Syftet med studien var att faststÀlla hur man presenterar en pedagogisk text pÄ webben sÄ att den blir tillgÀnglig, lÀsbar och anvÀndbar för mÄlgruppen. Undersökningen gjordes med en inledandeforskningsöversikt och dÀrpÄ följande litteraturstudier. Speciellt vÀrdefull visade sig WCAG 2.0 (Web Content Accessibility Guidelines) vara som dessutom ligger till grund för sÄvÀl litteratur inom omrÄdet som för framtagna riktlinjer för svenska myndigheter. Metoder för att mÀta graden av tillgÀnglighet, lÀsbarhet och anvÀndbarhet utvÀrderas i teoridelen, bland vilka Lix kan nÀmnas. DÀrefter skapades en enkel webbsida i enighet med de riktlinjer somtagits fram med enkÀter, intervjuer och litteraturstudier.

Bakgrund: SmÀrta Àr en subjektiv upplevelse och dÀrmed unik för den enskilde individen. Att hjÀlpa och vÄrda en patient med smÀrta krÀver kunskaper och inlevelseförmÄga hos vÄrdpersonalen. Sjuksköterskan har en viktig roll nÀr det gÀller bedömning och behandling av smÀrta. Efter bedömningen tar sjuksköterskan flera viktiga beslut som leder till bÄde medicinska ÄtgÀrder och omvÄrdnadsÄtgÀrder. Dokumentationen görs av sjuksköterskan och den skall bidra till patientens sÀkerhet.

Det finns all anledning till att synliggöra hur förskolor organiserar och strukturerar sin fysiska miljö eftersom bÄde pedagoger samt barn ska lÀra och utvecklas i den miljö de befinner sig i. Med undersökningen vill vi Àven fÄ vetskap om pedagogernas syn pÄ barns inflytande i miljön. Genom kvalitativa intervjuer med diktafon samt dokumentation av verksamhetens rum synliggörs inte bara pedagogernas förhÄllningssÀtt utan Àven hur verksamheten egentligen ser ut. Undersökningen Àr avgrÀnsad till de avdelningar dÀr de Àldre barnen hÄller till, barn mellan tre till sex Är.  Motivering Àr att utformningen ska vara annorlunda beroende pÄ deras Älder. Dokumentationen koncentreras pÄ denna Älderskategoris rum samt pÄ vad som finns och inte finns dÀr.

Utifr?n den kvalitativa metoden behandlar studien f?rskoll?rares och specialpedagogers olika uppfattningar samt erfarenheter av psykisk oh?lsa inom f?rskoleverksamheten. Fem f?rskoll?rare och tre specialpedagoger har intervjuats. Fr?gor som hur de enskilda professionerna uppfattar och identifierar psykisk oh?lsa bland barn mellan ett och fem ?r ?r centrala f?r studien tillsammans med hur ett f?rebyggande och h?lsofr?mjande arbete praktiseras inom f?rskolan. Den specialpedagogiska teorin samt det salutogena perspektivet har varit betydelsefullt f?r studien d? resultatet har tolkats utifr?n dessa.

Denna uppsats försöker beskriva vilka synsÀtt och didaktiska mÄl som genomsyrar ett skoltidningsprojekt i en Freinatskola i Sverige idag. Intervjuer med pedagogerna Àr det material som gett substans Är arbetet.Syftet var att fÄ mer insyn i arbetet med ett tidningsarbete och ocksÄ fÄ mer kunskap om hur man tÀnker och arbetar i en friskola med en specifik pedagogisk inriktning. SjÀlva inriktningen med Freinet har fÄtt mej att fundera pÄ hur man kan arbeta mer praktisk och verklighetsnÀra tillsammans med mycket IT och med att lÄta eleverna fÄ mycket eget ansvar.Jag har tagit avstamp i socialsemiotiken som teori och metod som frÀmst hÀmtats ur boken Estetiska LÀrprocesser, och de sociokulturella teorier som Vygotskij stÄr för, men Àven den levande debatt som sker pÄ internet idag om betydelsen av elevers ökande inflytande i skolan.I uppsatsen har jag anlagt ett jÀmförande perspektiv mellan dels de tvÄ pedagogernas svar i relation till de mÄl som skolan och Lgr-11 föreskriver. Det visar sig att en pedagogik med mycket elevansvar mycket vÀl gÄr att förena med de nationella mÄlen. Det stora antalet reformer de senaste Ären har ocksÄ inverkat negativt pÄ pedagogernas syn pÄ dokumentation och de uttrycker avsaknad av tid för de viktiga interaktionen med eleven.ForskningsfrÄgan handlar om hur det önskvÀrda lÀrandet ser ut frÄn pedagogers perspektiv och frÄn samhÀllets? Det handlar om hur lÀrare kan öka individens förmÄga att engagera sig, att vara kreativ pÄ ett meningsfullt sÀtt, hur lÀrprocesser kan utformas utifrÄn att det bildas nya komminikationsmönster och nya positioner i samspelet mellan lÀrare och elev.

Under hösten 2013 genomförde vi en tidsstudie bland enhetschefer i en kommunal organisation. Resultatet visade bland annat att enhetscheferna spenderade mycket tid pÄ att utföra administrativa arbetsuppgifter, som frÀmst rörde personaladministration och dokumentation av sina verksamheter. Enhetscheferna ansÄg sjÀlva att den hÀr typen av arbetsuppgifter ökat eller förÀndrats markant de senaste Ären. En konsekvens som framhölls var att det nÀra ledarskapet hamnade i skymundan. Forskning pÄ enhetschefer samt administration styrker upplevelsen som framkom i tidsstudien. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka faktorer som kan pÄverka en enhetschefs administrativa arbetsuppgifter.

BerÀttande Àr ett omfattande begrepp med mÄnga innebörder. I detta arbete definierar jag begreppet berÀttande som ett arbetssÀtt, som ett pedagogiskt verktyg, som man kan anvÀnda sig av i sin undervisning. En lÀrare berÀttar muntligt en i förvÀg konstruerad berÀttelse för sina elever med syftet att förmedla ett innehÄll. BerÀttelsens speciella uppbyggnad med början, mitt och slut, gör det lÀtt att följa med i handlingen samt att ta till sig innehÄllet. Denna undersökning baserar sig pÄ sex intervjuer med fyra svensklÀrare och tvÄ blivande svensklÀrare om vilka betydelser de lÀgger i begreppet berÀttande, deras erfarenhet av muntligt berÀttande som pedagogisk metod och hur de arbetar med muntligt berÀttande i sin undervisning.

BakgrundVi har valt att undersöka hur pedagogerna kommunicerar med förĂ€ldrarna samt vilka samverkansformer det finns i förskolan som erbjuder förĂ€ldrarna att delta i verksamheten. Tidigare forskning redogör för förĂ€ldrasamverkan mellan förĂ€ldrar och pedagoger. FörĂ€ldrasamverkan Ă€r att informera förĂ€ldrarna och att bemöta förĂ€ldrarna. De samverkansformer som beskrivs Ă€r daglig kontakt, dokumentation, förĂ€ldramöte samt förĂ€ldrarĂ„d. Även svĂ„righeter i samverkan mellan förĂ€ldrar och pedagoger lyfts fram.SyfteSyftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka hur pedagogerna arbetar för att skapa möjligheter till samverkan med förĂ€ldrarna.MetodUndersökningen genomfördes med kvalitativ metod med intervju som redskap.

Syftet med mitt arbete var att undersöka vilka möjligheter och hinder som uppkommer i undervisningen efter genomförda pedagogiska lÀs- och skrivsvÄrighetsutredningar och vad det Àr som pÄverkar att undervisningssituationen inte alltid förÀndras till det bÀttre efter en sÄdan utredning.Vidare ville jag undersöka vilka skillnader respektive likheter utredare, undervisande lÀrare och förÀlder upplever nÀr det gÀller möjligheter respektive hinder i samband med behov av förÀndring i undervisningssituationen.I litteraturdelen redogör jag för dokument som styr skolan nationellt och internationellt. Vidare redogör jag för hur olika forskare ser pÄ lÀs- och skrivsvÄrigheter, vilka dess orsaker Àr samt vad som bör ingÄ i en utredning - kartlÀggning av lÀs- och skrivsvÄrigheter. Dessutom följer en redogörelse för olika typer av ÄtgÀrder i samband med lÀs- och skrivsvÄrigheter.Studien var kvalitativ med Ätta intervjuer, tre förÀldrar, tre klasslÀrare och tvÄ specialpedagoger. Resultatet visade att elevernas sinnestÀmning förÀndras positivt efter genomförd pedagogisk lÀs- och skrivsvÄrighetsutredning. Intervjupersonernas svar angÄende möjligheter att pÄverka pÄ undervisningssituationen skiljer sig Ät.

Volvo Aero Àr ett av sex företag inom Volvo Group. Alla anstÀllda inom Volvo Group och i och med det alla pÄ Volvo Aero medverkar i det strukturerade verksamhetsutvecklingsarbetet, VU. Arbetet sker i grupper för att uppfylla syftet att ?förbÀttra och utveckla verksamheten sÄ att vi nÄr vÄra egna ?ribbor? och de huvudmÄl vi enats om pÄ medarbetarseminarierna?. Central produktionstekniks strategiska fokus Àr ?Effektiva standardiserade arbetssÀtt och metoder? och utgör mÄlsÀttning för avdelningens VU-arbete.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka förekomsten av icke-vÀsterlÀndska författarskap i lÀroböcker för svenska pÄ gymnasiet. Undersökningens grund Àr en pedagogisk textanalys, vilket Àr en form av innehÄllsanalys. Fyra lÀroböcker avsedda för svenskÀmnet pÄ gymnasiet har analyserats genom en pedagogisk textanalys med sÄvÀl kvantitativa som kvalitativa inslag. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt har frÀmst varit Edward Saids postkoloniala teori och Mekkonen Tesfahuneys tankar om ett eurocentriskt utbildningssystem. Vikten av ett etnografiskt förhÄllningssÀtt i skolan Àr ocksÄ en del av teorin.

För att utveckla informationssystem anvÀnder företag och organisationer ofta systemutvecklingsmetoder. Att vÀlja en systemutvecklingsmetod kan mÄnga gÄnger vara svÄrt, dÄ olika systemutvecklingsmetoder lÀmpar sig för olika sorters projekt.Systemutvecklingsmetoder har bakomliggande filosofi som pÄverkar hur olika delar av informationssystemsutvecklingen sköts. Exempelvis Àr testning en viktig del i utvecklandet av informationssystem. Vi har dÀrför i denna studie valt att inrikta oss pÄ hur systemutvecklingsmetoder ser pÄ testning.  Denna studie grundar sig i en litteraturstudie dÀr vi som syfte haft att jÀmföra systemutvecklingsmetoderna; RUP, DSDM och Scrum i avseende systemutvecklingsmetodernas syn pÄ testning.

Bakgrund. Den svenska förskolan förÀndras oavbrutet. Barns tidiga lÀrande uppmÀrksammas mer och mer. Barnantalet i grupperna har ökat och personaltÀtheten har minskat. Ekonomin har blivit stramare.

Syfte. Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelse av smÀrtbehandlingens kvalitet samt hur sjuksköterskor följer riktlinjerna för smÀrtbehandling.Metod. Studien utformades som en deskriptiv tvÀrsnittsstudie. Patienter som genomgÄtt kirurgi tilldelades en enkÀt angÄende sina upplevelser av smÀrtbehandlingens kvalitet samt att en journalgranskning genomfördes.Resultat. Sammanlagt deltog 58 patienter.

Syftet med studien var att granska ambulanspersonalens följsamhet gÀllande riktlinjer nÀr en patient lÀmnades i hemmet efter ett 112-samtal som resulterat i en ambulansuttryckning.Metoden var en empirisk kvantitativ studie med en retrospektiv journalgranskning. Totalt granskades 224 journaler, frÄn Januari, 2013 till November, 2013, av dessa journaler exkluderas 11 stycken.Resultatet visade att i cirka 75% av fallen dokumenterades vitalparametrar och endast i 42,4% av fallen kontaktades lÀkare. I 68.5% av fallen bestÀmde patienten sjÀlv att inte följa med in till sjukhus. Totalt fanns 32 olika utalarmeringskoder hos patienter som lÀmnades i hemmet. Den vanligaste Äldersgruppen att lÀmna i hemmet efter ett ambulanslarm var patienter i Äldern16-30 Är.