ett demokratiskt perspektiv, vilka typer av aktörer som medverkade i processen och pÄ vilket sÀtt som aktörer pÄverkade Skolverket i utvecklingen. Studien undersöker Skolverkets dokumentation av arbetsgÄngen för framtagningen av Àmnesplanen för programmering i gymnasiereformen GY11. För att hitta förklaringar till hur utvecklingsprocessen gick till har vi Àven synliggjort vilka Äsikter om programmering och tillhörande undervisning som har varit dominanta i processen.Studiens empiri bestÄr av remissvar och dokumentering av teknikprogrammets utvecklingsprocess under GY11 erhÄllna frÄn Skolverkets arkiv samt en intervju med en Àmnesexpert i programmering som var anstÀlld pÄ Skolverket under GY11-projektet. UtifrÄn en kvalitativ analys av remissvaren och dokumenteringen synliggjordes vilka Äsikter om programmering och undervisning som har varit dominanta i utvecklingsprocessen av Àmnesplanen. För studien konstruerades ett mÀtinstrument för att evaluera demokratin i en demokratisk statlig institution.

Families with limited financial resources risk social exclusion in today?s consumption-based society, where status and identity are tied to items like clothing, gifts and activities. Limited financial resources can therefore often lead to social isolation because consumption is central to social participation, something that can rarely be prioritized in poor families. In preschool, unclear policies on extra costs can negatively affect families. The purpose of the study was to investigate how socioeconomically vulnerable families experience and are affected by the preschool and its requirements, as well as how preschool teachers work to reduce the economic gap among families in the preschool context.